Publicerad 30 september 2016

Hänt i världen hösten 2016

– Policyutveckling driven av innovativ gensax

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklings­mönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges till­växt. Underlaget är framtaget av Tillväxt­analys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stock­holm och USA. I rapporteringen ingår också en be­skrivning av utveck­lingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

Upptäckten av biologiska gensaxar, med vilka DNA snabbt, enkelt och billigt kan redigeras har gett nytt hopp om att bland annat kunna bota cancer och skapa nya grödor. En teknik som fått särskilt stor spridning är CRISPR och då framförallt tillsammans med det Crispr-associerade proteinet Cas9 som enzym. Det pågår nu en vetenskaplig och kommersiell kapplöpning kopplad till tekniken. Samtidigt för dessa gensaxar med sig en rad etiska och moraliska dilemman. Är det etiskt försvarbart att ”klippa och klistra” i arvsmassan och göra förändringar som ärvs av framtida generationer? Vilka är de potentiella konsekvens­erna om teknologierna missbrukas?

I Sverige är det idag förbjudet att utföra genetiska förändringar som går i arv hos människor men det är tillåtet att utföra forskning på mänskliga befruktade ägg upp till 14 dagar efter befruktningen. De modifierade äggen får dock inte föras in i en kvinnas livmoder. Det är tillåtet att använda genterapi på kroppsceller för behandling av sjukdomar. Idag finns det ett godkänt genterapeutiskt läkemedel i Sverige men vi kommer med stor sannolikhet se fler sådana i framtiden.¹

Denna Hänt i Världen ger en inblick i hur biologiska gensaxar och i synnerhet CRISPR/ Cas9 används i Tillväxtanalys bevakningsländer samt hur etiska frågor diskuteras och lagar och kontrollmekanismer utformas.

USA har sedan upptäckten av Crispr varit ett pionjärsland när det kommer till användande av tekniken och flera företag har skapats kring teknologin. Det snabba upptaget har triggat en etikdebatt bland både forskare, företag och forskningsfinansiärer. En etikkommitté vid NIH gav i augusti 2016 tummen upp till en klinisk studie där man vill använda CRISPR/ Cas9 för att förbättra cancerbehandlingar. Enligt lag är det förbjudet att använda tekniken för att modifiera mänskliga embryon men det debatteras om det är lagligt att exempelvis redigera stamceller som sedan blir spermier. Nyligen släppte CIA en lista där biologiska gensaxar beskrivs som ett hot då de skulle kunna användas för att skapa biologiska massförstörelsevapen.

Kina har sedan ett antal år tillbaka satsat på att bli ledande inom forskning på området bioteknik och i synnerhet genteknik. Kinesiska forskare har genomfört kontroversiell forskning på mänskliga embryon och inom kort kommer CRISPR/Cas9 användas för att behandla lungcancer. Ett stort frågetecken är huruvida Kina vill och kan utveckla transparanta och rigida ramverk för godkännande och finansiering av genteknisk forskning. Hur stor är risken att kinesiska forskare kommer att missbruka tekniken och genomför experiment som går emot internationella konventioner?

En rad brittiska företag och forskare använder CRISPR/Cas9 och brittiska forsknings­finansiärer stödjer genomredigering i preklinisk biomedicinsk forskning samt forskning för att förbättra och förfina redigeringstekniker. Under 2016 tillät Storbritannien för första gången genomredigeringsförsök på celler från mänskliga embryon som var max 14 dagar gamla. Det är dock, på samma sätt som i Sverige, fortsatt olagligt att implantera modifierade embryon i en livmoder.

Det finns ett stort intresse för användningen av Crispr i Japan. Bioetiska frågor debatteras och såväl forskare som företag har börjat använda tekniken. Samtidigt finns det en oro över att halka efter andra länder. Bland annat är det ett hinder för japanska företag är att patenten för CRISPR/Cas9 är europeiska och amerikanska. En nationell bioteknisk etikkommitté ger i dagsläget grönt ljus för grundforskning på mänskliga embryon men säger nej till kliniska försök.

Sydkoreas gentekniksektor har utvecklats relativt långsamt jämfört med andra länder på grund av strikta lagar. Lagarna förbjuder idag genterapi för mänskliga embryon, ägg eller foster, ej heller tillåts transplantation av djurceller till människor. Samtidigt pågår det en debatt i landet om att ändra lagarna för att vidga applikationsområdet av gensaxar. Dessa lagändringar skulle öka möjligheterna att använda tekniken för att behandla sjukdom, modifiera embryonala könsceller och höja kvaliteten på jordbruksprodukter inklusive livsmedel.

I Indien finns det sedan 2014 en grupp inom Department of Biotechnology (DBT) som har till uppgift att uppmuntra och stödja forskning och innovation inom området genanalys och modifiering. Trotts detta spås Indiska forskare inte ha resurser att bli världsledande på applikationer av CRISPR/Cas9. Däremot har landet en bra position för att bland annat kunna bli världsledande inom sjukdomsmodeller i försöksdjur. De etiska riktlinjerna för användande av gensaxar i biomedicinsk forskning är otydliga och det finns lite eller ingen erfarenhet av klinisk forskning med teknologin. Det finns ingenting i lagstiftningen som hindrar experiment med CRISPR/Cas9 på mänskliga embryon.

Brasilien är världens näst största producent av genmodifierade grödor och det är främst inom detta område som gensaxar använts hitintills. Den brasilianska forskningsfinansiären EMBRAPA var den första landsomfattande finansiären i världen att använda Crispr i sin forskning. All användning av gensaxar för att manipulera grödor granskas av ett nationellt biosäkerhetsråd som är en instans på ministernivå. Landet har inte kommit lika långt med applikationer på människa men det faktum att Fiocruz, som är landets största institut inom vetenskap, teknik och hälsa, har flera projekt där man använder Crispr är en tydlig signal att även detta område håller på att få fäste.

Den här utblicken visar att det finns ett stort globalt intresse för biologiska gensaxar och i synnerhet CRISPR/Cas9 och på flera ställen växer det fram kluster med företag som använder tekniken. Samtidigt förs det på flera håll en etikdebatt kopplad till tekniken. De flesta länder verkar överens om att tekniken inte bör användas för att göra modifieringar i arvsmassan som går i arv. Det finns däremot olika syn på huruvida gensaxar ska få användas i forskning på mänskliga embryon som ej sätts in i en livmoder. Det finns en rad initiativ för att utveckla globala etiska riktlinjer för användning av teknologin. Samtidigt kommer det med stor sannolikhet bli svårt att få alla länder att följa dessa då det finns en enorm vetenskaplig och kommersiell potential.

¹ http://www.smer.se/wp-content/uploads/2015/07/Smer-kommenterar-CRISPR_Cas91.pdf länk till annan webbplats

Titel
Hänt i världen hösten 2016 – Policyutveckling driven av innovativ gensax

Serienummer
Svar direkt 2016:19

Diarienummer
2016/039

Ladda ner rapportenPDF