Publicerad 09 december 2016

Innovation i massa- och pappersindustrin

Efterfrågan på vissa pappersprodukter viker i takt med digitaliseringen. I denna rapport undersöks hur staten kan bidra till en mer konkurrenskraftig massa- och pappersindustri, där en viktig del av utmaningen är att kunna möta behov på nya marknader.

Inom massa- och pappersindustrin¹ pågår för närvarande en perspektivförskjutning mot större produktdiversifiering. Detta är bland annat en konsekvens av en vikande efterfrågan på vissa pappersprodukter och att det finns allt fler kunder som vill ersätta fossila material med hållbart producerat biomaterial. Omställningen har accelererat men är förknippat med stora utmaningar för branschens aktörer. En stor utmaning är att skifta företagen från ett fullständigt fokus på effektivisering av interna processer för att skära kostnader till att tänka minst lika mycket på kundkännedom, affärsstrategi, partnerskap och hållbarhet. Staten har en viktig roll i denna omställning.

Komparativ analys av innovationsstrategier

Syftet med rapporten är att undersöka hur staten kan bidra till en konkurrenskraftigare massa- och pappersindustri. Sverige har historiskt varit framgångsrika genom politiska åt­gärder som bidragit till en effektivisering av industrin och minskning av utsläpp. Dagens utmaning handlar dock mycket mer om att kunna möta behov som finns på marknader där massa- och pappersindustrin inte varit aktiva tidigare.

Analysen bygger på en komparativ jämförelse av ett antal länder som är stora producenter av massa- och papper. De länder som framförallt belyses är Kanada, Brasilien, Indien, Kina, Japan och Finland.

Några länder har en innovationsstrategi med tydliga prioriteringar

Kanada, Finland och Japan har alla politiskt förankrade innovations­strategier med tydliga prioriteringar. Strategierna i Finland och Japan utgår framförallt från tydliga samhälls­prioriteringar. Den japanska strategin utgår framförallt från materialforskning som är ett japanskt styrkeområde. Den finska strategin utgår från att bevara och utveckla landet som en stor skogsnation och därmed att den finska skogen ska användas som råvara när det är tekniskt möjligt. Den kanadensiska strategin är mer marknadsinriktad. Prioriteringar sker gemensamt av företag, staten och universitet och förändringar sker över tid. Företag från kundgrupper ingår i detta arbete. Dessa prioriteringar styr vilka områden som får forsk­ningsstöd.

Några saker som förenar dessa strategier är:

  • De utgår från en behovet av en ökad produktdiversifiering som drivs av samhälls-behov och som innebär en substitution från fossila resurser till biomaterial
  • Olika statliga departement gör detta gemensamt vilket ökar tydligheten för företag, organisationer och högskola. En tydlig statlig prioritering underlättar också arbetet med statsstödsärenden.
  • Strategierna i Kanada och Finland prioriterar även export­främjandet där företag, stat och högskola agerar gemensamt på i ett fåtal länder. Dessa satsningar kostar mycket pengar. Till exempel satsar Kanadas federala regering över 60 miljoner kronor per år på främjandeaktiviteter utanför Nordamerika. Till detta kommer också satsningar från provinserna. British Columbia nästan 12 miljoner kronor per år på en exportsatsning i Indien.

Viktiga lärdomar för svenska offentliga åtgärder

Sverige kan dra flera lärdomar av länderna som ingått i denna analys. Några av de vikti­gaste är:

  • Staten behöver prioritera vilka samhällsproblem som ska hanteras och i detta motivera hur bioekonomin är en lösning. Detta kan röra sig om att substituera till material och bränslen som är hållbart framställda från biomassa.
  • Staten bör utgående från denna prioritering göra en flerårig satsning med tillräckligt stora resurser för att göra en skillnad. I detta bör det ingå investeringsstöd för större projekt på ett liknande sätt som Finland gjort. Exportfrämjande åtgärder bör också ingå men bara till några utvalda och prioriterade marknader för att det ska kunna få effekt.
  • Staten behöver stimulera ett större fokus på nya marknader. Detta kan ske genom forskningsprogram och genom att främja samtal mellan branschen och andra kund­grupper.

[1] I massaindustrin produceras massa från ved. Det kan vara pappersmassa, men även tygmassa eller förpackningsmassa. I pappersindustrin produceras papper från pappersmassa. Tillverkningen av massa och papper kan ske vid samma bruk, så kallade integrerade bruk.

Titel
Innovation i massa- och pappersindustrin

Serienummer
Svar direkt 2016:26

Diarienummer
2016/128

Ladda ner rapportenPDF