Publicerad 30 september 2016

Hänt i världen hösten 2016

– Processer för forsknings- och innovationsbudgetar

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklings­mönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges till­växt. Underlaget är framtaget av Tillväxt­analys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stock­holm och USA. I rapporteringen ingår också en be­skrivning av utveck­lingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

Under hösten 2016 presenterar den svenska regeringen sin proposition för forskning, innovation och högre utbildning. Utbildningsdepartementet är ansvarigt för att ta fram propositionen i dialog med näringsdepartementet och propositionen behandlar de kommande fyra åren, men ska även ha ett tioårigt perspektiv. Det finns dock anledning att diskutera den svenska processen med att ta fram en forskningspolitisk proposition. OECD publicerade under 2016 en rapport där de pekar på att Sverige saknar mekanismer för att utforma tydliga prioriteringar och visioner i forsknings- och innovationspolitiken.¹ Tillväxtanalys har gjort en omvärldsanalys av hur andra länder tar fram motsvarande budgetunderlag. Vad finns att lära från andra länders arbetssätt för att ta fram forsknings- och innovations­budgetar?

I USA används årliga forskningsbudgetar vilket innebär att det alltid är tre budgetar som är i spel. Presidenten budgetkontor tar emot äskanden från myndigheter och utvecklar tillsammans med Office of Science & Technology relativt specifika programförslag i presidentens budget. Dessa programförslag motiveras på både kort och lång sikt. Därefter förhandlas och ändras presidentens förslag av kongressen som slutligen beslutar om 12 anslag. Anslag för forskning, innovation och högre utbildning finns inbakat i flera av dessa anslag. I dagsläget är det omfattande politiska låsningar i kongressen kring en rad forskningsområden.

Politiskt utformade planer för vetenskap, teknik och innovation finns i Kinas femårsplan som fastställs av Nationella Folk­kongressen. Två dokument är tongivande: femårsplanen för vetenskap och innovation och planen på medellång och lång sikt för vetenskap och teknik. Prioriterade forskningsområden är direkt kopplade till partiets värderingar och målbilder. Nu sker en statlig ökning av forskningsmedlen och landets akademi och vetenskapssystem reformeras i grunden.

Sedan tjugo år använder Japan femåriga planeringscykler för den övergripande inriktningen av forsknings- och innovationspolitiken. Landets forsknings- och innovationsråd, som leds av premiärministern, tar fram budgeten i samarbete med berörda departement. De övergripande riktlinjerna för vetenskap och teknik presenteras i basplanen som regeringen beslutar om. Basplanen genomförs genom mer kortsiktiga strategier och genom den årliga statsbudgetens medel för forskning och innovation.

Sydkoreas budget för forskning och innovation har sedan 90-talet blivit allt mer splittrad och det har debatterats om att införa en starkare koordinationsfunktion som kan konsolidera de olika departementens agendor med presidentens prioriteringar. Tillkomsten av National Science & Technology Commission är ett steg mot bättre koordinering men med ett svagt mandat att genomföra förändringar i budgeten. Presidentämbetet har en mycket stark ställning i statsförvaltningen vilket gör att planering för allokering av framtida forskningsområden följer presidentvalscyklerna om fem år.

I Indien hanteras budgeten för forskning och innovation i huvudsak av vetenskapsministeriet och utbildningsministeriet men det finns även budgetar för forskning under flera sektoriella ministerier. Policyinriktning på medellång sikt presenteras i policydokument som presenteras med oregelbundna intervall och ministerierna/avdelningarna publicerar även, då och då, andra inriktningsdokument. Ministerierna äskar årligen en forsknings­budget från finansdepartementet som i sin tur konsulterar premiärministern och kabinettet.

I Storbritannien är det upp till den sittande regeringen att lägga fram en forskningsproposition när de finner det lämpligt. Den brittiska regeringen har inte ett kollektivt beslutsfattande (som den svenska) och det finns därför inga krav på gemensam beredning mellan departementen. I praktiken tar dock det ansvariga departementet in synpunkter från andra departement. För den senaste propositionen gavs näringsdepartementet ansvaret att leda arbetet med att ta fram forskningspropositionen.

Brasilien hare en förhållandevis kort historia av att ta fram specifika forsknings- och innovationsbudgetar och den första budgeten kom i slutet av 90-talet. Landets satsningar på vetenskap, teknik och innovation slås fast i den nationella strategin som sträcker sig över fyra år. Strategin tas fram av ministeriet för vetenskap, teknik och innovation i nära samverkan med det vetenskapliga samhället och industrin.

Den här genomgången visar att flera länder experimenterar med mekanismer för ökad koordinering i budgetprocessen för att få till tydliga prioriteringar och visioner i forsknings- och innovations­politiken. Ett exempel är Sydkoreas National Science & Technology Commission. Sverige bör låta sig inspireras av den här typen av experiment. Samtidigt sticker Sverige ut med ambitionen att få till en samlad budget för forskning, innovation och högre utbildning.

¹ OECD (2016), OECD Reviews on Innovation Policy: SWEDEN 2016, OECD Publishing, Paris

Titel
Hänt i världen hösten 2016 – Processer för forsknings- och innovationsbudgetar

Serienummer
Svar direkt 2016:20

Diarienummer
2016/039

Ladda ner rapportenPDF