Tillfälligt nedsatta arbets­givar­­avgifter för 19–23-åringar

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har mottagit rubricerad remiss av Finansdepartementet för yttrande. Tillväxtanalys varken tillstyrker eller avstyrker förslaget att tillfälligt reducera arbetsgivaravgiften för 19–23-åringar. Myndigheten vill dock lyfta fram några punkter som bör beaktas vad avser förslaget.

Ang. promemoria ”Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar” (Fi2025/01705)

Promemorians förslag innebär en tillfälligt nedsatt arbetsgivaravgift från 31,42 % till 20,81 % för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen föreslås gälla under perioden 1 april 2026 - 30 september 2027, samt omfatta ersättning upp till 25 000 kr per person och kalendermånad. Motiveringen till promemorians förslag är att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet, och att sysselsättningsgraden har minskat mer bland unga och i ungdomsintensiva branscher. Enligt promemorian skulle en tillfälligt nedsatt arbetsgivaravgift stötta ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag att både behålla och nyanställa unga personer.
Tillväxtanalys finner detta område viktigt eftersom arbetsgivaravgiftens nivå påverkar arbetsgivarnas arbetskraftskostnader och därigenom potentiellt deras efterfrågan på arbetskraft. Detta innebär att arbetsgivaravgiftens nivå kan påverka företagstillväxten, arbetsmarknaden och näringslivets utveckling.

Tillväxtanalys varken tillstyrker eller avstyrker förslaget att tillfälligt reducera arbetsgivaravgiften för 19–23-åringar. Myndigheten vill dock lyfta fram några punkter som bör beaktas vad avser förslaget.

Kortvarig nedsättning till skillnad från nedsatt arbetsgivaravgift för unga 2007–2016
Som promemorian lyfter har ett stort antal tidigare studier utvärderat den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga som varade under åren 2007–2016. Tidiga utvärderingar av denna reform fann relativt små kortsiktiga sysselsättningseffekter, inga långsiktiga effekter, och att det statsfinansiella intäktsbortfallet per skapat jobb var högt (Egebark och Kaunitz 2013; 2018; Skedinger, 2014).

Senare studier har dock funnit större sysselsättningseffekter av reformen och att den bidrog till ökad sysselsättning inom både målgruppen (unga) och bland äldre arbetstagare (t.ex. Saez m.fl., 2019; Daunfeldt m.fl. 2021). Skälet till att nedsättningen sannolikt hade positiva sysselsättningseffekter utanför målgruppen var att företag med unga anställda erhöll kostnadsbesparingar som delvis användes för att anställa andra arbetstagare – något som dessa studier nyttjade i sina analyser. En studie fann att reformen hade fortsatt positiva sysselsättningseffekter även efter slopandet 2016, vilket medförde ett lägre statsfinansiellt intäktsbortfall per jobb jämfört med tidigare studier (Saez m.fl., 2021). Den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga förefaller även ha haft positiva sysselsättningseffekter på den intensiva marginalen genom att redan anställda arbetade fler timmar (Daunfeldt m.fl., 2023; Elert m.fl., 2025).

Till skillnad från den tidigare nedsättningen 2007–2016 är promemorians förslag att arbetsgivaravgiften reduceras tillfälligt under ett och ett halvt år. Promemorians bedömning är att nedsättningen kommer att ha positiva sysselsättningseffekter under 2026–2027 men inga betydande effekter därefter. Vidare bedömer promemorian att det kan ta tid för effekter att uppstå av förändringar i skattesystemet (sid. 14).

Tillväxtanalys menar att det är viktigt att beakta om den föreslagna nedsättningen - som avses vara och kommuniceras som - tillfällig kan förväntas ha mer begränsade sysselsättningseffekter än tidigare nedsättningar. Potentiellt kan arbetsgivare vara mindre benägna att nyanställa om nedsättningen är tillfällig och kostnadsbesparingarna inte blir lika stora över tid.

Vidare vill Tillväxtanalys samtidigt understryka att den här typen av åtgärd sannolikt är som mest effektiv under lågkonjunkturer och när målgruppens sysselsättningsgrad är låg. Om konjunkturen vänder uppåt från dagens läge och ungas arbetsmarknadssituation förbättras kan åtgärden förväntas vara mindre effektiv.

Eventuell påverkan på konkurrenssituationen mellan branscher och företag av olika storlek
Förslaget kommer att innebära särskilt stora kostnadsbesparingar i ungdomsintensiva branscher som exempelvis restaurangverksamhet och detaljhandel (sid. 11). Vidare är promemorians bedömning att antalet företag som har anställda 19–23-åringar är som störst bland mikroföretag och små företag, samtidigt som de stora företagen redovisar störst löneunderlag för åldersgruppen (Tabell 6.3, sid. 11). Detta innebär att den genomsnittliga kostnadsbesparingen per företag kommer att bli som störst bland de stora företagen.
Tillväxtanalys menar att det är viktigt att överväga hur förslaget kan komma att påverka konkurrensen mellan branscher och mellan företag av olika storlek.

Potentiella effekter av en framtida återställning av arbetsgivaruppgiften bör beaktas
Enligt förslaget kommer arbetsgivaravgiften att återgå till dess normala nivå 31,42 procent efter den 30 september 2027. Tillväxtanalys menar att det är viktigt att beakta eventuella sysselsättningseffekter av denna framtida återställning. I regel är löner relativt flexibla uppåt men stela nedåt, och sannolikt gäller detta i synnerhet för många unga som arbetar till en lön i närheten av de förhandlade lägstalönerna. Tidigare internationell forskning har funnit att detta riskerar att ha negativa sysselsättningseffekter om en höjd arbetskraftskostnad inte till fullo kan kompenseras genom att sänka lönerna i motsvarande grad (Kramarz och Philipon, 2001; Kugler och Kugler, 2009).

Referenser

Daunfeldt, S-O., Gidehag, A., & Rudholm, N. (2021). How Do Firms Respond to Reduced Labor Costs? Evidence from the 2007 Swedish Payroll Tax Reform. Journal of Industry, Competition and Trade, 21, 315-338.
Daunfeldt, S-O., Gidehag, A., & Seerar Westerberg, H. (2023). Do reduced labor costs increase employment among minimum wage workers? Evidence from a Swedish payroll tax cut. Institute of Retail Economics, HFI Working Paper, no. 26.
Egebark, J., & Kaunitz, N. (2013). Do payroll tax cuts raise youth employment?. IFAU Working Paper, 2013:27.
Egebark, J., & Kaunitz, N. (2018). Payroll taxes and youth labor demand. Labour Economics, 55, 163-177.
Elert, N., Rudholm, N., & Seerar Westerberg, H. (2025). Employment Effects of Payroll Tax Reforms: Evidence from Swedish Service Industries. Labour.
Kramarz, F., & Philippon, T. (2001). The impact of differential payroll tax subsidies on minimum wage employment. Journal of Public Economics, vol. 82, issue 1, p. 115-146.
Kugler, A., & Kugler, M. (2009). Labor Market Effects of Payroll Taxes in Developing Countries: Evidence from Colombia. Economic Development and Cultural Change, vol. 57, no. 2.
Saez, E., Schoefer, B., & Seim, D. (2019). Payroll Taxes, Firm Behavior, and Rent Sharing: Evidence from a Young Workers’ Tax Cut in Sweden. American Economic Review, vol. 109, no. 5.
Saez, E., Schoefer, B., & Seim, D. (2021). Hysteresis from employer subsidies. Journal of Public Economics, vol. 200, August 2021, 104559.

- - - - - -

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit analytiker Anton Gidehag. I ärendets handläggning har även avdelningschef Marie Gartell medverkat.

Sverker Härd
Generaldirektör