Energy Crisis Management

Varje modernt industrisamhälle bygger på en trygg och tillräcklig energiförsörjning. Den 11 mars 2011 drabbades Japan av den fjärde kraftigaste jordbävningen i världen sedan år 1900, följt av en kraftfull tsunami. Mer än 15 800 människoliv gick till spillo, viktig infrastruktur slogs ut och det japanska samhället hamnade i ett tillstånd av chock.

Även energisystemet drabbades hårt; både termiska kraftverk och kärnkraftverk slogs ut. Mest allvarligt var givetvis härdsmältan och det stora radioaktiva utsläppet från kärnkraftverket i Fukushima Daiichi. Kärnkraftsolyckan i Fukushima är den allvarligaste civila kärnkraftsolyckan efter Tjernobyl.

Naturkatastrofen resulterade i en stor obalans mellan tillgång till och behov av elektricitet. Kärnkraftsolyckan i Fukushima Daiichi visade på allvarliga brister i säkerhetskulturen kring kärnkraften i Japan, och det förlorade förtroendet hos allmänheten resulterade att vid ett tillfälle stod Japans alla 50 kärnkraftverk stilla (de fyra havererade Fukushimareaktorerna ej medräknade).

Med ett stort elektricitetsbehov, som på grund av behovet av luftkonditionering är störst under den varma fuktiga sommaren, så har Japan nu två års erfarenhet att bygga på. Vilka är lärdomarna? Vad är specifikt för Japan och vad är överförbart till Svenska förutsättningar?

• Det är centralt att det finns utvecklade metoder för att sprida information, exempelvis tydliga visualiseringar (via hemsidor, sociala media och andra kommunikationskanaler) som visar balansen mellan utbud och efterfrågan av elektricitet i realtid. Detta har visat sig avgörande för att påverka människors inställning till de besparingsåtgärder som genomförts och därmed också deras faktiska beteende.
• Åtgärder för att stimulera konsumenterna att ändra sin energiförbrukning, inte bara kortsiktigt utan även sådana beteendeförändringar som kan stimulera till en mer energisnål livsstil.
• Främja innovation av energibesparande produkter och tjänster. Den svåra tid många japanska företag gick igenom har även lett till förbättringar, effektiviseringar och innovation som förväntas driva på en strukturomvandling av energi­sektorn och den japanska industrin i syfte att stärka landets långsiktiga konkurrenskraft.

Vilka misstag kan Sverige lära sig av?

• Bristen på en tydlig beslutsordning och ansvar mellan regering, ansvariga energimyndigheter och företagen skapade stor förvirring. En mer professionell och tydlig kriskommunika­tion hade minskat företagens och människornas oro.

Utöver ovanstående lärdomar av direkt relevans för det svenska krishanteringsarbetet pågår i Japan en intressant utveckling inom energipolitik i bredare bemärkelse, väl värd att studera närmare. Till exempel diskuteras i Japan att öppna upp elmarknaden och att dela upp den i olika funktioner – generation, transmission och distribution – vilket förväntas förändra villkoren för såväl producenter som konsumenter i framtiden. Nya styrmedel diskuteras också utifrån behovet att öka effektiviteten och ställa om produktionen mot mer förnybara energislag. Den nyligen införda inmatningstariffen är ett sådant exempel. I detta finns möjligheter både till politiklärande och till handelsutbyte mellan Japan och Sverige.