Ang Slutredovisning av uppdrag till Statens energimyndighet att redovisa underlag inför kommande beslut om forskning och innovation på energiområdet 

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har ombetts lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys väljer att i detta remissvar fokusera på de metodologiska utgångspunkter och analyser som ligger till grund för Energimyndighetens prioriteringar för innovation, forskning, utveckling och demonstration.

Tillväxtanalys bedömer att Energimyndighetens beslutsunderlag till stora delar är ändamålsenligt och på ett tydligt sätt redovisar argument för de rekommendationer som lämnas. Verksamhetens programlogik är genomtänkt och verkar generera de resultat som eftersträvas i form av att klimatutsläpp och energiintensitet i ekonomin minskar, energimixen diversifieras och samverkan med näringslivet ökar.

På ett par områden finns dock utrymme för synpunkter vad gäller metod, användning av indikatorer och för mer vetenskapligt förfinade policyanalyser och utvärderingar.
 

Effekten av Energimyndighetens insatser

I underlaget poängteras återkommande den stora betydelse som Energimyndighetens insatser inom energiforskning- och utveckling haft för utvecklingen av energisektorn i Sverige såväl som för ekonomiska faktorer som sysselsättning och tillväxt. Tillväxtanalys välkomnar myndighetens ambition att mäta effekter men vill påpeka några metodmässiga invändningar i tolkningen av slutsatserna kring effekternas storlek.
 

Energimyndigheten anför exempelvis att:
”Mellan 2006 och 2011 har de företag som fått stöd kommersialiserat 65 nya produkter och tjänster på marknaden. Under perioden har företagen emitterat drygt 300 miljoner kronor privat riskkapital, omsatt 164,5 miljoner kronor och direkt sysselsatt 195 personer.” (s.32)

”En svåröverskådlig, men utan tvekan stor, sysselsättningseffekt är den inom värmepumpsindustrin. Tack vare tidiga statliga forskningsinsatser har Sverige i dag halva den europeiska marknaden och det är först nu övriga Europa börjar komma upp i samma försäljningssiffror.”(s.34)

En viktig fråga i båda dessa fall är vad som skulle skett om inte dessa företag respektive forskningsmiljöer erhållit något stöd. För att svara på den frågan krävs kontrafaktiska analyser och ordentlig utvärdering med avseende på ekonomiska faktorer som sysselsättning och tillväxt. Det är också en fråga om alternativ användning av de resurser som investerats. Hur många arbetstillfällen har skapats i värmepumpsindustrin och hur många arbetstillfällen hade exempelvis kunnat skapas i andra delar av ekonomin med motsvarande insats? Tillväxtanalys invändning gäller därför hur kunskap erhållits om betydelsen för sysselsättning och tillväxt av Energimyndighetens insatser. Resonemanget i avsnitt 3.1.8 om nyttiggörande genom fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt är generellt hållet och refererar till statistiska källor med osäker validitet. Tillväxtanalys har till exempel för närvarande regeringens uppdrag att omarbeta och utveckla statistiken över miljötekniksektorn, som refereras i första stycket, då den tidigare kritiserats för att vara bristfällig på ett flertal punkter.

I den rapport från Riksrevisionen¹ som refereras till gällande antalet svenska patent på klimatområdet är huvudslutsatsen att det är oklart om klimatforskningen i Sverige faktiskt bidrar till minskade utsläpp. Man konstaterar att forskningen måste omsättas i nya produkter och tjänster som når marknaden och sprids till många användare för att kunna påverka utsläppen samt att:
”Varken regeringen eller de myndigheter som har ett ansvar för kommersialisering av svensk forskning har följt upp i vilken utsträckning svensk klimatforskning har kommit till användning.”

Energimyndigheten skriver på flera ställen i underlaget att den tekniska kunskapen (status och utvecklingspotential) säkerställs genom arbete med forskningsfinansiering och i samspel med akademiska miljöer inom energiteknik. Vad som också konstateras, till exempel i avsnitt 4.4.6, är att utvärdering sker framförallt med avseende på kvalitet och energirelevans. Mot bakgrund av detta verkar ökade insatser för att följa upp och utvärdera Energimyndighetens insatser vara motiverade. Det är framför allt de ekonomiska effekterna (tillväxt- och sysselsättningseffekterna) av energiforskningen som behöver analyseras på ett metodologiskt mer stringent sätt. Systemanalyser för att förstå var ökade insatser skulle göra mest nytta samt hur olika typer av insatser kan kombineras är exempelvis en viktig komponent. 
 

Varför bara 1,3 miljarder i energiforskning och -utveckling?

I rapporten skrivs följande:
”Europeiska rådet slog 2009 fast att det är nödvändigt att fördubbla de offentliga och privata insatserna globalt rörande forskning, utveckling och demonstration fram till 2012, och fyrdubbla dem till 2020, medan IEA 2010 gjorde bedömningen att forskning (exklusive grundforskning), utveckling och demonstration för klimatvänlig teknik behövde två- till femfaldigas. I realiten har ingen reell ökning skett globalt.”(s.18)

”Det kan dock redan nu förutsägas att nya styrmedel måste till för att vi ska kunna nå 2050-målen, och det på det mest kostnadseffektiva sättet. Omställningen kommer att kräva insatser inom alla sektorer och ett flertal tekniker som i dag inte nått marknadsmognad kommer att behövas tillsammans med energieffektivisering. Ett mer komplext energisystem kommer i högre grad ställa krav på utformningen av styrmedel och den samverkan med teknikutvecklingen som forskningen bidrar med.” (s.17)

”Studier visar också att investeringar i forskning, utveckling och demonstration i dag betalar sig i framtiden, det vill säga ju tidigare omställningen sker desto lägre blir de samhällsekonomiska kostnaderna. Teknikutvecklingstakten är kopplad till investeringsnivån.” (s.18)
”I EU:s scenarier måste drastiska förändringar ske inom alla sektorer – energitillförsel, industri, transporter, bostäder och lokaler samt jordbruk.”(s16)

Om ovanstående är utgångspunkter för Energimyndighetens verksamhet framöver är det tydligt att innovationssystemet på energiområdet behöver utvecklas både genom att nya resurser tillförs och att nya typer av styrmedel introduceras. System- och målanalyser, styrmedelsanalyser, utvärderingar och kunskapsinhämtning från andra delar av världen kan bidra med värdefull kunskap. Detta diskuteras i bilagan om energisystemstudier men skulle kunna lyftas tydligare i huvudrapporten och i de övergripande prioriteringarna.

Det bör betonas att det viktiga är huruvida de investeringar som görs faktiskt uträttar det de är avsedda att göra och nivån, eller volymen, är bara en del av bilden. Effektiviteten, det sätt på vilket resurserna används, är också helt avgörande för att uppnå målen. På kort sikt ser Sverige ut att nå de målsättningar som satts upp av såväl regering och riksdag som av EU, trots att nivån på investeringarna enligt Energimyndighetens statistik är betydligt lägre än i andra nordiska länder (figur 1 på sidan 19 i underlaget). Detta förhållande leder till två möjliga slutsatser:
 

• Investeringarna i energiforskning och utveckling i Sverige används på ett mer effektivt sätt än i våra grannländer.
• Andra faktorer än energiforskning och utveckling påverkar utvecklingen mer i Sverige än i våra grannländer.

 
Vilken av dessa slutsatser som väger tyngst går inte att besvara mot bakgrund av föreliggande underlag. Det är dock relevant att försöka reda ut hur det förhåller sig då rekommendationerna för framtida investeringar kan se väldigt olika ut beroende på utfallet av en sådan analys.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Martin Flack och avdelningschef Enrico Deiaco.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har ombetts lämna synpunkter på utredningen ”Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor”.

Tillväxtanalys har inte haft möjlighet att i detalj studera det omfattande materialet och begränsar därför sitt utlåtande till nedanstående. Myndigheten vill också påpeka att Tillväxtanalys, på uppdrag av Utbildningsdepartementet, nyligen beskrivit delar av resursfördelningssystemet till lärosäten i flera länder (Storbritannien, Nederländerna, USA, Kanada, Japan, Sydkorea och Kina) vilket relaterar till frågeställningarna i utredningen.

Sammanfattning 

Tillväxtanalys anser att utredningen är av stort värde för vidareutvecklingen av ett kvalitetsdrivet fördelningssystem av basresurser till svenska universitet och högskolor (UoH) i en alltmer hårdnande internationell konkurrens om studenter, resurser och samverkan med företag. Utredningen tillför god kunskap till diskussionen om ett rättvisande utvärderingssystem. Samtidigt anser Tillväxtanalys att ytterligare förtydliganden av målen med en reform behövs och att det krävs kompletterande analyser av de förväntade resultaten av de förslag som görs i utredningen. Ytterligare inhämtning av internationella erfarenheter, då många länder har gjort eller på väg att organisera om sina finansieringssystem, vore av stort värde. Tillväxtanalys anser även att indikatorer och utvärderingsmetoder behöver utvecklas ytterligare innan en implementering av förändringar av det svenska finansieringssystemet för UoH kan bli aktuell. Myndigheten anser därför att utredningens förslag i dagsläget inte bör genomföras utan att ytterligare analys krävs. Utredningen utgör i det sammanhanget ett värdefullt grundmaterial.
 

Tillväxtanalys ställningstagande är baserat på nedanstående diskussion och observationer.

Tidsaspekter vad gäller utvecklingen av ett nytt prestationsbaserat resurs-tilldelningssystem 

Utvecklingen av ett utvärderingsbaserat resursfördelningssystem till UoH är komplicerad och måste därför sannolikt ske iterativt. Storbritannien införde redan 1986 system för utvärdering och finansiering av lärosäten vilket sedan utvecklats stegvis under många år. Dessa utvärderingar har inte varit årligen återkommande. Exempelvis utfördes den senaste 2008 (Research Assessment Exercise, RAE) och den dessförinnan 2001. Storbritannien kommer efter vidareutveckling av systemet och efter en process som innehållit en mängd förseningar att i ny form utföra nästa utvärdering 2014 (Research Excellence Framework, REF). Motivet bakom de förändringar som nu sker i Storbritannien är till stor del att minska arbetsbördan för forskarna. Utvecklingen av det nya brittiska systemet har försenats bland annat till följd av att man velat säkerställa att utvärderingsmetoderna och indikatorerna är relevanta och då man anser det mycket viktigt att systemet får en stark legitimitet bland UoH och andra aktörer. Under utvecklingen av det nya systemet har därför ett antal ”dry runs”, d.v.s. testutvärderingar med ett begränsat antal lärosäten och ämnen, utförts vilket medfört justeringar av det föreslagna systemet. Flera remissomgångar har utförts.
 

Tillväxtanalys anser att ovanstående illustrerar behovet av ett betydande analysunderlag och tester för att säkra att utvärderingarna mäter de avsedda effekterna samt för att skapa en stark legitimitet och stöd för systemet.

Tillväxtanalys vill också påpeka att en noggrannare analys av förhållandena i andra länder sannolikt behövs innan ett svenskt system implementeras fullt ut. Även om flera länder infört utvärderingsberoende resurstilldelningssystem till UoH så finns också exempel där sådana avskaffats. Detta har exempelvis skett i vissa amerikanska delstater.

Då UoH:s verksamhet till största del är långsiktig så anser Tillväxtanalys att utvärderingarnas påverkan på resursfördelningen måste ske gradvis över ett antal utvärderingar och år. Det är inte heller självklart att prestationer behöver eller ens bör mätas årligen.
 

Indikatorer och/eller ”peer review” bedömningar

Tillväxtanalys anser det tveksamt om kollegiala bedömningar helt kan undvikas även om myndigheten samtidigt håller med om stora delar av utredningens kritik mot sådana. Vad gäller bedömningar av de fallstudier som föreslås illustrera samhällelig påverkan och nyttiggörande torde s.k. ”peer review-processer” vara nödvändiga. Sådana bedömningar är sannolikt också viktiga för kompletterande bedömningar av den vetenskapliga produktionens kvalitet. Detta då ett system med enbart indikatorer riskerar blir alltför trubbigt och missvisande, i synnerhet för nyskapande och nydanande forskning, mindre forskningsområden, viss humaniora och samhällsvetenskap samt för yngre forskare i de flesta discipliner. Detta kan måhända till viss del motverkas med utbyggnaden av större publicerings- och forskningsdatabaser. Detta behöver dock först påvisas att det låter sig göras på ett legitimt och rättvist sätt. En av ambitionerna för att göra om det brittiska systemet var att minska bördan på de akademiska forskarna och lärosätena. Vid utvecklingen av det nya systemet var därför en uttalad ambition att basera kommande utvärderingar enbart på indikatorer. Detta har dock visat sig mycket svårt och det nya REF-systemet kommer således även fortsättningsvis innehålla kollegiala bedömningar, s.k. ”peer review”. Det finns goda skäl för Sverige att lära av de brittiska erfarenheterna.

Tillväxtanalys anser dock att om kollegiala bedömningar skall användas så bör ske med internationella experter inte minst till följd av den starka internationaliseringen inom UoH samt lärosätenas internationella konkurrens-utsättning. Tillväxtanalys är tveksamt till att använda lärosätenas egna utvärderingar som bedömningsgrund för offentlig resurstilldelning även om dessa kan ha ett mycket stort värde för lärosätenas egna prioriteringar för utbildning, forskning och samverkan. Om ett system vilket inkluderar kollegiala bedömningar införs i Sverige anser dock Tillväxtanalys det tveksamt om sådana utvärderingar behöver utföras årligen. Med tanke på att lärosätenas arbete till stor del är långsiktigt är det också tveksamt om årliga utvärderingar är nödvändiga. Ett alternativ kunde vara att heltäckande utvärderingar utförs med ett antal års mellanrum och, om nödvändigt, kompletteras med årliga indikatorbaserade uppdateringar. Ett ytterligare alternativ kan vara att utvärderingar av olika vetenskapsområden utförs olika år.

Banbrytande forskning, unga forskare och forskarutbildning

För att Sverige och svenska UoH skall vara internationellt konkurrenskraftiga krävs nyskapande forskning som ibland är banbrytande och kan gå emot förhärskande metoder och normer. Ibland kan sådan forskning, trots hög kvalitet, vara svår att få publicerad i högt rankade (i termer av ”impact factors”) vetenskapliga publikationer. Samma resonemang gäller ofta för mindre eller nya vetenskapsområden. Således kan det i ovanstående fall bli nödvändigt att bedöma forskning med andra metoder vilka sannolikt inkluderar ”peer review”. Det är av stor vikt för UoH att säkra rekryteringen av unga nyskapande forskare och lärare samt ge dessa möjligheter att utföra sin verksamhet långsiktigt. Samtidigt har forskare i början av karriären ofta svårare att attrahera medel jämfört med sina äldre mer etablerade kollegor. Sådana unga forskare har också ofta en längre tidsmässig ”uppkörssträcka” till publicering av vetenskapliga resultat. Tillväxtanalys anser det vara mycket viktigt att dessa forskares situation ges speciell uppmärksamhet i utvärderingssystemet och att tydliga kriterier definieras. Även här finns goda erfarenheter att hämta i andra länder. Forskarutbildningen vid Sveriges UoH är central för kompetensförsörjningen till högkvalificerade yrken såväl inom som utom lärosätena. Det är därför betydelsefullt att utveckla indikatorer för att mäta såväl kvalitet som volym inom denna.
 

Tillväxtanalys anser det vara av stor vikt att tydliggöra hur ovanstående områden kommer att mätas och bedömas i det kommande systemet.
 

Vetenskaplig excellens 

Tillväxtanalys anser det vara viktigt att den vetenskapliga kvalitén mäts på ett rättvisande sätt. UoH befinner sig alltmer i en internationellt konkurrensutsatt situation vilket kräver högsta möjliga internationella kvalitet för att vara attraktiv för studenter, forskare och företag samt samarbetspartner med andra lärosäten i världen. Utredningen föreslår att projektmedel från Vetenskapsrådet (VR) och det Europeiska forskningsrådet (ERC) skall viktas högre än externa forskningsmedel från andra källor. Detta till följd av att ”medel från dessa [VR, ERC, utredningens kommentar] erhålls i högsta nationella respektive europeiska konkurrens”. Medel från VR och ERC är synnerligen meriterande men Tillväxtanalys anser det tveksamt om medel från enskilda utpekade källor kan särbedömas. Några exempel då problem kan uppkomma med förslaget i utredningen är exempelvis vid anslag från amerikanska National Institutes of Health (NIH), stora internationella forskningsfonder eller från andra organisationer i Sverige eller utlandet. Detta skulle även inkludera forskningsfinansierande myndigheter i länder som svenska forskare och lärosäten samarbetar med. Enligt det föreslagna systemet skulle projektmedel från dessa organisationer bedömas som mindre meriterande än anslag från VR eller ERC. Grunden för detta är oklar för Tillväxtanalys och riskerar att inte heller stimulera till ökat internationellt samarbete eller utbyte. Vidare riskerar det att förstärka synen att grundforskning är ”finare” än annan forskning vilket i sig är tveksamt. Vetenskaplig kvalitet mäts enligt förslaget med bibliometriska indikatorer och med andelen externa medel. Tillväxtanalys anser att dessa indikatorer inte fullt ut är tillräckliga för att mäta kvalitet inom samtliga vetenskapsområden och för forskning med alla syften. Exempelvis för mer behovsorienterad forskning krävs sannolikt ytterligare indikatorer och/eller vissa kollegiala granskningar med aktörer från olika områden och sektorer.
 

Nyttiggörande och samhällelig påverkan

UoH har centrala roller i samhället vad gäller forskning, innovation och utbildning. Eftersom Sverige i ett internationellt perspektiv har en förhållandevis liten institutssektor ökar betydelsen av att mäta lärosätenas roller och påverkan i samhället. Utredningen föreslår att påverkan skall mätas genom att UoH skall rapportera fallstudier över forskningsresultatens externa användning och effekter. Detta system liknar det föreslagna brittiska systemet som skall implementeras 2014. Av vikt i sammanhanget är under vilka tidsperioder som effekterna skall mätas. Då mycket forskning av hög kvalitet är långsiktig så kan eventuella effekter ske mycket lång tid efter att forskningen publicerades (ofta 10-20 år och mer). Dessutom är det inte självklart att de eventuella effekterna, i synnerhet från grundforskningen, sker i Sverige och är lätt påvisbara. För viktig långsiktig forskning kan det bli svårt att mäta de direkta effekterna vilket hänsyn måste tas till. I Storbritannien diskuteras att inkludera effekter till och med på 15-20 års sikt. Viss hänsyn bör också tas till den regionala betydelsen av olika lärosäten inklusive påverkan på det lokala näringslivet, arbetsmarknad samt utbildningstillgänglighet.
 

Samverkan

Lärosätenas samverkan med det övriga samhället är av största betydelse.

Utredningen föreslår att samverkan mäts efter intäkter från uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Dessa båda faktorers användbarhet är dock begränsad då de enbart är av monetär art och där, exempelvis olika forskningsuppdrag, i sig inte nödvändigtvis behöver inkludera en stark och kontinuerlig samverkan.

Tillväxtanalys anser därför att mätning av samverkan behöver vidgas till att bland annat omfatta forskning, utbildning och innovation inkluderande aktörer från olika sektorer. Dessutom krävs att internationella erfarenheter inhämtas som belyser och analyserar effekterna av olika instrument för att öka samverkan. Även företagens, myndigheternas och organisationernas utnyttjande och samarbete av forskare och lärares expertis för andra uppdrag (något som senare år forskning visat är av mycket stor betydelse) bör inkluderas liksom forskares och lärares rörlighet mellan samhällets olika sektorer. Om staten vill öka UoH samverkan med näringslivet måste de föreslagna indikatorerna dessutom ställas mot alternativa åtgärder, exempelvis hur samverkan premieras vid tjänstetillsättningar och forskares löneutveckling.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit avdelningschef Enrico Deiaco och analytiker Martin Wikström.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör

Ang. Statsstödsutredningens betänkande – Olagligt statsstöd (SOU 2011:69)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har ombetts att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys tillstyrker utredningens förslag att det införs en ny lag om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler. Genom lagen klargörs rättsläget i såväl materiellt som processuellt hänseende och konkurrenter till stödmottagare tillförsäkras effektivare rättsmedel, särskilt genom det uttryckliga undantaget från förbudet att föra talan om tredje mans rätt. Om lagen resulterar i mindre snedvridningar av konkurrensen gynnar det särskilt små och medelstora företag.

Tillväxtanalys delar vidare utredningens bedömning att transparenslagens krav på granskning mildras så att det är tillräckligt med en översiktlig granskning. Detta eftersom det saknas tydliga föreskrifter för hur redovisningen ska ske och att implementeringen av transparensdirektivet är fortsatt uppfylld med den föreslagna ändringen.

Utredningen anser att ett generellt undantag från den kommunala själv-kostnadsprincipen inte bör införas. Denna bedömning synes i stor utsträckning baseras på och delas av Konkurrensverket och näringslivsorganisationerna. Tillväxtanalys har därför inget ytterligare att anföra i denna del.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Björn Falkenhall.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör

Ang Delbetänkande På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Avsnitt 5.10 Gröna innovationer och andra hållbara lösningar

Tillväxtanalys vill understryka betydelsen av att utredningen går vidare med de frågor som berörs i avsnittet. Som delbetänkandet tar upp krävs att regelverk och system främjar innovationer och andra lösningar för att nå en långsiktigt hållbar tillväxt. Transformativa lösningar behövs för att minska miljöbelastningen och vända utvecklingen mot en hållbar tillväxt. Det är dock genuint svårt att utforma upphandlingar för att uppnå detta. Att ställa krav i form av ramvillkor om hållbarhet är en utmaning för upphandlare då det kräver djup kunskap inom hållbarhetsfrågor. En idé skulle kunna vara att titta på möjligheten att som stöd till upphandlare inrätta särskilda resursteam. Dessa resursteam skulle genom praktiskt lärande kunna vara ett sätt att komma ett steg vidare mot att ställa hållbarhetskrav men också en resurs vid utvecklingen av metodik och analys och utvärdering av hela upphandlingskedjan ur detta perspektiv.

Avsnitt 5.11 Livscykelanalyser 

När det gäller Livscykelanalyser (LCA) vill Tillväxtanalys peka på betydelsen av att inkluderar produkters miljöbelastning under hela produktens livscykel (från vaggan till graven eller vaggan till vaggan).
Nackdelen med LCA är dock att de ofta är ett intensitetsmått, vilket innebär att de bara utgör en halv indikator – miljöbelastning per producerad enhet/konsumerad enhet utan att ta med produktionens/konsumtionens volym. Intensitet plus volym ger total miljöbelastning vilket vanligtvis är vad som har betydelse.
 
Ytterligare en nackdel är att LCA ignorerar den geografiska dimensionen dvs. var miljöbelastningen sker. När det gäller energi och koldioxid har platsen inte någon större betydelse. När det gäller andra typer av utsläpp kan platsen (recipienten) ha stor betydelse. Tillväxtanalys föreslår därför att LCA i den mån de blir vägledande kompletteras med en geografisk aspekt samt utsläpp i absoluta mått mätt.

Kompletterande utgångspunkter för utredningsarbetet – upphandling av utvecklande intellektuella tjänster
Tillväxtanalys föreslår vidare att utredningen i det fortsatta arbetet diskuterar frågan om huruvida upphandlingsreglerna är utformade så att offentliga myndigheter går miste om ett utvecklande samspel med omgivande privata tjänsteföretag?

Tillväxtanalys baserar förslaget på en jämförelse med utveckling och innovation i det privata näringslivet. I ett flertal studier konstateras att näringslivet i ökad omfattning använder sig av köp av intellektuella tjänster på marknader för att utveckla den egna (kärn-)verksamheten. Det handlar både om ökad produktivitet och nya affärskoncept. Begrepp som outsourcing och offshoring är vanligt förekommande (se t ex Tillväxtanalys WP/PM 2011:51 Direktinvesteringar inom tjänstesektorn och offshoring av tjänster).

Det är också klarlagt att de företag som mer än andra använder sig av intellektuella tjänster har en bättre produktivitetsutveckling och en bredare exportportfölj (se t ex Tillväxtanalys WP/PM 2011:52 Producenttjänster, ekonomisk omvandling och produktivitet).

Det som utmärker dessa företags utvecklingsprocesser - i samspel med externa tjänsteföretag - är ömsesidigt förtroende, långsiktiga relationer och ett gemensamt lärande.

I enlighet med detta torde det finnas anledning för utredningen att överväga om det kan finnas anledning för offentliga myndigheter att på samma sätt som privata organisationer kunna utveckla sin (kärn-)verksamhet i samspel med externa tjänsteföretag och om då detta kräver förändringar i upphandlingsreglerna för att det ska vara möjligt att genomföra.

På exempelvis IKT-området utnyttjar offentliga myndigheter tjänster både för drift och för utveckling, men först efter omfattande upphandlingsförfaranden inom ramen för givna och i förväg utvecklade ramvillkor. När det gäller intellektuella, utvecklande tjänster torde detta vara ovanligt. Anledningen är att utvecklingsprocesserna måste bygga på ömsesidigt förtroende, långsiktighet och gemensamt lärande; och att detta är svårt att förena med en korrekt tillämpning av upphandlingsreglerna.
 
Tillväxtanalys föreslår därför att upphandlingsutredningen diskuterar hur upphandlingsreglerna skulle kunna utformas för att åstadkomma innovation i myndigheter genom utnyttjandet av köp av externa intellektuella tjänster. Denna diskussion kan eventuellt baseras på en fördjupning av de frågor kring förhandlad upphandling, höjningar av beloppsgränser och andra förenklingar som utredningen redan uppmärksammat. Det kan också eventuellt behövas ytterligare förändringar för att åstadkomma möjligheter till innovativ utveckling i samspel utan att samtidigt rubba den grannlaga balansgången mellan ett affärsmässigt, rättsäkert inköp och ett flexibelt agerande för innovativ utveckling.

 
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit avdelningschef Tina Bylander. Eva Alfredsson har deltagit i den slutliga handläggningen avseende avsnitt 5:10 och 5:11.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör
 

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har erhållit ovanstående remiss för utlåtande. Tillväxtanalys begränsar sitt remissvar till nedanstående kommentarer

Tillväxtanalys anser att integreringen av EU’s åtgärder vad gäller forskning och innovation i ett övergripande program (Horizon 2020) med tre motiv (Scientific Excellence, Industrial Leadership och Societal Challenges) i sig är positiv även om det idag finns åtskilliga frågor om implementeringen av programmet. Det föreligger idag många initiativ och det är sannolikt av vikt att inte automatiskt, utan ordentlig analys, överföra samtliga dessa från det sjunde ramprogrammet (FP7) till Horizon 2020. Av vikt är också att den ovan nämnda integrationen får reella effekter och minskar det ”gap” som finns mellan forskning och innovation. Ett flertal olika mekanismer måste självklart förekomma men det är betydelsefullt att dessa är redskap för implementeringen av Horizon 2020 och inte har egenvärden i sig.

Förslaget att förstärka det europeiska forskningsrådet (ERC) är positivt men möjligen är förstärkningen inte tillräcklig. Satsningar på forskningsinfrastruktur och forskarmobilitet (geografisk och mellan organisationstyper) är mycket betydelsefulla. Det vore önskvärt att inte enbart förbättra de direkta finansiella villkoren till och möjligheterna för mobilitet utan också det internationella ramverket vad gäller exempelvis socialförsäkringssystem. Detta gäller inte minst mobilitet mellan EUs medlemsstater och länder utanför EU. Detta är en viktig men komplicerad fråga i en värld där kunskapsflöden mellan länder blir allt mer betydelsefullt för att bibehålla den vetenskapliga och industriella konkurrenskraften.

Satsningar på dyrbar forskningsinfrastruktur är av stor vikt och här bör samordning med nationella initiativ eftersträvas där så är lämpligt. Vidare behövs analyser över vilka investeringar i ny forskningsinfrastruktur som behövs och hur dessa kan göras kostnadseffektiva samt tillgängliga för såväl den akademiska forskningen som SME:s. Bilateral tillgång till offentligt finansierad forskningsinfrastruktur i länder utanför EU bör även diskuteras vidare.

Satsningarna på att stimulera fler SME:s till forskning och innovation genom deltagande i SBIR-liknande program (Small Business Innovation Research) är intressanta men även här är programformulering och implementering centrala att diskutera för att programmen skall ha de avsedda effekterna. Att inkludera SBIR-initiativ i program under bland annat Societal Challenges och Enabling Industrial Technologies torde vara positivt. Det specifika programmet för innovation i SME’s (Cirka 0,7 miljarder Euro) är dock, relativt sett, litet givet Horizon 2020s sju år långa löptid och den stora europeiska marknaden. Vi kan dock idag emellertid inte bedöma hur stora de sammantagna SBIR-liknande initiativen för SME:s kommer att bli i Horizon 2020.

Det är av stor vikt att man under Societal Challenges på ett effektivt och relevant sätt klarar av att möta de identifierade samhälleliga utmaningarna (exempelvis runt hållbar utveckling) på ett effektivt sätt, samt att prioriteringarna uppdateras löpande. Då många utmaningar är av global karaktär är det också mycket betydelsefullt att EU proaktivt arbetar för att möta dessa tillsammans med länder utanför EU. Överhuvudtaget anser Tillväxtanalys att en mer väldefinierad strategi för internationellt samarbete bör övervägas för Horizon 2020 med tydliga motiv och även kopplingar till Science Diplomacy. Horizon 2020 behöver vidare mer aktivt förhålla sig till det ökade inslaget av globala värdekedjor och den ökande internationaliseringen inom forskning och innovation. Problematiken är komplicerad med bland annat en disparitet mellan de offentliga styrmekanismerna som ofta är nationella samtidigt som forskning och innovation alltmer utförs i internationella nätverk.

Horizon 2020’s fokus på regelförenklingar och att minska byråkrati, inte minst för forskare, innovatörer och SMEs är lovvärt. Genomförandet bör följas upp för att säkerställa att de avsedda effekterna nås. Det är av stor vikt att minska den administrativa bördan såväl vid ansökningar, i finansierade projekt, och under beslutsprocesser. Horizon 2020 har bland annat ambitionen att korta behandlingstiden för ansökningar med 100 dagar. Tillväxanalys anser att ambitionerna kunde vara ännu högre ställda.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit avdelningschef Enrico Deiaco och analytiker Martin Wikström.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör

Ang Översyn av myndighetsstrukturen för Sverige-, handels- och investeringsfrämjande (Ds 2011:29)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys lämnar inga synpunkter på utredningens förslag på en eventuell samordning av export- och investeringsfrämjandet utan kommenterar dels sakfel som finns i utredningen kring Tillväxtanalys roll i Sveriges främjandesystem, dels avsaknaden av en ordentlig effektanalys som grund för ett förslag kring sammanslagning av export- respektive investeringsfrämjandet.

Synpunkt på Tillväxtanalys roll i främjandesystemet
Utredningen behandlar kortfattat Tillväxtanalys främjandeverksamhet på sidorna 15, 33 och 111. Tyvärr har utredningen missförstått myndighetens roll i Sveriges främjandearbete. Utredningen skriver exempelvis att Tillväxtanalys följer upp bilaterala samarbetsavtal och att den verksamheten har ”likheter med den som utförs på svenska utlandsmyndigheter”. Främjande och alliansbyggande verksamhet utförd av Tillväxtanalys är en relativt liten del av den totala verksamheten och rör bland annat områden som departements och myndigheters samarbeten och operativa behov inom det tillväxtpolitiska området (bl a forskning, innovation, utbildning, hållbar utveckling, teknisk utveckling, hälsofrågor mm), forskningssamarbeten och forskningsavtal, universitets och högskolors samarbeten mm. Det är helt korrekt att en av myndighetens funktioner är att bistå i bilaterala samarbetsavtal men detta görs genom att utnyttja den specifika och unika specialistkompetens som behövs för att bistå myndigheter och olika ambassader i att ta fram för Sverige relevanta kunskapsunderlag.

Tillväxtanalys bedriver inte heller diplomatisk verksamhet i traditionell mening. Tillväxtanalys arbetar vid sina olika kontor i Sverige och utlandet integrerat och analytiskt med frågorna under lång tid samt väver samman de analytiska frågeställningarna med alliansbyggande verksamhet samt operativt stöd för samarbetsmyndigheterna och departement inom RK. Verksamheten bedrivs i tillväxtpolitiskt prioriterade länder vilket möjliggör snabba internationella jämförande studier samt en effektiv informationsinhämtning i direkt samarbete med uppdragsgivarna. Detta säkerställer att kunskap och information snabbt blir användbar.

Utredningen skriver vidare att Tillväxtanalys samarbetar med övriga främjandeaktörer och ”i det arbetet finns synergier med särskilt investeringsfrämjande”. Tillväxtanalys samarbetar och samverkar lokalt i andra länder med bland annat Exportrådet, Invest Sweden och ambassaderna där så är lämpligt. Men Tillväxtanalys arbetar inte med direkt företagsinriktat näringslivsfrämjande. Enligt Tillväxtanalys instruktion (2009:146) skall myndigheten bland annat: ”ansvara för utlandsbaserad omvärldsbevakande och främjande verksamhet inom tillväxt-, innovations-, forsknings- och utbildningspolitiken samt inom andra områden som har betydelse för svensk konkurrenskraft och hållbar utveckling och som inte ligger inom ramen för andra aktörers uppdrag”.

Utredningens beskrivning av Tillväxtanalys är felaktig då myndighetens verksamhet inte har några nämnvärda beröringspunkter eller är besläktad med direkt näringslivsfrämjande. Myndigheten ska inte heller enligt sin instruktion ägna sig åt sådan verksamhet, direkt riktad mot enskilda eller grupper av företag. Den primära uppgiften är att bistå Regeringskansliet och offentliga aktörer i deras arbete med att skapa förutsättningar för näringslivet.

Övergripande synpunkt
Utredningen har genomfört en bred analys av myndighetsstrukturen för Sveriges handels och investeringsfrämjande. Ett delsyfte har varit att ”utröna förutsättningarna att samordna export- och investeringsfrämjandet på ett mer ändamålsenligt sätt”. Utredningen går igenom fördelar och nackdelar med en samordning och diskuterar en organisatorisk lösning. Tillväxtanalys anser att utredningen genomfört en noggrann analys av samordningens kostnader och intäkter men menar att detta borde ha föregåtts av en ordentligt och vetenskapligt inriktad utvärdering av export- respektive investeringsfrämjandets samhällsekonomiska effekter. En sådan bred och vetenskapligt genomförd studie lyser fortfarande med sin frånvaro. Det rimmar väl med en god förvaltningspolitisk tradition att först klargöra verksamheternas effekter innan förslag på omorganisation eller sammanslagningar av statlig verksamhet genomförs.

Sammanfattningsvis har Tillväxtanalys sedan starten 2009, arbetat med att integrera, utveckla och stärka myndigheten i alla dess delar. Kompetensen i Sverige fungerar koordinerande, arbetsledande och sömlöst med utlandskontoren samt i nära dialog med beställarna. Tillväxtanalys är en expertorganisation med hög andel disputerade och mycket hög kompetens inom för tillväxtpolitiken relevanta områden. Sådan kompetens finns vid såväl utlandskontoren som i Sverige och medför bland annat ett snabbt och kvalificerat flöde av information och kunskap till och från myndighetens olika uppdragsgivare.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit Enrico Deiaco, avdelningschef Innovation och globala mötesplatser.
 

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör

Ang Månadsuppgiftsutredningens betänkande Månadsuppgifter – snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Förslaget syftar till effektivisera arbetsgivarnas uppgiftslämnande till olika myndigheter genom att samordna uppgiftslämnandet, öka servicen till enskilda, förbättra myndigheternas kontrollmöjligheter samt att lämna korrekta inkomstrelaterade ersättningar från välfärdssystemen.

Tillväxtanalys ser positivt på förslaget och menar att det totalt sett kan ge lättnader i företagens uppgiftslämnarbörda samt förbättra tillgången på kortperiodisk statistik. Nedan kommenteras dessa två delar.
 

Minska företagens uppgiftslämnarbörda
En viktig del i arbetet med att underlätta för företagens verksamhet är att minska företagens uppgiftslämnarbörda. Förslaget i utredningen kommer troligtvis att totalt sett att minska företagens uppgiftslämnarbörda, även om företagen enligt förslaget kommer att rapportera in uppgifter 12 gånger om året jämfört med dagens en gång per år. Den ökade samanvändningen av information mellan myndigheter som finns i förslaget samt minskat behov av extra uppgiftsinhämtning från företagen under året torde väga upp den extra uppgiftslämnarbörda som det innebär att lämna in uppgifter 12 gånger om året. Det är dock viktigt att det finns en flexibilitet avseende metoden för uppgiftsinhämtandet som gör att bördan inte blir orimligt stor för de minsta företagen som har begränsade personalresurser samt begränsade möjligheter att investera i nya IT-system. Eftersom behovet av särskild uppgiftsinhämtning för statistikändamål minskar betydligt, så kommer även det att minska företagens uppgiftslämnarbörda, särskilt om man beaktar att uppgiftsinlämning för statistikändamål ofta uppfattas som särskilt irriterande för företagen.

Tillväxtanalys ser också positivt på att utredningen gjort ett seriöst försök att räkna på de samhällsekonomiska kostnaderna och intäkterna av förslaget för att ge ett konkret underlag för att mäta de konsekvenser förslaget får, såväl för myndigheter som för företag.

Den noggrant genomförda konsekvensanalysen minskar emellertid inte behovet av att följa upp genomförandet av förslaget så att det säkerställs att uppgiftslämnarbördan minskar som konsekvensanalysen förutspår.

Förbättrade underlag för statistikframställning
Utredningen skapar förutsättningar för att skapa underlag för en snabbare och mer tillförlitlig statistik. Genom att uppgifter inhämtas på månadsbasis kan en mer aktuell kortperiodisk statistik skapas. Det hade varit önskvärt att även inkludera uppgifter om arbetad tid i insamlandet av uppgifter, eftersom detta hade gett ytterligare underlag för en förbättrad statistik till en rimlig administrativ merkostnad. Även om arbetad tid inte skall samlas in enligt utredningens förslag så tror Tillväxtanalys att det vore lämpligt om de nya datainhämtningssystem som implementeras kunde förberedas så att arbetad tid kan samlas in längre fram. En insamling av arbetad tid skulle ge ytterligare möjligheter till ett förbättrat statistikunderlag.
 

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit avdelningschef Peter Vikström.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör

Ang Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen på ny grund (rapport 6420)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys är en av de nya myndigheterna inom det reviderade miljömålssystemet. Myndighetens uppdrag är att genom analyser och utvärderingar ta fram kunskapsunderlag för en hållbar näringslivsutveckling och tillväxt vilket har direkt bäring på miljömålssystemets arbete; speciellt det nya miljömålssystemets etappmål vars syfte är att konkretisera den samhällsomvandling som behöver ske för att generationsmålen skall kunna uppnås. Utifrån Tillväxtanalys ansvarsområde handlar detta om att konkret analysera den strukturomvandling som krävs.
 
Myndigheten väljer här att bistå med följande övergripande synpunkter: 

1. Myndigheten är positiv till de ambitiösa svenska miljömålen och anser att dessa bör ha högsta prioritet. Miljön, och därmed miljömålen, är avgörande för en god ekonomisk utveckling. En frisk miljö är förutsättningen för hög produktivitet och avkastning från ekosystemtjänster (avkastning från till exempel marina resurser). Att inte uppnå miljömålen innebär såväl negativa konsekvenser för avkastningen som hälsorelaterade kostnader och kostnader för att åtgärda uppkomna skador. Ekonomi och uppfyllandet av miljömålen handlar således i grunden om samma sak, en god resurshållning.

2. Det är positivt att det nya miljömålssystemet tagit ett steg mot en genomförandestrategi i och med att etappmålen enligt intentionen i instruktionerna skall konkretisera den samhällsförändring som krävs för att uppnå målen. I praktiken har detta dock inte realiserats. Etappmålen har snarast karaktären av delmål. Mer resurser bör sättas på att ta fram ett analysunderlag som kan användas för att uppfylla intentionerna med etappmålen. En möjlighet skulle vara att ta fram kontrafaktiska analyser, d.v.s. analyser av vilka förändringar av produktionssystemet (strukturomvandling) som skulle kunna leda till att generationsmålen nås. Tillväxtanalys bedömning är att väl genomförda kontrafaktiska analyser skulle kunna visa på möjligheter för måluppfyllelse inom flera områden då många miljöproblem hänger ihop med varandra. En strukturomvandling som genomförs för att uppnå klimatmålen kommer till exempel att få till följd att flera andra miljömål uppfylls.

3. För att säkerställa miljöeffektivitet d.v.s. att miljömålen nås måste de tydligare kopplas till produktionssystemets utveckling och därmed till näringspolitiken. Genom en teknik- och näringslivsorienterad och i många fall även geografiskt differentierad implementering av de åtgärder som skall leda till måluppfyllelse skapas förutsättningar för en politik som är teknikgenererande, samhällsekonomiskt effektiv och konkurrenskraftig. Bara genom noggranna analyser och utvärderingar kan struktur-omvandlingen genomföras på ett sätt som på bästa sätt tar vara på styrkeområden och komparativa fördelar.

4. En brist med miljömålssystemet är att det inte är utformat med sikte på att det skall vara utvärderingsbart. Detta är förståeligt då systemet bygger på sakansvar uppdelat på många myndigheter som på kort tid utformat de nya etappmålen. Resurser bör avsättas för en ordentlig genomgång och analys av hur etappmålen skulle kunna utvecklas så att de både uppfyller intentionerna och kan följas upp och utvärderas.

5. Tillväxtanalys vill avslutningsvis trycka på betydelsen av att etappmål och måluppfyllnad vid utvärderingen 2012 kommuniceras på ett pedagogiskt och transparent sätt.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit Martin Flack. I beredningsgruppen ingick även Eva Alfredsson, och Peter Vikström, avdelningschef. 

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör

Ang Betänkandet Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har genomfört vissa beräkningar inom det kommunalekonomiska utjämningssystemet på uppdrag av utjämningskommittén – 08. Tillväxtanalys vill framhålla att kommitténs arbetssätt genomgående präglats av en hög grad av öppenhet och delaktighet vilket gett goda förutsättningar att arbeta effektivt inom Tillväxtanalys uppdrag.

Tillväxtanalys önskar lämna kommentarer gällande de organisatoriska delarna av utjämningskommitténs förslag. Med tanke på att det kommunalekonomiska utjämningssystemet omsätter ca 75 miljarder kr/år, har det stor betydelse för såväl enskilda kommuner och landsting, som för Sveriges samlade utveckling och välfärd. Det är därför betydelsefullt att det ges goda organisatoriska förutsättningar för att löpande förvalta och utveckla systemet. Tillväxtanalys bedömer att kommittén lämnat väl avvägda förslag till förbättringar i de organisatoriska delarna som berör Tillväxtanalys.

Tillväxtanalys önskar lämna följande synpunkter:
Kommuner med långa avstånd och spridd befolkning har sämre förutsättningar att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet jämfört med kommuner som har korta avstånd och koncentrerad befolkning. Av den anledningen finns en komponent inom den kommunalekonomiska kostnadsutjämningen som tar hänsyn till geografiska avstånd och bosättningsmönster.

För att beräkna vilka merkostnader som uppkommer på grund av geografiska avstånd och bosättningsmönster har Tillväxtanalys utvecklat en särskild datorapplikation som kan beräkna såväl olika typer av tillgänglighetsmått som ekonomiska beräkningar av merkostnader. Den särskilda applikationen har successivt byggts upp under många år och är ett arv från f.d. Glesbygdsverket som redan år 1993 hade en första version framtagen. Beräkningsmodellen har successivt moderniserats och utvecklats och modellen har använts i samtliga kommittéers arbeten inom området allt sedan 1993 års översyn (SOU 1993:53).

En svårighet har varit att hålla modellen uppdaterad eftersom varken dåvarande Glesbygdsverket eller Tillväxtanalys haft ett utpekat ansvar inom den kommunala kostnadsutjämningen. Likaså har frågan om finansiering skötts genom särskilda förhandlingar knutna till varje enskilt uppdrag mellan Finansdepartementet/ kommittéerna och dåvarande Glesbygdsverket och nu Tillväxtanalys. Kort sagt har det saknats organisatoriskt långsiktiga förutsättningar för att kunna utveckla och förvalta denna beräkningsmodell.

Det bör i sammanhanget tilläggas att den utvecklade applikationen är kopplad till en ”plattform” som också används för andra typer av beräkningar/analyser inom myndigheten. Plattformen utvecklas successivt enligt en särskild utvecklingsplan. Detta innebär att applikationen snabbt blir inaktuell om inte en löpande utveckling av denna sker i samma takt som för plattformen.

Tillväxtanalys vill betona att det tidigare arbetssättet, med punktvisa akutinsatser till tillsatta kommittéer, innebär ett ineffektivt sätt att arbeta. Förutom att applikationen hunnit bli inaktuell mellan de olika kommittéerna, har också de personella erfarenheterna och kunskaperna delvis fallit i glömska.

Tillväxtanalys tillstyrker därför kommitténs förslag om att det bör skapas långsiktiga organisatoriska lösningar som gör det möjligt att på ett seriöst sätt utveckla och förvalta den nämnda beräkningsmodellen.

Tillväxtanalys tillstyrker kommitténs förslag att detta löses genom att uppdraget skrivs in i Tillväxtanalys instruktion samt att regeringen tillför nödvändiga medel inom myndighetens förvaltningsanslag.

Beslut
Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschef Martin Olauzon. Föredragande har varit analytiker Ulf Tynelius. I ärendets handläggning har även analytiker Anders Dahlgren medverkat.

Ang Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, KOM(2011) 121 slutlig

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Förslaget syftar till att bekämpa vissa viktiga skatterelaterade hinder för tillväxt på den inre marknaden. Med den beräkningsmetod för den gemensamma konsoliderade skattebasen som föreslås medföra överensstämmelse mellan de nationella skattesystemen utan att skattesatserna harmonieras. Systemet kommer att vara frivilligt och tillgängligt för företag av alla storlekar.
 

Enligt det förslagna systemet med en gemensam konsoliderad skattebas skall koncernerna tillämpa en enda uppsättning skatteregler inom EU och bara behöva hantera en enda skatteförvaltning. En stor fördel med systemet är att det därmed kommer att minska företagens kostnader för att efterleva reglerna. Tillväxtanalys ser positivt på förslaget och menar att det kommer att underlätta för företag, särskilt små och medelstora, att expandera sin verksamhet över de nationella gränserna. En viktig anledning till detta är att förslaget påtagligt minskar företagets kostnader för att efterleva reglerna. Eftersom systemet är frivilligt skapar inte heller övergången till ett gemensamt system någon extra kostnad för de företag som enbart verkar på en lokal, regional eller nationell marknad eftersom dessa kan välja att fortsätta följa de nationella reglerna.

Tillväxtanalys vill lyfta fram följande punkter där det varit önskvärt med en mer fördjupad analys än vad som framgår av underlaget till remissen:

• Potentialen för ”skattekonkurrens” diskuteras mycket ytligt i underlaget. Skattekonkurrens anses som en positiv aspekt av reformen, vilket borde motiveras tydligare i underlaget. Möjligheterna till att denna konkurrens leder till ett ”race to the bottom” diskuteras i väldigt liten utsträckning.
   

•  I underlaget belyses inte statsfinansiella konsekvenser på kort och lång sikt för enskilda länder, vilket kan ha stor betydelse för hur skattekonkurrensen utvecklas.
   
•  Hur rörliga är de komponenter på vilken skattebasens fördelning mellan länder räknas ut (försäljning, löner, anställda, tillgångar)? Rörligheten på skattebaserna påverkar ländernas planeringshorisont och även utvecklingen av skattekonkurrensen. Dessutom kommer fluktuationer i växelkursen mellan länder inom Euroområdet och länder utom Euroområdet att påverka skattebasernas fördelning
   

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit avdelningschef Peter Vikström.
 

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör

Europeiska kommissionens förslag till ändring av direktiv 2003/96/EG om omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, m.m.
 

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende.
 

Tillväxtanalys är på det hela taget mycket positiv till förslaget till ändring av energiskattedirektivet och ser fram emot ytterligare förslag i denna riktning.

Energi- och koldioxidskatter är ett viktigt fundament för att skapa förutsättningar för en omställning mot en grön och långsiktigt hållbar ekonomi. Att EU härmed tar ett steg mot att harmonisera dessa i form av minimiskatter är viktigt för att undanröja ett hinder för länder att införa miljöskatter – rädsla för att det egna landets industri skall få sämre konkurrenskraft jämfört med den i länder som inte inför skatterna. Det är vidare, vilket tas upp i förslaget, ett viktigt steg för att skapa mer likformiga villkor för verksamheter inom EU:s system för handel med utsläppsrätter och de utanför systemet.
 

Tillväxtanalys är positiv till att EU härmed väljer att gå vidare med ett av de mest effektiva klimatpolitiska verktygen, energi- och koldioxidskatter snarare än att utvidga EU:s handelssystem. Handelssystemet har genom sin tillämpning och omfattning en hel rad nackdelar av vilka vissa är svåra att komma till rätta med och därmed underminerar systemets effektivitet. Skatter kan på ett betydligt enklare, flexiblare och effektivare sätt hantera ny information och anpassas därefter. Minimiskatter ger också de enskilda medlemsländerna möjlighet att gå längre än det harmoniserade beslutet. Tillväxtanalys är vidare positiv till att energi- och koldioxidbeskattningen går från att vara volymbaserade till att baseras på energiprodukternas energi- och CO₂- innehåll. Detta innebär att befintliga snedsitsar korrigeras, snedsitsar som bl a innebär att kol gynnas som uppvärmningsbränsle relativt bl a naturgas och etanol beskattas högre än bensin och diesel.

Tillväxtanalys vill påtala behovet av att det krävs kompletterande åtgärder för att befintlig energi- och koldioxideffektiv teknik skall implementeras och för att ny teknik skall utvecklas i den takt som krävs för att klimatmålen skall nås till lägsta möjliga kostnad. Det är vikigt ur ett kompetens- och industripolitiskt perspektiv att EU bidrar till denna teknikutveckling. Med teknik avses inte bara enskilda tekniska komponenter utan alla lösningar som ur ett systemperspektiv innebär ökad energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp i absoluta mått mätt.
 

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Eva Alfredsson.
 

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör

Ang Utrikesförvaltning i världsklass, Slutbetänkande av Utrikesförvaltningsutredningen (SOU 2011:21) Utrikesförvaltning i världsklass, En mer flexibel utrikesrepresentation. Delbetänkande av Utrikesförvaltningsutredningen (SOU 2010:32)
 

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys delar i stort utredningens analys om behovet av en ökad betoning av de globala frågorna i alla politikområden men avser inte att kommentera samtliga av utredningens många detaljerade organisatoriska förslag vad gäller Utrikesdepartementet (UD).

Beskrivningen av Tillväxtanalys verksamhet innehåller avsevärda felaktigheter och kan inte anses ge en rättvisande bild varför Tillväxtanalys fokuserar på de förslag som direkt berör myndigheten i detta remissvar.

Läs hela remissvaret >>

Ang Promemoria Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012
 

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende. Kommentarer är lämnade med avseende på kapitel 3.5, Förenklad expertskatt, och kapitel 5, Utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling. 

Sammanfattning

Förenklad expertskatt
Tillväxtanalys ställer sig positiv till åtgärder som kan leda till större transparens i myndighetsbeslut, i detta fall en ökad förutsägbarhet kring utfallet av en ansökan om skattelättnad när tillfälliga utländska experter ska anlitas. Den föreslagna åtgärden är ett sätt att öka transparensen.
 

Avdrag för FoU-verksamhet
Tillväxtanalys finner att förslaget är rimligt. De bedömningar som förslaget redogör för kan sägas diskriminera relevant forskning inom affärsstrategi, ledarskap, organisation och liknande till förmån för teknikfokuserade perspektiv.
 

Kap 3.5 Förenklad expertskatt

Förslaget avser att öka förutsebarheten av utfallet vid ansökan om expertskattelättnader genom att införa en rutin som innebär att om ersättningen för ”experten” är över två prisbasbelopp kan Forskarskattenämndens ordförande enskilt fatta beslut i frågan.
Enligt promemorian härleds nivålönen till den rutin som tillämpas i Danmark och Finland. En sådan hög nivå indikerar att personen är ”expert” och skönsmässiga bedömningar om detta får mindre inflytande. Givet att experten ersätts över nivån behöver endast ett formellt beslut fattas av Forskarskattenämndens ordförande.

Förslag på en utökad expertskatt samt förenklade regler har förts fram under en lång tid. Globaliseringsrådets slutrapport föreslog att Sverige skulle anpassa systemet för expertskatt enligt det danska exemplet. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) har lämnat ett liknande förslag. Ingen av dessa bygger på någon mer omfattande analys av expertskattens effekter. Närmast liggande ”utvärdering” av expertskatten är ITPS undersökning av 306 företag och 305 utländska experter (ITPS 2006). Någon utvärdering utifrån faktiska ansökningsdata har dock inte genomförts då dessa av sekretesskäl inte tillgängliggjorts för granskning av effekter.

ITPS använde andra källor och kunde i en relativt omfattande undersökning påvisa att en stor del av experterna kommer från Europa och våra grannländer. 90 procent av fallen gällde personer som redan var anställda inom en internationellt aktiv koncern. För 80 procent av individerna var det viktigaste skälet till att arbeta i Sverige arbetsuppgifternas karaktär eller att anställningen påverkade den fortsatta karriären. Lönen var det viktigaste skälet för knappt tio procent.

Promemorian nämner att ca 445 ansökningar inkommer varje år. Någon information om handläggningstider eller åtgärder för att minimera dessa anges inte. Regelverket medger att ansökningar kan inlämnas i efterhand men hur stor andel som använt denna möjlighet redovisas inte. Tillväxtanalys uppfattning är att förslaget som promemorian för fram är logiskt i syfte att nå en att ökad förutsebarhet och snabbare handläggning för en delmängd av ansökningarna, men menar att en utvärdering av expertskatten bör göras allt från redogörelse av handläggningstider till beskrivning av vilka som söker och får bifall samt beräkningar på skattereduktionens förtjänster.
 

Kap 5 Utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling

 
Tillväxtanalys stöder förslaget till utökad avdragsrätt för forskning och utveckling. Myndighetens arbete har uppmärksammat senare tids forskning kring immateriella investeringar där FoU-verksamhet är en av flera komponenter. Andra komponenter är bland annat: kompetensutveckling, utveckling av ekonomisk organisation, varumärken (Tillväxtanalys 2010). Förslaget medför att företag kan finansiera forskning som i högre utsträckning kan förväntas bidra till produktiviteten än vad de övriga immateriella investeringarna gör.
 

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Lars Bager-Sjögren. I ärendets handläggning har även avdelningschef Enrico Deiaco deltagit.

Dan Hjalmarsson

Litteratur:
Tillväxtanalys (2010) ”Vilken betydelse har immateriella investeringar för den svenska ekonomin” Tillväxtanalys wp/pm 2010:16
ITPS (2006) ”Utvärdering av expertskatten” Dnr 1-010-2005/0054 
 

Ang Remiss av Statskontorets del- och slutrapport Att mäta produktivitetsutvecklingen i anläggningsbranschen samt SCB:s promemoria Verksamhetsuppdelning - byggföretagen

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Statskontoret har samarbete med SCB och forskare utrett möjligheten att få mer rättvisande mått över produktivitetsutvecklingen i anläggningsbranschen. Tillväxtanalys menar att detta är ett mycket viktigt arbete för att på ett rättvisande sätt kunna följa upp och bedöma sektorns utveckling.

En god produktivitetsutveckling är viktig eftersom investeringar i infrastruktur är viktiga för den ekonomiska utvecklingen och eftersom de är kostsamma så är det viktigt att insatta resurser ger maximal utväxling. Om produktivitetsutvecklingen bedöms som otillfredsställande är det ett viktigt underlag för att bedöma om åtgärder behöver vidtas för att stärka innovationsverksamheten, konkurrensen eller förmågan hos offentliga aktörer att genomföra upphandlingar. Även om Statskontoret i sin utredning påpekar att det är svårt att fånga produktivitetsutvecklingen i ett eller ett par enkla mått är det viktigt att påpeka att det finns behov av både data på projektnivå och på aggregerad nivå. Indikatorer på projektnivå är viktiga som verktyg för uppföljning av de upphandlande myndigheterna av produktiviteten på projektnivå. Uppgifter över produktivitet på aggregerad nivå är viktiga för att ge en övergripande bild av produktivitetsutvecklingen, möjliggöra jämförelser med andra sektorer och länder samt förbättra nationalräkenskaperna.

Avseende den föreslagna modellen för att beräkna produktivitetsutvecklingen (Modell 3 enligt Statskontorets delrapport Att mäta produktivitetsutvecklingen för anläggningsbranschen) är det önskvärt att denna utvecklas så att den inte behöver utgå ifrån antagandet att produktiviteten i företag med blandade verksamheter har samma produktivitet som företag med ”ren” verksamhet. Eftersom företag med ”ren” verksamhet till stor del är små företag är det risk att det blir en snedvridning i skattningen eftersom små företag generellt har en lägre produktivitet än stora företag. I allmänhet är det inte önskvärt att data som skall användas för att beräkna produktivitet har tagits fram just genom att göra antaganden om produktiviteten. Därför är det viktigt att ta fram direkta observationer av hur produktion och insatser fördelas per verksamhetsgren i företagen med blandade verksamheter. För det fortsatta arbete är det nödvändigt att utveckla analysen av hur prisutvecklingen i branschen skall mätas, både när det gäller produktion och insatser. Rättvisande prisindex är viktiga för att kunna beräkna produktivitetsutvecklingen i reala termer (rensade för inflation). Utvecklingen i nominella termer i löpande priser kan vara svår att bedöma och anger inte hur resursanvändningen effektiviseras i tekniska termer.
 

De föreslagna måtten för innovation är otillräckliga och mäter inte innovationer i anläggningssektorn. Det är svårt att se hur de föreslagna indikatorerna på ett trovärdigt sätt fångar innovationer i anläggningssektorn utan att väldigt starka antaganden måste göras. För att få en bättre bild av innovationsverksamheten i anläggningssektorn bör man antingen undersöka möjligheten att inkludera sektorn i de innovationsundersökningar som regelmässigt genomförs (t. ex. Community Innovation Survey, CIS) eller införa en särskild innovationsundersökning för sektorn.

Tillväxtanalys tillstyrker också det arbete och det förslag som SCB utarbetat när det gäller uppdelning av intäkter och kostnader på verksamhetsenheter och en fortsatt löpande tillämpning av metoden är önskvärd för att erhålla förbättra data på branschnivå. Även här skulle det vara på sin plats med arbete för att ta fram prisindex på verksamhetsnivå för att även kunna spegla den reala produktionsutvecklingen per verksamhet.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit avdelningschef Peter Vikström.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör

Ang Betänkandet Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys tillstyrker det övergripande förslaget att samordna förfarandena för konkurs och företagsrekonstruktion inom ramen för ett samlat insolvensförfarande.

Tillväxtanalys delar den grundläggande tanken att det bör står förvaltaren helt fritt att driva insolvensförfarandet, under förutsättning att borgenärernas intressen tillvaratas, och att inriktningen inte fastställs på förhand. Detta innebär att förvaltaren kan välja att avveckla företaget, sälja verksamheten som en s.k. going concern, lägga fram förslag till separat ackord eller verka för rekonstruktion inom ramen för samma juridiska person.

Huvudregeln är enligt betänkandet förvaltarlett förfarande, men i undantagsfall kan egenförvaltning komma i fråga.

Tillväxtanalys har inget att anföra vad gäller de särskilda frågor som ställs i remisspromemorian rörande egenförvaltning.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Björn Falkenhall.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör