Publicerad 02 september 2016

Bioekonomi

– ett växande begrepp internationellt

Begreppet bioekonomi används allt mer inom forskning, företag och politik. Samtidigt är det ett begrepp som inte har en entydig betydelse utan omfattningen styrs utifrån vilket syfte som ligger bakom viljan att skapa en bio­ekonomi. I den här rapporten beskriver Tillväxtanalys kortfattat begreppet bioekonomi och hur USA, Japan
och Finland arbetar med bioekonomistrategier.

Syftet kan vara miljö-, närings- och/eller säkerhetspolitiskt. I be­greppet ingår produkter som är producerade från skogs­råvara. I vissa definitioner ingår även produkter skapade från flödande resurser, det vill säga vatten, vind och sol. Hur tjänster, såsom turistnäringen, inkluderas i bioekonomi­begreppet varierar också.

USA – en bred målbild och flera styrmedel

Den federala regeringen har en strategi för bioekonomi som är fokuserad på jord- och skogsbruk.

Federalt finns det flera styrmedel som syftar till att utveckla ny teknik och att skapa efter­frågan på denna teknik. Det rör sig framför allt om stöd till teknik som ligger nära kommersialisering. För att underlätta kommersialiseringen finns det flera offentlig-privata samarbeten och samverkan. Utgångspunkten är att förstå kundernas behov.

Inom vissa områden är bedömningen att teknikspecifika styrmedel behövs för att skapa en efterfrågan på ny teknik. Sedan år 2005 finns det krav på fastställda volymer biodrivmedel som årligen ska säljas genom det så kallade Renewable Fuel Standard. Det har under de första åren främst skapat en efterfrågan på etanol fram­ställt från amerikanska jordbruks­produkter. Förväntningen är dock att avancerade biodrivmedel från skogen ska stå för en allt större del. Denna förväntning har dock inte infriats vilket bidragit till kritik av systemet och att volymkraven de senaste åren sänkts.

Ett annat styrmedel som skapar efterfrågan på biobaserade produkter är BioPreferred som har funnits sedan år 2002. Styr­medlet har två huvudkomponenter – märkning av produkter och krav vid offentlig upphandling. Alla federala organ måste i sin offentliga upphandling ge preferens till en viss, ökande, andel biobaserade produkter. Jordbruksdepartementet som administrerar systemet har år 2016 identifierat 14 000 biobaserade produkter i 97 kategori­er som har volymkrav i upphandling. Det gäller bland annat rengörings­medel, färger, smörjmedel och mattor.

Japan – innovationerna står i centrum

Japan har lika mycket skog som Sverige men av olika anledningar sker det mycket import. Det största användningsområdet är byggnads­sektorn. Idag byggs ungefär vartannat japanskt hus i trä.

Japan har en lång historia av framgångsrik materialforskning där skogsforskning är en viktig del. När det gäller nya användnings­områden för biomassa pågår ett antal projekt, såväl inom akademi som i näringslivet. Staten stödjer detta genom att skapa gemen­samma mötesplatser för forskningsinstitutioner, företag och regioner. Japan är en särskilt stark forskningsnation vad gäller nanocellulosa. 2015 års Marcus Wallenbergpris tilldelades professor Akira Isogai för utvecklingen av en ny och mycket energieffektiv process för framställning av nanofibrillär cellulosa från pappersmassa. För att koordinera de många olika initiativen kring nanocellulosa i Japan finns ett konsortium som kallas Nanocellulose Forum. Ett annat syfte med detta forum är att främja kommersialisering genom att genom­föra aktiviteter med potentiella kunder.

Finland – att bevara en skogsnation

Finlands skogsnäring drabbades hårt av den finansiella krisen åren 2007–08 samt den minskade globala efterfrågan på tryckpapper. De senaste åren har dock flera politiska initiativ lyckats skapa en mer konkurrenskraftig skogsindustri som ska säkerställa att landet fortsätter att vara en framträdande skogsnation. Detta har skett genom ambitiösa politiska mål, mer pengar till forskning, större satsningar på export och styrmedel som skapar efterfrågan på biodrivmedel från finsk råvara.

Arbets- och näringsministeriet bedömer att det under de närmaste tio åren behövs över 20 miljarder kronor i offentliga satsningar för att uppnå de bioekonomiska målen om att öka värdet av bioekonomin till nästan 1 000 miljarder kronor år 2025 och att det samtidigt skapas 100 000 nya jobb. Av de 20 miljarderna behövs ungefär hälften till ökat riskkapital till företag, knappt fem miljarder kronor till forskning och innovation samt drygt fem miljarder kronor till pilotprojekt och demonstration.

Den nuvarande finska regeringen har i sin regeringsförklaring tydliggjort att andelen förny­bara drivmedel år 2030 ska vara 40 procent.¹ Detta ska ske med hjälp av en kvotplikt och en differen­tierad koldioxidskatt på drivmedel utifrån deras livscykel­utsläpp. Framför allt den senare kommer att bidra till att biodriv­medel från skogsråvara kommer att gagnas.

Olika styrmedelsmix i länderna

Japan har en innovationsstrategi inom bioekonomiområdet som liknar den svenska. Det handlar framför allt om ekonomiskt stöd till forskning och statliga initiativ som syftar till att underlätta för företag att kommersialisera den nya tekniken. Detta innebär att staten är inriktad på att minska den tekniska risken vid innovationer.

USA och Finland har utöver detta valt att också hantera marknads­risken för innovationer inom vissa områden. Det gäller biodrivmedel i båda länderna och genom offentlig upp­handling i USA. När det gäller biodrivmedel är det intressant att jämföra Finland med Sverige eftersom båda länderna satsar på forskningsstöd på området. I från­varo av stöd­system som skapar efterfrågan på svenska biodriv­medel, det vill säga reducerar marknads­risken, har produktionen av biodrivmedel minskat kraftigt efter år 2012. I Finland ökar produk­tionen stadigt och följer den inhemska konsumtionen. Detta visar på vikten av att skapa en väl utformad policymix för en enskild teknik.

Frågan är vilket behov och vilken vilja det finns av innovationspolitik för att utveckla en bioekonomi. För att kunna besvara denna fråga behöver bioekonomin delas upp i olika delar, till exempel byggnads­material, papper och pappersmassa, biodrivmedel, jordbruk, skogs­bruk, nanocellulosa och bioplast. Olika styrmedel kommer att behövas inom dessa områden för att nationell industri ska kunna utvecklas. En viktig politisk fråga är vilka områden som ska utvecklas eftersom det är grunden för utformningen av en effektiv inno­vationspolitik där vissa områden kommer att kräva generella och vissa teknikspecifika styrmedel. I Sverige saknas ett ordentligt underlag för en sådan politisk prioritering.

¹ Finland, a land of solutions. Strategic programme of Prime Minster Juha Sipilä’s Government 29 May 2015. Government Publications 12/2015.

Titel
Bioekonomi – ett växande begrepp internationellt

Serienummer
Svar direkt 2016:16

Diarienummer
2015/112

Ladda ner rapportenPDF