Tillväxtanalys ska analysera, utvärdera och redovisa effekter av statens insatser för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling. Myndigheten ska ta fram beslutsunderlag och rekommendationer för utveckling, omprövning och effektivisering av statliga åtgärder samt, om det är relevant, peka på viktigare målkonflikter. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter.
Nationell plan för transportinfrastrukturen 2026-2037
En välfungerande infrastruktur lyfts i många fall fram som viktigt för såväl nationell som regional tillväxt. Ny infrastruktur är dyr och Tillväxtanalys är därför positiv till det stora fokuset på största möjliga samhällsnytta per krona.
Angående Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026-2037
Tillväxtanalys har mottagit rubricerad remiss (ärendenr) av Landsbygds- och infrastrukturdepartementet för yttrande.
2025-11-24
Tillväxtanalys är särskilt positiva till:
- Fokus på att befintlig infrastruktur ska fungera
- Att Trafikverket omprövar projekt där förutsättningarna förändrats
- Ökade medel till trimningsåtgärder
Tillväxtanalys konstaterar dock att Trafikverket inte haft möjlighet att beakta distansarbete i sina analyser (Trafikverket 2024). Inom ramen för projektet Arbetets framtida geografi¹ har Tillväxtanalys studerat hur ett ökat distansarbete påverkat flyttmönster och pendling i Sverige. Studierna visar att avstånden mellan hem och arbete har ökat sedan pandemin, en effekt driven av individer med yrken som bedöms vara kompatibla med distansarbete. Även om det skett en viss återgång i termer om hur mycket distansarbete som tillåts är de tekniska lösningar som möjliggör distansarbete idag mycket mer utvecklade och spridda än 2019. Det, i kombination med de flyttmönster vi kan observera, talar mot en återgång till den situation som rådde innan 2020 även om de större demografiska trenderna fortsätter.
Internationella studier på hur resmönster påverkas av hemarbete visar bland annat på färre resor och flexiblare restider². Den typen av förändringar skulle kunna bidra till att möjligheterna att utnyttja den infrastruktur som finns effektivt ökar och att behovet av ny infrastruktur, i synnerhet väginfrastruktur, minskar. Denna effekt bör vara störst i och kring större städer där trängsel är ett större problem. Huruvida denna effekt är så stor att det påverkar rangordningen av förslagen är en empirisk fråga som delvis skiljer sig från de studier av hur rangordningen av objekt påverkas av ändrade förutsättningar/kalkylvärden³.
---------
Beslut i ärendet har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit analytiker Anders Bondemark. I ärendets handläggning har även avdelningschef Håkan Gadd medverkat.
Sverker Härd
Generaldirektör
¹ Tillväxtanalys (2024) & Eliasson, K. (2025).
² Ex. Ilham et al. (2023) Huang et al. (2023) och Ilham et al. (2024).
³ Ex. Asplund & Eliasson (2016) och Eliasson et al. (2020)