Både stad och landsbygd plågas av luftföroreningar i Indien
Luftföroreningarna i södra Asien orsakade 712 000 dödsoffer år 2010 enligt studie från WHO. Indiens andel beräknas till 627 000 döda.
Enligt en studie av världshälsoorganisationen WHO skördade luftföroreningarna i södra Asien 712 000 dödsoffer år 2010.[1] Indiens andel beräknas till 627 000 dödsoffer.[2] Sedan studien genomfördes kan situationen antas ha förvärrats ytterligare i och med att konsumtionen av fossila bränslen hela tiden ökar. I Indien orsakas luftföroreningarna i hög grad av utsläppen från kolkraftverken (Indiens främsta energikälla) samt utsläppen från den ökande mängden fordon på vägarna. Den oreglerade förbränning av avfall som sker i brist på en fungerande avfallshantering i städer och på landsbygden förvärrar också situationen.
Regeringen har de senaste månaderna genomfört flera prishöjningar på diesel (i form av minskade subventioner) vilket skulle kunna förmå fler att istället välja kollektiva färdmedel. Dock är denna typ av prishöjningar politiskt mycket känsliga, särskilt då Indien går mot parlamentsval år 2014. Det ska samtidigt poängteras att prishöjningarna inte i första hand motiveras av miljötänkande (även om de kan utgöra incitament till ökad användning av kollektivtrafik) utan genomförs eftersom subventionerna helt enkelt är för ekonomiskt kostsamma för staten. Den enorma bränsleimporten (enligt femårsplanen importeras 80 procent av bränslebehoven) påverkar även landets handelsbalans negativt och spär på inflationen.
I den nyligen presenterade statsbudgeten finns fler miljöfrämjande inslag, bl.a. ökade anslag till den s.k. Jawaharlal Nehru National Urban Renewal Mission (JNNURM) som infördes år 2005 och bl.a. syftar till att modernisera och bygga ut kollektivtrafiken (inköp av 10 000 bussar planeras) i städerna. Budgetåret 2013-14 tilldelas planen INR 148,7 miljarder (SEK 19,3 miljarder), jämfört med INR 73,8 miljarder (SEK 9,6 miljarder) året innan.[3]
I samband med budgetpresentation framkom även att en särskild handlingsplan för att omvandla avfall till energi ska tas fram. Städer och kommuner uppmuntras att lansera egna avfall-till-energi-projekt i form av samarbeten mellan offentlig och privat sektor (PPP). Olika ekonomiska incitament ska tas fram enligt uppgifter i budgeten.[4]
På sikt kan även centralregeringens ambition att modernisera järnvägssektorn också ha positiva miljökonsekvenser om det innebär att den godstrafik som idag transporteras via vägnätet istället fraktas via tåg. Som tidigare rapporterats har oviljan mot att införa prishöjningar på biljettpriserna för privatpersoner inneburit att prishöjningar istället drabbat godstrafiken. Som en konsekvens har godstrafik via järnväg blivit olönsamt i jämförelse med frakt via det vanliga vägnätet. I januari i år genomförde centralregeringen trots allt prishöjningar på biljettpriserna, om än mycket blygsamma. Med ökade inkomster ökar naturligtvis också möjligheten att genomföra nödvändiga moderniseringar, och på sikt är det tänkbart att godstrafik via järnvägsnätet uppmuntras, med den positiva inverkan på miljön som detta skulle innebära.
Denna kortrapport är skriven av Peter Wennerholm vid Tillväxtanalys kontor i New Delhi och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsanalysuppdrag.
[3]http://indiabudget.nic.in/ub2013-14/bs/bs.pdf
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
[4]http://indiabudget.nic.in/ub2013-14/bs/bs.pdf Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.