Publicerad 15 januari 2018

Vilken är statens roll vid nedläggning av större arbetsplatser?

Leverans: Första halvåret 2021

Syftet med ramprojektet är att analysera statens roll vid nedläggningar, både statens hittillsvarande roll och framtida möjliga roller. Projektet kommer att belysa såväl regional- som genusaspekter. Genom att besvara ett antal frågeställningar bör rekommendationer för relevanta statliga myndigheter och statens utpekade omställningssamordnare kunna utverkas.

Svensk ekonomi och arbetsmarknad förändras ständigt. Denna förändring är ett resultat av den teknikutveckling, ökade internationalisering och föränderliga efterfrågan som sammantaget tvingar näringslivet till kontinuerlig omvandling. Näringslivets anpassning kan både innebära skapande av nya verksamheter och upplösande av gamla. Genom den skapande dynamiken i omvandlingsprocessen sker investeringar i ny teknik och etablering av nya arbetsställen. När det gamla samtidigt rationaliseras ut, handlar det istället om omlokalisering från mindre-, till mer produktiva arbetsställen, och ibland t.o.m. om nedläggning av hela arbetsställen. Sammantaget formar alla dessa pågående anpassningar, stora som små, ekonomins långsiktiga strukturomvandling.

Även om större nedläggningar bara är ett av omvandlingens möjliga utfall, är det ofta just nedläggningarna som medför störst sociala kostnader och därmed skapar störst tryck på politiska åtgärder. Arbetsplatsnedläggningar sker förvisso kontinuerligt men i en lågkonjunktur, särskilt kraftiga sådana, sker de i skov och behovet av statliga stödinsatser kan då öka. Behov kan finnas av insatser riktade mot såväl individ som plats.

Ramprojektet är aktuellt och relevant av flera skäl. Flera andra OECD-länder utvecklar och implementerar för närvarande stödsystem som syftar till att mildra effekterna av större lokala nedläggningar (OECD 2018). Balansgången vid sådana insatser är dock svår. Insatser för att motverka omlokaliseringar eller nedläggningar mildrar kanske de sociala kostnaderna på kort sikt men kan å andra sidan bidra till att låsa in resurser i ineffektiva företag och att konkurrens snedvridas vilket EU:s statsstödsregler försöker förhindra. Erfarenheter från större nedläggningar i närtid tyder på att det svenska omställningssystemet, på ett övergripande plan, fungerat väl. Samtidigt som omvandlingen på ett nationellt plan varit gynnsam, tycks emellertid de geografiska skillnaderna ökat. Den regionalpolitiska diskussionen har därmed fått ökad aktualitet. Denna dimension har även börjat uppmärksammas allt mer internationellt. Inte minst då ökade sociala och politiska spänningar i USA och stödet för det brittiska utträde ur EU satts i samband med regioner som missgynnats av de senaste decenniernas strukturomvandling.

Sammantaget finns goda skäl att undersöka möjligheten till utveckling av situations-, och regionalt anpassade strategier av det svenska omställningssystemet.

Titel
Vilken är statens roll vid nedläggning av större arbetsplatser?

Serienummer
Ramprojekt