Skatte­incitament för forskning och utveckling

Tillväxtanalys stöder promemorians förslag om ett skatteincitament för forskning och utveckling som baseras på kostnader för FoU-personal och stödjer utredningens rekommendation om utvärdering efter implementering. Av de två alternativa förslagen förordar myndigheten en återbetalningsbar skattereduktion av skäl som följer nedan.

Ang. promemorian Skatteincitament för forskning och utveckling

– Ett nytt incitament baserat på utgifter för FoU-personal (SOU 2026:1) och promemorian Kompletteringar till slutbetänkandet Skatteincitament för forskning och utveckling – Ett nytt incitament baserat på utgifter för FoU-personal (SOU 2026:1) med anledning av nya internationella regler.

Tillväxtanalys har mottagit rubricerad remiss (ärendenr) av Finansdepartementet för yttrande.

2026-04-21

Motiv: Statligt stöd till privat FoU motiveras vanligen med att företagen bedriver för lite FoU i förhållande till vad som är samhällsekonomiskt optimalt. Den vetenskapliga litteraturen ger övervägande evidens för att statligt stöd i allmänhet och skatteincitament i synnerhet ger stor effekt på företagens FoU-verksamhet och att de samhällsekonomiska vinsterna är betydande trots stora dödviktseffekter. Svenska studier visar att FoU-avdraget har gett tydliga positiva effekter på såväl den intensiva som den extensiva marginalen vilket innebär att befintlig forskningsverksamhet har ökat och ny verksamhet har startats upp till följd av skatte­incitamentet (Tillväxtanalys, 2022). I en internationell jämförelse är den svenska subventions­graden låg, vilket kan påverka Sveriges möjlighet att konkurrera om multinationella företagens FoU-investeringar. Myndigheten ställer sig därför positiv till ett nytt skatteincita­ment. Reglernas utformning är dock av stor vikt för att uppnå kostnadseffektivitet, additionalitet och kunskaps­överspillning, och det är viktigt att skatteincitamentet inte ger upphov till snedvridningar såsom löneövervältring, fusk eller konkurrens­snedvridningar.

Utredningen föreslår följande alternativa skatteincitament:

1. Förhöjt kostnadsavdrag som är ett skattemässigt avdrag på lönekostnader för FoU-personal som minskar beskattningsbar vinst.
2. Återbetalningsbar skattereduktion kopplad till lönekostnader för FoU-avdrag och som betalas ut även vid underskott.

Tillväxtanalys instämmer i utredningen bedömning att ett nytt skatteincitament med fördel baseras på ett personalbaserat underlag. Kostnader för FoU-personal dominerar FoU-utgifterna, har stark koppling till faktisk FoU-verksamhet och är lättare att kontrollera. Eftersom företagens utnyttjande av FoU-avdraget är relativt lågt kan ett nytt skatteincitament på samma underlag, tillsammans med Delbetänkandets ändringsförslag, öka återbäringen i förhållande till de administrativa kostnaderna och bredda upptaget. Andelen personal­kostnader varierar dock betydligt mellan branscher, 30–70 procent, vilket innebär en risk för snedvridning mot personalintensiv FoU och kan missgynna svensk tillverknings­industri som typiskt är mer kapitalintensiv. Det finns viss empirisk evidens för starkare effekter av det befintliga FoU-avdraget i arbetsintensiva företag, även om resultaten inte entydigt visar sämre utfall för kapitalintensiva företag (Tillväxtanalys 2022, 2025). Myndigheten vill betona vikten av att följa upp sådana potentiella snedvridningar om ett nytt skatteincitament mot personalkostnader införs.

Myndigheten anser att båda alternativa förslagen är väl övervägda och möjliga att införa. Det förhöjda kostnadsavdraget stödjer främst lönsamma och etablerade företag och ger en begränsad effekt för företag med underskott. Enligt utredningens resonemang kan ett sådant skatteincitament styra resurser till projekt med bärkraftiga FoU-investeringar vilket i förlängningen kan frigöra resurser så att stödet kan göras mer omfattande. Den föreslagna förstärkningen skulle också ge högst subventionsgrad inom OECD vilket skulle göra reglerna internationellt attraktionskraftiga. Förslaget skulle dock missgynna små, nystartade företag och hög-risk FoU som enligt forskningen svarar för en stor del av den radikala innovationen. En återbetalningsbar skattereduktion kommer alla FoU-företag till del och tenderar därför att skapa större additionalitet. Tillväxtanalys förordar därför förslaget med en återbetalningsbar skattereduktion.

Myndigheten välkomnar utredningens rekommendation att reglerna bör bli föremål för utvärdering och uppföljning efter ikraftträdandet. Det är angeläget att redan inför implementeringen planera för utvärderbarhet, så att insatsens effekter kan analyseras på ett tillförlitligt sätt. Regeringen har här en viktig roll i att skapa bra förutsättningar för effekt­utvärdering, exempelvis genom att utforma införandet så att kausala analyser möjliggörs. Detta kan ske genom ett stegvis införande riktat mot olika delar av målgruppen, såsom regioner, branscher eller genom tröskelvärden och informationsinsatser. En sådan ansats möjliggör inte bara analyser av effekter på företagens FoU-verksamhet, utan även av företagens utnyttjande av skatteincitamentet. Det är vidare viktigt att följa upp potentiella snedvridningar, exempelvis mellan kapital- och arbetskraftsintensiv FoU, mellan branscher, mellan intern och extern forskning samt i relation till företagens finansieringsstruktur. På längre sikt vore det även värdefullt att analysera eventuella kunskapsöverspillningar och om fördelningen av forskning och utveckling förändras.

Referenser

Tillväxtanalys (2022). Evaluation of the R&D tax incentives in Sweden. WP 2022:01

Tillväxtanalys (2025). FoU-avdragets effekter på omsättning, förädlingsvärde och arbetsproduktivitet. Rapport 2025:15.

---------

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit analytikerna Ulrika Stavlöt och Peter Svensson.

Sverker Härd
Generaldirektör