GD har ordet

 

Myndigheten ska ta fram underlag till framtidens tillväxtpolitik. Jag har valt att samla några av dessa uppdrag i fem särskilt prioriterade områden:

Ägar- och lånekapital

Kapitalförsörjningen är avgörande för tillväxten. Därför vill regeringen att Tillväxtanalys ska analysera och utvärdera tillväxtpolitiska insatser för en ännu bättre ägar- och lånekapitalförsörjning i nya och befintliga företag. Trots decennier av svensk och internationell forskning och analys saknas fortfarande en hel del praktisk kunskap om var behoven är störst och hur insatser ska kunna bli ännu effektivare. Det gäller inte minst frågan om kapitalförsörjningen för de snabbväxande företagen.

Det är därför med stor tillfredsställelse jag konstaterar att Tillväxtanalys getts unika möjligheter att bidra till att fylla dessa kunskapsluckor. Dels genom att löpande och systematiskt kartlägga behov och utbud av kapital på marknaderna, dels att genom att göra en fördjupad löpande utvärdering av de dryga två miljarder kronor som regionerna just nu satsar på ägarkapital i småföretag, med bland annat pengar från EU:s strukturfonder.

Tjänster, tjänsteinnovationer och fungerande innovationssystem

Tjänste- och kunskapssamhället är en realitet. Det är här många av de nya jobben skapas. Och tjänsterna har en avgörande betydelse även för tillverkningsindustrins innovationssystem. Därför behövs mer kunskap om hur utveckling i tjänstesektorn ska mätas och främjas.

Tillväxtanalys har fått i uppgift att utveckla den offentliga statistiken. Det gäller dels den generella problematiken med statistiska mått inom tjänstesektorn, dels att specifikt söka mäta kulturnäringarnas och tjänsteinnovationernas roll för tillväxten. Regeringen pekar också särskilt ut frågor om mångfald och entreprenörskap inom vård och omsorg. En central fråga är hur tjänstesektorerna på egen hand och i samspel med andra näringar bättre ska kunna bidra till en positiv utveckling.

Globaliseringens möjligheter …

Det är ett känt faktum att Sverige är ytterligt beroende av utvecklingen i omvärlden; med ett välstånd som i hög grad vilar på framgångarna på de internationella marknaderna. Svenska företag är globala och jag vet att också att de svenska tillväxtpolitiska myndigheterna arbetar i ett globalt perspektiv, men vill göra mera; för att rätt kunna bidra till att forma internationellt konkurrenskraftiga förutsättningar för våra företag.

Jag är därför mycket glad för att regeringen gett Tillväxtanalys i uppdrag att svara för utlandskontor i världens dominerande ekonomier; USA, Japan, Kina, Indien och EU/Europa och snart också Brasilien. Kontoren har till uppgift att bistå svenska myndigheter i deras arbete att knyta internationella kontakter, forma allianser och lära av andra i ett globalt perspektiv. Utlandskontoren har också en central roll i de analyser och direkta uppdrag som myndigheten fått från regeringen och samarbetsmyndigheterna.

… och den territoriella dimensionens betydelse

Det är kanske självklart men inte alltid uppmärksammat att all utveckling är platsbunden. Regeringen ser detta och pekar på den territoriella dimensionens betydelse och behovet av att integrera gles- och landsbygdsfrågor i all analysverksamhet. Grundfrågan är: Hur kan hela landets alla möjligheter tas tillvara? Frågan behandlas i uppdrag kopplade till den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 och i kartläggningar av utvecklingen inom så kallade FA-regioner. Bland uppgifterna märks att bistå de regionala varselsamordnarnas arbete under 2009-2011, där de analyser myndigheten gör av framtida arbetskrafts- och kompetensbehov i Sveriges FA-regioner kan komma till nytta.

Den moderna IT-tekniken skapar nya förutsättningar, inte minst för de mera glesa delarna av landet. Regeringen har därför i regleringsbrevet lagt vikt vid att kartlägga hur det står till med IT-användningen i småföretag och i olika branscher. Den regionala och lokala nivån blir allt viktigare även i politikformulering och implementering. Detta har uppmärksammats i uppdragslistan och Tillväxtanalys har fått frågan: Vilken roll spelar kommunerna och regionerna i tillväxtarbetet?

Databas för överblick och effektivisering

De olika statliga tillväxtpolitiska insatserna bildar en helhet som främjar tillväxt och förnyelse. Helhetsperspektiv och synergieffekter är centrala och regeringen har därför uppdragit åt myndigheten att hålla en databas med uppgifter om statliga insatser. Denna ska utformas så att den kan ge svar på frågor som: Hur mycket av stöd- och utvecklingsresurserna går till olika kategorier företagare? Hur mycket av pengarna används för att skapa förutsättningar för hållbar utveckling? Hur mycket går till tjänsteinnovation? Var i landet satsas resurserna? Hur mycket bättre går det för företagen och företagarna som fått stöden? Vad kan regelförenkling göra nytta?

Syftet är att skapa en enkel och effektiv databas som ska kunna ger ett kunskapsunderlag för en bättre allokering av de statliga resurserna.

 

Min slutsats från genomgången av uppdragen är att Tillväxtanalys fått en angelägen roll i tillväxtpolitiken. Vi ska komplettera Finansdepartementets och Konjunkturinstitutets analyser av förutsättningarna för en balanserad offentlig budget, ett stabilt penningvärde och ett fungerande skattesystem. Dessa analyser pekar på de nödvändiga makroförutsättningar, som aldrig kan kompenseras med selektiv tillväxtpolitik. Men det nationella och aggregerade perspektivet är inte tillräckligt.

Dessutom behövs Tillväxtanalys mikroperspektiv som uppmärksammar entreprenörer, företagare och anställda. Alla de som utvecklar nytt eller tillämpar andras kunskaper i olika innovationer. Våra analyser och tillväxtpolitiken ska bidra till att ge dessa människor kraft, kunskap och vilja att förändra sin egen och andras vardag. Det gäller inte minst deras ambitioner att finna vägar mot ett ekologiskt hållbart samhälle.

Forskningen lyfter fram sambandet mellan entreprenör, innovatör och platsen ...

Viss internationell forskning med utgångspunkt i nationalekonomisk mikroteori ger tillsammans med perspektiv från företagsekonomisk, kulturgeografisk och statsvetenskaplig forskning nödvändiga kunskaper om den betydelse entreprenörskap, innovation och territoriella förutsättningarna har för den hållbara tillväxten.

… och får stöd i beprövad erfarenhet

Tillväxtanalys arbete förankras inte bara i vetenskap utan också i beprövad erfarenhet. I en nyligen publicerad rapport från OECD 2010 – Territorial Review – the Case of Sweden – sammanfattas internationella och beprövade erfarenheter av praktisk tillväxtpolitik. Sverige får gott betyg. OECD ger också ett antal exempel på hur man regionalt och lokalt framgångsrikt lyckats främjat hållbar tillväxt. Begrepp som entreprenörskap, innovationer och regionförstoring ses som centrala. OECD pekar också på att det finns mycket att vinna genom att länka samman storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne med omkringliggande regioner.

Men det är inte bara storstadsområdena och regionförstoring som är lösningen. Man ser också samhällsförändringar, inte minst inom miljöområdet, som talar för gles- och landsbygder. Enligt OECD utvecklas nya konkurrensförutsättningar i det globala perspektivet där vindkraft, biobränsle, eko-, upplevelse- och hälsoturism och ökat deltidsboende ger nya framtida utvecklingsmöjligheter för andra delar av Sverige.

 

 Jag ser Tillväxtanalys arbete som ett viktigt komplement till centrala och nationella analyserna av ekonomin på makronivå. Vår roll i tillväxtpolitiken är att bidra med utvärderingar och analyser som kompletterar och ger underlag till den effektiva tillväxtpolitik som Sverige behöver för att klara de globala utmaningarna.