Publicerad 04 maj 2016

Flyg eller tåg?

– Höghastighetståg och förnybara drivmedel till flyg

Det främsta motivet för att bygga ut höghastighetståg i världen har varit att underlätta för fritids- och affärs­resenärer att göra dagsresor mellan större orter. Denna rapport utgår från erfarenheter, utvärdering och analyser från Europa, Kina, Japan och USA och utgör en del i Tillväxtanalys omvärldsbevakning kring hållbar utveckling.

Staten förenklar lätt behoven för höghastighetståg

Det främsta motivet för att bygga ut höghastighetståg i världen har varit att underlätta för fritids- och affärsresenärer att göra dagsresor mellan större orter. Detta behov är lokalt och utgår från att skapa infrastruktur som binder ihop arbetsmarknadsregioner. Det finns exempel på mindre lyckade satsningar på höghastighetståg i Tyskland, Spanien och USA som inte utgått från de lokala behoven utan en förenklad politisk bild. Det som förenar dessa mindre lyckade satsningar är att behoven definierats av staten och inte regionerna.

En utbyggnad av höghastighetståg är inte någon lösning på flygets utsläpp av växthusgaser eftersom dessa utsläpp framförallt kommer från resor som är längre än 150 mil. Lyckade satsningar på hög­hastighetståg har snarast motiverats av ett lokalt behov att binda samman urbana arbetsmarknadsregioner där avståndet är åtminstone under 100 mil.

Svårt att få höghastighetståg ekonomiskt lönsamma

Många höghastighetstågslinjer i världen har blivit dyrare än planerat och inte varit ekonomiskt lönsamma. Ekonomisk lönsamhet har dock inte alltid heller varit syftet med investeringen.

Från internationella erfarenheter kan det konstateras att restiden inte bör överstiga 3 timmar och antalet resenärer bör åtminstone vara omkring 10 miljoner per år för att det ska vara möjligt att göra projekten lönsamma.

Många internationella satsningar på biodrivmedel till flyget

Idag är det framförallt flygbolag, flygplatser och flygplanstillverkare som bedriver innovation för biodrivmedel för flyget. Ett antal länder, såsom Finland, Kina och Japan, har utvecklade statliga strategier för utvecklingen. Detta ses som en snabb lösning att minska utsläppen av växthusgaser från flyget de kommande decennierna innan alternativ teknik har kunnat utvecklas.

Svenska Fly Green Fund är ett lyckat exempel på system som skapar efterfrågan på biodrivmedel till flyget i frånvaro av statliga styrmedel. Denna fond är en ekonomisk förening utan vinstintresse grundat av Nederländska SkyNRG, Karlstad flygplats och NISA (Nordic Initiative Sustainable Aviation). Som företagskund hos Fly Green Fund betala en avgift för hela eller delar av tjänsteflyg­resandet. För 75 procent av bidraget köper fonden in biodrivmedel till flyg medan resterande 25 procent går till utvecklingsprojekt. Konceptet kan liknas vid ursprungsmärkning av el men utan statlig tillsyn. Även privatpersoner kan sätta in pengar i fonden.

Utmaningen är komplex eftersom alternativen inte konkurrerar likvärdigt

Passagerarresor på längre sträcker utgör en stor samhällsutmaning. Inte minst beror detta på att staten hanterar marknadshinder olika om det gäller flyg, tåg respektive vägfordon. Till exempel betalar vägfordon den generella koldioxidskatten i Sverige som är mer än 100 gånger högre än det tåget och flyget betalar för sina utsläpp av koldioxid. Staten finansierar dessutom infrastrukturen olika, bland annat genom hur brukarna ska betala för användandet.

Mot bakgrund av omvärldsanalysen i denna rapport kan ett antal svenska problem lyftas för diskussion

Erfarenheten från andra länder talar emot svenskt höghastighetståg

Bara denna enkla internationella utblick innebär att det går att ifrågasätta den ekonomiska rationaliteten med höghastighetståg mellan storstadsregionerna i Sverige, framförallt Stockholm–Malmö/Köpenhamn. Framförallt är underlaget för antalet resenärer lågt. Det finns en del som talar för att Sverige skulle göra samma erfarenhet som i Spanien med stora underskott till följd av för få resenärer.

I frånvaro av höghastighetståg kommer dock troligen dagsturerna med flyg att öka mellan de svenska storstadsregionerna. För att minska utsläppen av växthusgaser kan det därför vara mer relevant att på kort sikt främja användningen av biodrivmedel i flyget än att bygga ut höghastighetsjärnväg som ska vara färdigställt om 20 år.

Biobränslen till flyget är dyrt i jämförelse med flygfotogen

Eftersom flyget av tradition inte betalar lika mycket för sin belastning på samhället som övriga transportslag har biobränslen extra svårt att konkurrera med fossila alternativ i flygplan. Statliga styrmedel för att främja biodrivmedel till flyget är dock ett alternativ till en utbyggnad av höghastighetståglinjer om syftet är att minska utsläppen av växthusgaser. Detta handlar framförallt om nationella resor där staten har rådighet över styrmedel. Det skulle kunna röra sig om kvotpliktsystem för biodrivmedel i flygplan mellan svenska flygplatser. En viss negativ konkurrenskraft skulle skapas mot flygplatser som ligger när flygplatser i grannländerna. Denna effekt borde dock vara liten eftersom restiden skulle öka. Kostnaden om allt inrikes flyg skulle använda biodrivmedel skulle bli omkring 1 miljard om året.

Titel
Flyg eller tåg? – Höghastighetståg och förnybara drivmedel till flyg

Serienummer
Svar direkt 2016:13

Diarienummer
2016/016

Ladda ner rapportenPDF