Global Innovation Roundtable 2013 i New Delhi

Den 18 – 19 november genomfördes Global Innovation Roundtable i New Delhi. Syftet med konferensen, som arrangerades för tredje året i rad av Indiens National Innovation Council (NInC), var att diskutera olika aspekter av innovationsfrågor, exempelvis skapandet av miljöer som främjar kreativitet (inom utbildningsväsendet, och t.ex. genom innovationskluster) liksom frågan om hur innovationer kan tas i bruk i
stor skala för att underlätta vardagen för marginaliserade grupper längst ned i inkomstpyramiden.

Bland talarna fanns representanter från regeringar, universitet, forskningsorganisationer, näringsliv och ambassader från Brasilien, Egypten, Estland, Finland, Frankrike, Irland, Israel, Italien Malaysia, Nederländerna, Schweiz, Singapore, Storbritannien, Sverige, samt OECD, Världsbanken och EU. Från indisk sida deltog bland andra Sam Pitroda, ordförande för NInC och tillika särskild rådgivare till Indiens premiärminister i innovationsfrågor, Arun Maira, medlem av Indiens Planeringskommission, samt medlemmar från indiskt näringsliv och ideella organisationer. Utrikesminister Salman Khurshid och biträdande utbildningsminister (Minister of State for Human Resource Development) Shashi Tharoor deltog också under vissa delar av konferensen.[1] Länk till annan webbplats. Evenemanget avslutades med att Indiens president, Pranab Mukherjee, presenterade NInC:s ”Report to the People 2013” vid en ceremoni i presidentpalatset.

De specifika teman som berördes under konferensen var frågan om hur institutionella ramverk kan utformas för att främja inkluderande innovationer, det vill säga innovationer som kommer breda befolkningslager till del; liksom frågan om hur lokala ekosystem kan etableras för att främja innovationer. Utbildningspolitik var ett annat ämne som berördes, specifikt vikten av att skapa ett utbildningssystem som främjar kreativitet, liksom vikten av att universitetsväsende och industri har en stark koppling till varandra. Informationsteknologi som ett hjälpmedel för att främja innovationer och ge dem spridning uppmärksammades också.

Ambitionen från National Innovation Councils sida var stor vilket en imponerande lista av talare vittnade om. Dock innebar det stora antalet presentationer ett begränsat utrymme för samtal och diskussioner vid sittande bord. Att benämna konferensen som ett rundabordssamtal var med andra ord något missvisande. Trots det var evenemanget välordnat och informativt. I korthet kan följande noteras.

Den svenska delegationen bestod av Tillväxtanalys utsände Andreas Muranyi Scheutz, som pratade om vilka faktorer som ligger bakom Sveriges starka position i innovationsrankingar. Han diskuterades Sidas initiativ för att stärka innovationsarbete i utvecklingsländer, särskilt programmet Innovations Against Poverty[2] Länk till annan webbplats. och kunskapsdelningen på Practitioner Hub[3] Länk till annan webbplats.. Vidare påpekade han att emedan Sida avslutar sitt programstöd till Indien så kommer svenska bolagen med verksamhet i landet att ha betydelse för den fortsatta utvecklingen. Representanter från två svenska bolag fanns också representerade i den svenska delegationen; Jaideep Gokhale från TetraPak pratade om initiativet The Dairy Hub Model som ger bönder med få kor möjlighet att utnyttja TetraPaks teknologi att nå fler kunder och öka sin lönsamhet. Kaushal Chakravorty från IKEA berättade om innovationsarbete inom det traditionella hantverket att väva mattor, som lett till flera förbättringar för vävarna (ekonomiska, ergonomiska och sociala), samtidigt som chanserna att bevara ett traditionellt hantverk kunnat förbättras.

Från irländskt håll konstaterade landets närings- och innovationsminister att man infört ett omfattande system för finansiell hjälp till uppstartsföretag och inkubatorer vid landets universitet. Ministern betonade samtidigt att Irland också begått misstag och att nyckeln till framgång var att utarbeta en handlingsplan som involverade hela regeringen och alla departement med syftet att verka för ökad sysselsättning. Prioriterade områden för Irland är fortsättningsvis IKT och läkemedelsindustrin (inklusive tillverkning av medicinsk utrustning).

Behovet av att tillhandahålla kapital – från särskilda innovationsfonder, eller genom att förmå riskkapitalister att engagera sig i uppstartsföretag – var ett annat ämne som fick stort utrymme. Från indisk sida nämndes särskilt riskkapitalbolagen Aashkar[4] Länk till annan webbplats. och Infuse Ventures[5] Länk till annan webbplats. som goda exempel på företag som inte bara drivs av ekonomiska överväganden utan samtidigt har ett socialt engagemang och verkar för att uppfylla sociala målsättningar. Dock betonades, från indisk sida, att kapital till uppstartsföretag utgör en allvarlig bristvara som försvårar möjligheterna att ge innovationer en större spridning bland marginaliserade grupper.

Från indisk sida uppmärksammades även Startup Village, en inkubator belägen i delstaten Kerala. Det nämndes bland annat att Indiens Ministry of Science and Technology (Department of Science and Technology) och delstatsregeringen ger INR 750 miljoner (SEK 97,5 miljoner) var i ekonomiskt stöd till Startup Village för att utveckla dess infrastruktur och därmed förbättra förutsättningarna att inkubera fler uppstartsföretag. I Startup Villages regi pågår även entreprenörskapsprojekt som syftar till att stärka banden mellan Kerala och Silicon Valley i Kalifornien. Under konferensen uppmärksammades även Keralas sedan 2012 införda satsning kallad Student Entrepreneurship Policy som syftar till att främja ungas entreprenörskap. Ingenjörsstudenter liksom studenter inom andra inriktningar, med affärsidéer som bedöms ha kommersiell potential ska ges möjlighet att utveckla dessa vid särskilda inkubatorer godkända av regeringen.

Under konferensen uppmärksammades även delar av den verksamhet som bedrivs i regi av Mitac, en kanadensisk nationell och icke-vinstdrivande forskningsorganisation.[6] Länk till annan webbplats. Mitac verkar för att främja forskningssamarbete mellan industri och den akademiska världen, bland annat med syftet att ge nya upptäckter ett kommersiellt avtryck. Mitac har också internationella samarbeten, bland annat med Indien i form av ett särskilt utbildningssamarbete kallat Globalink, i vilket även Brasilien, Kina, Turkiet och Vietnam ingår.

Flera talare betonade vikten av att främja kreativitet och ge den spelrum inom utbildningsväsendet, ju tidigare ju bättre, samt inom näringslivet. Dock preciserades inte exakt hur detta skulle gå till, vilket får beskrivas som en brist. Att kreativitet är viktigt torde de allra flesta vara överens om, liksom att det inte är något som kan åstadkommas ”på beställning”. En diskussion om hur kreativa miljöer kan stimuleras hade med andra ord varit önskvärd. Behovet av att underlätta kontaktskapande betonades också. Noterbart i sammanhanget är att en representant för det brittiska universitetsväsendet som förklaring till hur det s.k. Cambridgeklustret hade kunnat uppstå faktiskt tillskrev den brittiska pubkulturen en del av framgången. Poängen var att även till synes enkla faktorer, t.ex. en pub som fungerar som mötesplats, kan spela en viktig roll när det gäller att möjliggöra möten. Från brittiskt håll noterades också att Cambridge präglas av en icke-hierarkisk miljö där ”alla talar med alla” vilket också bidrar både till att skapa dynamik och utbyten av idéer och åsikter.

Avslutningsvis ska sägas att flera talare betonade att det inte finns någon universallösning som alla kan ta efter för att främja innovationsutveckling. Även om det fanns en stor samsyn när det till exempel gäller vikten av ekonomiska resurser för att möjliggöra satsningar på nya innovationer, liksom behovet av ökad kreativitet inom utbildningsväsendet och samarbeten mellan industri och universitetsväsende, konstaterades också att det som fungerar i ett land inte nödvändigtvis fungerar på andra håll. Som nämndes inledningsvis var avsaknaden av diskussioner under konferensens två dagar en brist. Samtidigt är fortsatta samtal naturligtvis möjliga även efter att evenemanget avslutats. Konferensens bestående värde utgörs med andra ord av det faktum att den fungerade som en mötesplats för beslutsfattare, forskare och akademiker, näringslivsrepresentanter och företrädare för ideella organisationer runt om i världen, med möjligheten till fortsatta samtal och samarbeten dem emellan framöver.

[1] Länk till annan webbplats. En fullständig förteckning över konferensens talare finns tillgänglig här: http://www.globalinnovationroundtable.gov.in/speakers/index.html Länk till annan webbplats.

[2] Länk till annan webbplats.http://www.sida.se/iap Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[3] Länk till annan webbplats.http://businessinnovationfacility.org/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[4] Länk till annan webbplats.http://www.aavishkaar.in/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[5] Länk till annan webbplats.http://www.infuseventures.in/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[6] Länk till annan webbplats.http://www.mitacs.ca/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.