Publicerad 30 september 2016

Hänt i världen hösten 2016

– Förbränning av avfall för energi – drivkrafter för och emot

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklings­mönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges till­växt. Underlaget är framtaget av Tillväxt­analys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stock­holm och USA. I rapporteringen ingår också en be­skrivning av utveck­lingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

Avfallsförbränning förekommer framförallt i länder och regioner som är tätbefolkade. Trenden är att allt mer av energin från förbränningen tas till vara och då framförallt för elproduktion. Det finns även platser där avfallsförbränningen minskar till följd av utsläppskrav på kvicksilver och dioxin eller en prioritering av återanvändning och återvinning av avfall. I Sverige har utsläppen av kvicksilver minskat med två tredjedelar sedan 1990-talet till följd av bättre rening och förbud av kvicksilver i produkter. Det är trots detta tillsammans med industrin den största utsläppskällan av kvicksilver i Sverige.

Avfallsförbränning ökar i asiatiska länder

I Japan går ungefär 80 procent av hushållsavfallet direkt till förbränning. Ett starkt skäl till detta är bristen på mark för deponier som lett till en utbyggnad av förbränningsanlägg­ningar med avancerad teknik. Regeringen stödjer energiutvinningen från sopförbränningen genom subventioner och inmatningstariffer för elproduktion. Hittills har det främst gällt elproduktion men avsikten är att också tillvarata värmen. Fortfarande förbränns mycket avfall utan att energin tas tillvara.

Sydkorea ligger efter Japan när det gäller att använda avfall som bränsle för energi­produktion. Avfallsförbränningsanläggningar finns men huvudsakligen i de större städerna. Sydkorea vill dock komma bort från sitt importberoende av energi. Ett initiativ är åtgärds­programmet för energiproduktion från avfall som antogs år 2008. Staten har gradvis ökat sitt investeringsstöd. År 2014 fick kommunerna ungefär en miljard kronor i stöd. Detta har bidragit till en snabb utbyggnad av biogas och avfallsförbränning de senaste åren. Energi från avfall gynnas också av systemet med gröna elcertifikat där biogas samt energi från avfallsförbränning och deponigas kan få stöd.

Antalet avfallsförbränningsanläggningar som genererar energi ökade snabbt under Kinas tolfte femårsplan (2011–2015). Ett viktigt skäl till detta är den ökade mängden avfall i kombination med markbrist. Samtidigt är det inte helt lätt att få ekonomin att gå ihop då investeringarna är beroende av importerad teknik. Inhemsk teknik kan användas i fall där kol blandas med hushållssopor vid förbränningen. Anläggningarna som byggs erhåller subventioner, skattelättnader och feed-in tariffer. Deponiavgiften är också ett incitament för sopförbränning.

I Kina är avfallsmaterial från jord- och skogsbruket en viktigare energikälla än sopför­bränning. Det är även den form som har den största målsättningen för expansion och stöd politiskt. Från restprodukterna i jord- och skogsbruket produceras framförallt biodrivmedel och pellets.

I Indien växer sopförbränningen men ett hinder är avfallets, i jämförelse med många andra länder, låga energivärde. Avfall med högt energivärde sorteras bort från deponierna av människor som säljer materialet vidare till privata återvinningsstationer. Utbyggnaden av elproduktion från avfallsförbränning stöds genom en inmatningstariff.

Brasilien som en storproducent av skogs- och jordbruksråvaror har en stor potential till att öka användningen av restprodukter för energi­ändamål. Under senare år har också intresset för detta ökat. Idag används restprodukterna som värmekälla inom industrin och i hushåll. I stålindustrin används träkol istället för kol i processerna. Avfallsförbränning för energiändamål är mycket sällsynt.

Avfallsförbränning har det svårt i USA och Storbritannien

Avfallsförbränning för energiutvinning har ökat i EU. Vissa länder såsom Storbritannien ligger dock efter. En orsak till detta är den europeiska avfallshierarkin som generellt sätter återanvändning och återvinning före förbränning med energiutvinning. Samtidigt deponeras merparten av avfallet fortfarande i EU. I Storbritannien finns det flera initiativ som syftar till att öka andelen avfall till energiutvinning. Enligt lag får detta dock inte ske på bekostnad av återanvändning eller återvinning.

Avfallsförbränning för framförallt elproduktion finns i flera delstater i USA där deponi­avgiften är hög. Inte minst rör det som tätbefolkade delstater på östkusten. Sedan 1990-talet har dock förbränning av hushållsavfall fått en mindre betydelse. En orsak till detta är skärpta krav för utsläpp av kvicksilver och dioxin från avfallsförbränning.

Biogas på tillväxt

I Japan produceras inte mycket biogas men det finns politiska ambitioner att förändra detta. Bland annat för att ta tillvara avfall från livsmedelsindustrin. Böndernas egna investeringar har haft lönsamhetsproblem medan företag som bygger större anläggningar varit mer lyckosamma. Ett exempel är Fuji Electric som satsar på ett kraftverk med bränsleceller som kommer att producera el från biogas. En orsak till denna satsning är inmatningstarifferna för biogas.

Biogas har använts länge i Kina och idag finns det cirka 44 miljoner biogasanläggningar för hushållsbruk på landsbygden och ungefär 100 000 större biogasanläggningar. Mer än 5 600 producerar mer än 5000 kubikmeter gas per dag. Det huvudsakliga substratet är gödsel och risstrån/halm från jordbruket. Regeringen stödjer investeringar i biogas. Fokus är på större anläggningar och under år 2016 förväntas ungefär 20 stycken färdigställas.

Intresset för biogas har ökat de senaste åren i USA sedan el framställt från biogas kan användas för att uppfylla kvotplikten i den federala biodrivmedelsstandarden (RFS). Detta tillsammans med att traditionella biodrivmedel från majsetanol inte får öka för uppfyllande av kvotplikten och att utbyggnaden av biodrivmedel från alternativ inte gått tillräckligt snabbt har skapat en situation där biogas varit enda alternativet. Kvotplikten har dock retroaktivt sänkts de senaste åren och förslagen är att även sänka kvotplikten för kommande år.

I Brasilien finns 22 stycken kraftverk som drivs med biogas. Dessa finns framförallt vid deponier och i anslutning till jordbruk där biogasen framställs från restprodukter.

Titel
Hänt i världen hösten 2016 – Förbränning av avfall för energi – drivkrafter för och emot

Serienummer
Svar direkt 2016:17

Diarienummer
2016/039

Ladda ner rapportenPDF