Publicerad 15 januari 2018

Hållbara globala leverantörskedjor och näringslivets konkurrenskraft – vad är statens roll?

Leverans: Första halvåret 2021

Uppskattningsvis en miljon svenska arbetstagare jobbar idag inom globala leverantörskedjor, inte minst inom den avancerade tillverkningsindustrin. Samtidigt exponerar globala leverantörskedjor näringslivet för stora hållbarhetsrelaterade risker i produktionen men också risker som kan ge potentiella konkurrensfördelar. Hur väl det svenska näringslivet hanterar dessa miljörisker är viktigt för Sveriges konkurrensförmåga.

En central fråga i den gröna omställningen är hur staten kan värna både hantering av miljörisker och ökad konkurrenskraft i företagen. Denna fråga är särskilt aktuell i formering och utveckling av gröna leverantörskedjor. Företag har egna incitament att minska sina miljörisker. De som misslyckas med att etablera hållbara leverantörskedjor kan stå utan kritiska insatsvaror eller se dem kraftigt fördyras. Underleverantörer möter dessutom speciella utmaningar i att de ofta måste visa att de lever upp till miljöspecifika-tioner och krav från storföretag längre upp i leverantörskedjan för att överhuvudtaget vinna kontrakt. För många företag har god kontroll av leverantörskedjan och dess miljöaspekter blivit en central del av affärsmodellen. Resurseffektivisering och en trovärdigt hållbar produktion premieras av kunder och finansmarknaden. Här ligger svenskt näringsliv relativt långt fram.

Gemensamt för allt arbete med leverantörskedjan är dock att det är svårt. Det är resurskrävande, präglas av asymmetrisk information och missriktade incitament. Särskilt svårt är det för småföretag som saknar resurser och expertis. Småföretagens särskilda utmaningar innebär att konkurrensen riskerar att snedvridas och missgynna landets konkurrenskraft. Det finns även en risk, särskilt då det rör sig om marknader som definitionsmässigt är globala, att Sverige som land förlorar konkurrenskraft om svenska företag inte framgångsrikt kan hantera risker och utnyttja innovativa möjligheter i sina leverantörskedjor.

Staten har en viktig roll i utvecklingen bland annat genom att upprätta goda ramvillkor och incitament för att hantera hållbarhetsrisker men även för att utforma effektiva regler kring exempelvis ursprungskrav, ursprungsmärkning, produktdesignkrav, producentansvar, standarder och certifiering av källor m.m.
Några relevanta delfrågor är:
• Hur stora är näringslivets miljörelaterade risker i olika leverantörskedjor, särskilt processorienterade kedjor, och hur är de distribuerade i ekonomin
• Hur påverkas konkurrenskraften av arbetet med att minimera miljörisker i leverantörskedjan?
• Är existerande statliga insatser som påverkar förutsättningarna för näringslivets arbete med att minimera miljörelaterade risker i leverantörskedjan ändamålsenliga?

Titel
Hållbara globala leverantörskedjor och näringslivets konkurrenskraft – vad är statens roll?

Serienummer
Ramprojekt