Tillväxtanalys ska analysera, utvärdera och redovisa effekter av statens insatser för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling. Myndigheten ska ta fram beslutsunderlag och rekommendationer för utveckling, omprövning och effektivisering av statliga åtgärder samt, om det är relevant, peka på viktigare målkonflikter. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter.
Angående föreskrifter om vilka verksamheter som ska omfattas av lagen om granskning av utländska direktinvesteringar
Tillväxtanalys kan konstatera att det nya förslaget innebär en klar utvidgning av verksamheter som ska betraktas som samhällsviktiga. De kommer därmed att omfattas av ovanstående lagstiftning och ska anmälas till Institutet för Strategiska Produkter (ISP), som sedan 2023 är granskningsmyndighet över utländska direktinvesteringar.
Ang. promemorian ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB:s) föreskrifter om vilka verksamheter som ska omfattas av lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar”
Tillväxtanalys har mottagit rubricerad remiss för yttrande.
2026-01-22
Eftersom lagen innebär att alla företag (utländska såväl som svenska)[1] som vill investera i det som definieras som skyddsvärd verksamhet i Sverige har ISP under den tid som granskningsmekanismen har funnits mottagit ett stort antal anmälningar. Sverige sticker ut när det gäller antalet anmälningar. Granskningsmyndigheterna i de enskilda länderna inom EU behandlade år 2024 totalt 3 136 ärenden[2] och av dessa stod Sverige för 1 261[3]. Det är visserligen få ärenden som går vidare till granskning (under 2025 var det 20 ärenden och 2024 26 ärenden), men att så många företag ändå är anmälningsskyldiga innebär att enbart urvalsprocessen kräver betydande resurser. Det visar sig också att ISP sedan slutet av 2022 har kommit expandera kraftigt.[4]
En alltför omfattande rapporteringsplikt riskerar dessutom att medföra att inte tillräckliga resurser kan avsättas på de särskilt känsliga fall som verkligen kräver en gedigen granskning.
Det kanske största problemet med en bred definition av samhällsviktiga verksamheter, (som nu föreslås utvidgas ytterligare) och att alla investeringar oavsett om investeraren är svensk, kommer från ett annat EU-land eller från ett land som kan betraktas som auktoritärt är emellertid det stora antalet företag som följaktligen omfattas av anmälningsplikten. Det gör att den sammanlagda kostnaden för de berörda företagen blir betydande. Som exempel på detta är att i konsekvensutredningen till de föreslagna föreskrifterna uppges kostnaderna för att undersöka om en transaktion behöver anmälas starta på cirka 50 000 kronor och uppåt. Den genomsnittliga kostnaden för en uppföljande ansökan beräknas kosta mellan 300 000 – 350 000 kronor. De totala direkta kostnaderna för näringslivet är därmed avsevärda. Till detta kommer kostnader av uteblivna investeringar på grund av upplevda och faktiska kostnader vilka troligtvis hämmar såväl investeringar som tillväxt.
Tillväxtanalys vill även i sammanhanget passa på att lyfta fram de många positiva ekonomiska effekter som utländska uppköp visat sig ha i Sverige på produktivitet, kunskapsöverföring och expansion i synnerhet i mindre företag i tjänstesektorn.[5] De positiva ekonomiska konsekvenserna kan lätt komma i skymundan i och med att fokus på senare tid framför allt har legat på de säkerhetspolitiska aspekterna vid utländska uppköp. Här gäller det att försöka väga samman positiva ekonomiska effekter och säkerhetspolitiska överväganden.
I och med att införda investeringsgranskningsmekanismen nu börjar ha några år på nacken och att det förekommit kritik att det svenska systemet för granskningar är alltför rigoröst jämfört med andra EU-länder[6] ställer sig Tillväxtanalys bakom Produktivitetskommissionens (SOU 2025:96) förslag att lagen om granskning av utländska direktinvesteringar (2023:560) bör utvärderas.
---------
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit analytiker Pär Hansson. I ärendets handläggning har även chefekonom Peter Frykblom och analytiker Patrik Tingvall medverkat.
Sverker Härd
Generaldirektör
[1] De senare för att kunna upptäcka bulvanförhållanden.
[2] European Commission (2025) Fifth Annual Report on the screening of foreign direct investments into the Union.
[3] ISP Statistik över inkomna UDI anmälningar. År 2025 hade antalet inkomna UDI anmälningar i Sverige ökat till 1 987.
[4] Enligt SvD 2025-09-24 ”har antalet anställda gått från 45–50 till snart 140. Budgeten från 57 miljoner till 163 miljoner kronor.”
[5] Tillväxtanalys (2020) Utländska uppköp – en genväg till högre produktivitet och expansion i mindre företag? PM 2020:06.
[6] Se den diskussion som fördes i SvD (2025-09-09 och 2025-09-12) om detta mellan Oscar Almén FOI och Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm IFN.