Publicerad 19 mars 2018

Analys av Sveriges implementering av EU:s direktiv om hållbarhets­redovisning

Leverans: 5 december 2018

Projektet utgör en delstudie i ramprojektet Kan finansmarknadens hållbarhets­värderingar bidra till näringslivets gröna omställning och ger det i så fall en roll för staten?

Ramprojektet har sin utgångspunkt i ESG indikatorer som är det verktyg som finans­marknaden använder för att bedöma hållbarhet i olika dimensioner.

EU tog år 2014 genom det så kallade Hållbarhets­direktivet (2014/95/EU) ett första steg till att skapa en ökad transparens om icke-finansiell information, det vill säga att direktivet leder till att det är enklare att få tillgång till tillförlitlig information om företags hållbarhets­risker. I teorin överlappar den icke-finansiella information som ska rapporteras med den typ av information som behandlas inom ramen för ESG-värderingar. Syftet med direktivet är att precis som för ESG att göra företag mer resilienta och öka deras prestation när det gäller både finansiella och icke finansiella parametrar. Detta antas i sin tur leda till en mer robust tillväxt i företag och sysselsättning, samt ökad tillit hos investerare och konsumenter. Direktivet har implementerats i Sverige och innebär att alla större företag ska hållbarhets­rapportera från och med år 2017.

Direktivet omfattar större företag (totalt ca 1600 företag). De flesta stora företag hållbarhetsredovisar dock redan och Sverige har därför valt att utöka antalet företag till de med mer än 250 anställda och en omsättning på mer än 350 miljoner kronor vilket inga andra länder gjort.

Syftet med hållbarhetsredovisningen överlappar med den för ESG-värderingar eftersom båda systemen syftar till att öka transparensen av företags risker. Det är dock oklart hur hållbarhetsredovisning förhåller sig till ESG samt vilken reell effekt implementeringen av EU-direktivet har haft i Sverige. Det är även oklart hur hållbarhetsredovisningen relaterar eller kan inspireras av andra insatser som syftar till att öka transparensen av företags risker.

Huvudfrågorna i analysen är:

  1. Vilken effekt har implementeringen av EU-direktivet haft relativt dess intentioner på miljöområdet?
  2. Har direktivet lett till mer, lättillgängligare och jämförbarare information om företagens miljörelaterade-risker och hur dessa hanteras av företagen?
  3. Är (upplevs) informationen som redovisas trovärdig enligt kapitalförvaltare till exempel i relation med ESG-värderingar som gjorts av fristående konsulter.
  4. Finns det alternativa insatser som kan inspirera och leda till förbättringar av Hållbarhetsdirektivet?

Titel
Analys av Sveriges implementering av EU:s direktiv om hållbarhets­redovisning

Serienummer
Delprojekt