GD har ordet

November 2011

Kunskap för förnyelse och omvandling i en turbulent tid

Tillväxtanalys tar fram kunskap om strukturella förutsättningar för förnyelse och omvandling; för att rusta svensk ekonomi för dagens och framtidens utmaningar. Dessa långsiktiga frågor har kommit i skuggan av de akuta finans- och penningpolitiska problemen. Det är lätt att förstå; med ett Europa i stora svårigheter, USA utan politiska lösningar och oroande tecken på avmattning i bland annat Kina. I denna turbulenta omvärld är det också klokt för ett litet och omvärldsberoende land som Sverige att värna om goda statsfinanser. Men det är inte tillräckligt! Vi behöver dessutom utveckla förutsättningarna för attraktiva regioner; som bäddar för entreprenörskap och innovationer. Först då kan vi ta oss genom finans- och skuldkriser med tryggad välfärd.

Se hela bilden

Det gäller att kunna se hela bilden och bortom kriserna. Avgörande är att utveckla regelverken, säkra kapital- och servicetillgången, kompetensförsörjningen, infrastrukturen och de hållbara investeringarna. När Tillväxtanalys frågade företrädare¹ för regioner och kommuner om vad som var viktigast blev svaret: Det är inte en faktor som avgör hur man klarar sig i framtiden! Det gäller att hela tiden sträva efter att vidareutveckla en attraktiv helhet; att åstadkomma en god sektorssamordning och att hålla samman de olika samhällsnivåerna; för en kostnadseffektiv men också ekologiskt hållbar utveckling. Till syvende och sist handlar det om ett starkt politiskt ledarskap som förmår att vidareutveckla goda tillväxtförutsättningar, nationellt, regionalt, kommunalt och lokalt.

Spelregler

Grundläggande är ett fortsatt tålmodigt arbete med spelregler för att få marknader att fungera smidigt, så att det nya snabbt och utan onödiga kostnader kan ersätta det gamla. Reglerna måste också tillämpas så att nödvändig omställning underlättas. Det kan exempelvis betyda att sträva efter att korta tiden för plan- och bygglagsärenden så att önskvärda investeringar – som skulle kunna mildra krisernas verkningar – snabbt kan sättas igång. På apoteksmarknaden ger förändringar redan ökat utrymme för flera aktörer och nya affärsmodeller. Näringsdepartementet har uppdragit åt Tillväxtanalys att följa upp och utvärdera förändringarna. Vidare har man gett myndigheten särskilda uppgifter att i ett internationellt perspektiv vidareutveckla kunskapen om reglers betydelse för näringslivsdynamiken.²

Finansierings- och rådgivningsinsatser

I en pressad ekonomisk situation blir statens olika finansierings- och rådgivningsinsatser extra viktiga. Redan nu satsas 3 – 4 miljarder årligen via olika myndigheter på entreprenörskap och småföretagande. Regioner och kommuner satsar minst lika mycket.³ Och nyligen har 2 miljarder avsatts till Inlandsinnovation. Sammantaget är detta pengar som rätt använda kan bidra till omställning och ökad konkurrenskraft i skeden och på orter där privata finansiärer tvekar. Tillväxtanalys har i flera rapporter⁴ analyserat denna samlade medelsarsenal, för att ta reda på hur de statliga riskkapitalinsatserna bättre kan komma till nytta. Här finns redan en långsiktig förändringsagenda som vilar på svenska och internationella erfarenheter; en större andel av resurserna ska satsas på start och tidig utveckling, vilket är särskild angeläget i kristider.

Forskning och kompetent arbetskraft

Den enskilt viktigaste faktorn bakom en framgångsrik strukturomvandling är tillgången till forskning och kompetent arbetskraft i företag och offentlig verksamhet. Tillväxtanalys intervjuade hösten 2010 företrädare för 320 multinationella företag i Sverige, som svarar för en stor del av sysselsättningen i näringslivet.⁵ Dessa gav en förhållandevis positiv bild av de svenska förutsättningarna, även om man var kritisk till delar av skattesystemet och särskilt beskattningen av utländska experter, något som regeringen redan tagit upp i årets budget. Generellt bland de tillfrågade var uppfattningen att: ”Vi fortsätter att utveckla och investera i Sverige, så länge det finns kompetent arbetskraft och relevant forskning att tillgå”.

Även erfarenheterna från den så kallade varselsamordningen – där regeringen under finanskrisen samlade ledande företrädare för landets alla regioner – pekar åt samma håll; att det är avgörande att värna kompetensförsörjningen, allt i från riktad kompetensutveckling med stöd av Europeiska socialfonden till ett sammanhållet regionalt arbete med kompetensplattformar.

Samspel fundamentalt

Samspelet mellan forskning och näringsliv är fundamentalt. Mycket görs i innovationsbroar, inkubatorer, holdingbolag och institut för att utveckla innovationer i interaktion mellan offentlig sektor, akademi och näringsliv. Hur denna verksamhet står sig i internationella jämförelser och hur systemet som helhet kan effektiviseras ska en OECD-utvärdering ge svar på. Men redan nu kan Tillväxtanalys i en rapport⁶ om det svenska innovationssystemet konstatera att svensk produktivitetsutveckling de senaste 15-årsperioden varit i nivå med andra jämförbara länders och att Sverige ligger bra till i flera rankinglistor.

I praktiken är offentliga investeringar i infrastruktur helt avgörande för regionernas tillväxtförutsättningar. Tillväxtanalys har uppgiften att ta fram indikatorer som mäter transportekonomi och samtidigt effekter av en förbättrad näringslivsdynamik; där regionförstoring, tillgängliga arbetsmarknader och utvidgade avsättningsmarknader för (tjänste-) företagen stärker utvecklings-förmågan. Myndigheten följer också bredbandsutbyggnad, service i glesbygd och andra tillgänglighetsfrågor.⁷

Utveckling mot hållbart samhälle

Skuld- och finanskrisen kan ge argument för att driva på utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Det kan vara rationellt att stimulera ekonomin och samtidigt ”styra” strukturomvandlingen mot exempelvis miljöriktiga energi- och transportsystem. Det fortsatta aktiva arbetet med regler och bindande utsläppsnivåer, ekonomiska styrmedel, riskfinansiering och information är självfallet nödvändigt. Men det behövs också direkta investeringar i ny teknik och nya organisatoriska lösningar av den typ som Energimyndigheten, VINNOVA och fler andra myndigheter medverkar till. Och nya lösningar kan självfallet ge en god grund för lönsamma affärer i växande företag. Regeringens nyligen presenterade strategi för miljöteknikexport är ett steg i den riktningen. Tillväxtanalys har i uppgift att utvärdera de direkta insatserna för en miljödriven näringslivsutveckling. Även här visar internationella erfarenheter att framgång ofta bygger på lösningar där privata och offentliga aktörer samverkar. När staten står för ”styrning” i hållbar riktning och privata aktörer för marknadskunnande, kan resultatet bli en ny sorts ”vinnare”, som möter både marknadsmässiga och (miljö-)politiska behov.

Se möjligheterna

Tillväxtanalys statistik visar att strukturomvandlingen ”fungerar”. Varje år skapas runt 300 000 jobb i nya och befintliga företag och lika många ”gamla” jobb försvinner.⁸ De nya jobben har förutsättningar att vara ”grönare” än de gamla. 7 000 företag försattes i konkurs år 2010 och hittills i år har antalet minskat något. Konkurs betyder sällan att allt läggs ned. Ofta är det tvärt om så att de konkurrenskraftiga delarna av konkursboet fortsätter i ny regi. Konkurser och nedläggningar i en marknadsekonomi frigör då resurser som bättre kan användas i andra verksamheter. För Sverige har omvandlingen – trots omfattande varvs- och stål- och tekokriser – på lång sikt varit positiv och inneburit fler jobb och bättre miljö. När marknaderna viker – i det svåra läge vi befinner oss i – finns risken att strålkastaren riktas mot det ”som försvinner” – på kriser och konkurser med en vällovlig ambition att ”rädda jobben”. Då gäller det att i stället hålla fast vid att se möjligheterna i en effektiv förnyelse och strukturomvandling.

[1] Tillväxtanalys 2011:01 Utvecklingskraft i kommuner och regioner - tillväxtarbete i flernivåstyrningens tidevarv

[2] Tidigare studier är: Tillväxtanalys 2010:7 Regelbörda och ekonomisk utveckling – en forskningsöversikt samt 2010:14 Regelbördans ekonomiska effekter

[3] Se Tillväxtanalys 2011:01 ovan

[4] Tillväxtanalys 2011:05 Kompetent kapital? - tre länder tre försök, 2010:01 Staten och riskkapitalet m fl

[5] Tillväxtanalys WP/PM 2011:18 Lokalisering av huvudkontor, produktion och FoU i Sverige

[6] Tillväxtanalys 2011:04 The Performance and Challenges of the Swedish Innovation System

[7] Tillväxtanalys 2010:11 IT i landsbygder - IT-användning med fokus på mikroföretag, 2011:35 Tillgänglighet och näringslivets konkurrenskraft

[8] 2010 Tillväxtfakta, Tillväxtanalys 2010:12 Regional tillväxt 2010 - En rapport om tillstånd och utveckling i och inom Sveriges FA-regioner