2014-10-27

Energiläget i Japan hösten 2014

Uppdatering om kärnkraften och förnybara energislag

Kortrapporten beskriver energiläget i Japan med avseende på elektricitet, närmare bestämt status för landets kärnkraft samt revideringen av systemet för inmatnings­tariffer.

Återstart av kärnkraften i Japan ska ske, enligt regeringen, så snart den är säker. Samtliga reaktorer står stilla men nu har två fått grönt ljus i första säkerhetsgranskningen. Dock återstår ytterligare steg innan reaktorerna kan starta; krav på ytterligare dokumentation samt berörda kommuners medgivande. Samtidigt sätter möjligheterna till återstart ljuset på hur nedmontering av äldre kraftverk ska ske, vilket inte är klart idag. Inmatningstarifferna infördes för drygt två år sedan för att stimulera förnybara alternativ, vilket det också lyckats med. Dock börjar också oönskade effekter att börjar märkas. Höga kostnader för systemet, en ensidig satsning på solkraft samt påfrestningar på distributionsnäten är förhållanden som behöver åtgärdas. En översyn av regelverket för inmatningstariffer pågår och nytt förslag väntas innan årsskiftet.

Introduktion

I denna kortrapport beskrivs energiläget i Japan med avseende på elektricitet, närmare bestämt status för landets kärnkraft samt revideringen av systemet för inmatningstariffer. Återstart av kärnkraften i Japan ska ske, enligt regeringen, så snart den är säker. Samtliga reaktorer står stilla men nu har två fått grönt ljus i första säkerhetsgranskningen. Inmatningstarifferna infördes för drygt två år sedan för att stimulera förnybara alternativ, och det är dags att korrigera systemet för att undvika de oönskade effekter som börjar märkas. 

Utöver ovan nämnda områden är arbetet med elmarknadsreformen samt landets jakt på billig naturgas viktiga områden för att förstå Japans situation på energiområdet. Båda beskrivs i nyligen publicerade rapporter [1][2] och lämnas därför här med enbart en kort beskrivning. Elmarknadsreformen sker för att få in fler aktörer, diversifiera energiproduktionen samt öka nationell samordning. Det anses vara den största reformen inom energiområdet på 60 år, och väntas vara fullt implementerad 2020. Naturgasen är viktig som ersättning för kärnkraften, men den importeras till hög kostnad och har lett till att Japan har ett handelsunderskott sedan nära två år. För att få ner kostnaden för LNG sker genom kontrakt med nya leverantörsländer (så som USA och Kanada), förmånliga lån till utlandsinvesteringar för att säkra tillgångar och påtryckningar från energidepartementet METI på energibolagen att effektivisera och minska bränsleåtgången. 

Kärnkraften klar för återstart nästa år?

Kärnkraft ska vara del av Japans framtida energimix

Från politiskt håll är det klart att man vill starta kärnkraftverken så fort det är säkert.[3]  Den avstängda kärnkraften har ersatts av importerad olja och naturgas. En kombination av ökade bränslemängder, ökade kostnader för fossilbränslen och svagare valuta har gjort att Japan ökat sina kostnader för import av olja och naturgas med nära 40 procent mellan 2010 och 2012 [4]. Det har lett till stora kostnadsökningar för landets energibolag – och dess kunder - samt underskott i landets handelsbalans.”Energy Basic Plan” [5]  från i våras på att säkra energiförsörjningen och dämpa prisökningen som följd av dyra importerade energiråvaror, framförallt naturgas [6]. I energiplanen överger man den tidigare regeringens beslut att avveckla kärnkraften och ser den istället som en ”viktig baskraft”. 

Två kärnkraftverk klarar första omgången säkerhetskrav – men flera steg återstår innan start

I september kom beskedet från Nuclear Regulation Authority (NRA) att man godkänt säkerheten enligt nya standarder för två kärnkraftverk, båda i Satsumaendai i sydvästra Japan, nära hundra mil från Tokyo. Ägarna, Kuyshu Electric Power Company hoppas få sätta igång kraftverket i början av nästa år. Ytterligare två reaktorer i Sendai och två i Kansai har klarat jordbävningskraven och väntar på avslutande säkerhetskontroller. Därefter står ytterligare 18 reaktorer på 12 platser på NRAs lista över ansökningar om återstart. 

Innan reaktorerna kan starta återstår flera viktiga steg. För det första måste fullständig dokumentation över säkerhetsåtgärder skickas in till NRA. Tidigare har Kyushu sänt in en 8 600 sidor lång plan om åtgärder för den ena reaktorn. Ytterligare nödvändig dokumentation för både två reaktorerna, samt en gemensam plan för säkerhetsunderhåll, ska vara inne före sista oktober [7]. Enligt energibolaget rör det sig om dokumentation på tiotusentals sidor med detaljerad beskrivning av anläggningarna. Efter det ska NRA gå igenom dokumentationen och också göra inspektion på plats. 

För det andra krävs godkännande från berörda kommuner för återstart. Det är för närvarande osäkert hur utslaget blir i det aktuella fallet. De kommuner som ligger närmast kraftverket ser positiva följder av en återstart genom arbetstillfällen och subventioner, medan de längre ifrån menar att de inte får fördelar utan bara nackdelar i form av att de drabbas vid en eventuell olycka. Flera möten har hållits av strålsäkerhetsmyndigheten, och ytterligare ett är inplanerat under hösten. Omröstning kommer att ske i lokala kommuner under november, följt av omröstning i regionen (prefekturen) [8]. 

Avveckling av åldrande reaktorer

I Japan pågår också diskussion om nedmontering av äldre reaktorer som inte förväntas klara de stränga säkerhetskraven, eller där åtgärderna som skulle krävas blir för dyra. Än så länge är det bara det havererade kraftverken i Fukushima som beslutats för nedmontering. Enligt uppgift kommer regeringen under året att kräva att energibolagen anger vilka anläggningar de ska stänga och skrota [9]. Varje skrotad reaktor kommer att bokföras som ”extraordinära förluster” om ca 750 miljoner (10 miljarder yen), och det är enbart i år som energiansvariga industridepartementet METI kommer att tillåta att energibolagen låter kunderna betala genom ökade kostnader. Därefter får alltså energibolagen själva ta förlusten.

Nedmontering av en reaktor tar mellan 20 och 30 år, och inget beslut finns om hur det radioaktiva avfallet från processen ska hanteras och förvaras. NRA planerar nu att skynda på diskussionerna om ett system för översyn av nedmonteringen. 

Kärnkraftens framtid och Japans klimatpåverkan

Innan trippelkatastrofen i mars 2011 svarade kärnkraften för runt 30 procent av Japans elförsörjning, och det nuvarande bortfallet har ersatts av fossilbränslen. Det innebär att Japans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser har ökat med ca tio procent jämfört med före olyckan. Även om flera reaktorer återstartas är det knappast troligt att Japan kommer upp i runt 50 kärnkraftverk som var fallet innan haveriet i Fukushima inom överskådlig framtid. Det är därmed idag oklart hur Japan på lång sikt ska klara sitt åtagande att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser, och inga mål finns heller satta när det gäller utsläpp. Vid en internationell konferens i Tokyo 8 oktober, Innovation for Cool Earth, som för övrigt ägde rum efter initiativ av premiärminister Abe, framhölls både Abe-san själv samt en minister på METI vikten av att minska den globala klimatpåverkan. Utan att beröra Japans ökade utsläpp framhölls istället generell energieffektivisering och vikten av energiprojekt i utvecklingsländerna. Det är väl känt att Japan vill kompensera sina nationella utsläpp med så kallade Joint Credit Mechanisms, där projekt i exempelvis Sydostasien och Afrika som ger minskad fossilanvändning väger upp landets egna utsläpp. 

Revidering av systemet med inmatningstariffer

Generösa tariffer för att öka andelen förnybar el

Inmatningstariffer infördes i juli 2012 för att stimulera utbyggnaden av förnybar el i Japan. En förhållandevis hög nivå på tariffer för flera förnybara alternativ infördes. Speciellt generös var nivåerna för solkraft, som betalade ca 2,7 kr (42 yen) per kWh 2012. Nivåerna har reviderats varje år, ner till 1,7 kr (32 yen) 2014 [10]. Styrmedlet har haft önskad effekt i det avseendet att installationen av förnybar el har ökat betydligt – från 1,4 procent 2011 till 2,3 procent 2013. Det finns inga precisa mål för andelen förnybara energislag i landets energiplan, men regeringen vill överträffa målet i förra planen från 2010, d.v.s. 20 procent år 2030, och accelerera implementeringen av förnybara energikällor.

Kostnaden för inmatningstarifferna hamnar i slutänden via elräkningen på konsumenterna, d.v.s. hushållen och industrin. Ett typiskt hushåll betalar idag knappt tre procent, ca 175 kr, extra årligen för elen på grund av systemet och kostanden kan öka till ca 650 kr om de förnybara projekten fortsätter enligt rådande trend. Det kan ses i relation till prishöjningar på grund av import av naturgas (som ersätter kärnkraften) som ökat elnotan med upp till 20 procent för hushållen [11].

Brister i systemet ska rättas till

Implementeringen av inmatningstariffer har blottat flera svagheter i systemet. Det gäller kostsamt höga ersättningsnivåer, investerarnas ensidiga val av energislag samt brister i nätkapacitet för inmatning av förnybar el. En kommitté ska därför se över systemet med inmatningstariffer och väntas komma med förslag på lagändringar i slutet av 2014.

Höga kostnader – och för ensidig satsning på solkraft

Projekt inom solel står hittills för över 90 procent av alla beviljade ansökningar, delvis på grund av generösa ersättningsnivåer. För att dämpa ansökningarna för solkraftsprojekt diskuterar regeringen att sätta ett maxtak för antal projekt som beviljas. Dessutom vill man, enligt ett förslag för att få ner kostnaderna, ge förtur i tillståndsprocessen till projekt som kan visa på lägre kostnader för sina solkraftinstallationer. En sådan budgivning förväntas stimulera konkurrens och effektiviseringar. Förslag finns också att revidering av tarifferna ska ske två gånger om året för att bättre hänga med i förväntade minskningar av kostnaderna för de nya teknikerna. 

Regeringen vill också se hur man kan stimulera andra förnybara alternativ, i första hand geotermisk energi och vindkraft. Japan har världens tredje största tillgång på geotermisk energi, enligt uppgift. Trots det kommer endast 0,3 procent av landets energitillskott från geoenergi 2012 [12]. Geotermisk energi anses ha fördelarna att vara billigare än sol och ge stabil tillgång på energi. Trots att inmatningstarifferna är höga – för mindre anläggningar under 15 MW betalar de 2,7 kr (42 yen) per kWh – finns flera hinder i vägen för fortsatt utbyggnad. Det kanske främsta är konflikter med miljöintressen och turistnäring, då många varma källor tas tillvara i traditionella badanläggningar, så kallade onsen. Miljöprövningarna kan ta upp till fyra år, en ledtid man nu vill försöka korta. I våras reviderades ersättningsnivåerna för vindkraft så att man skiljde på havsbaserad och landbaserad vindkraft [13]. Havsbaserad vindkraft ger ca 2,4 kr (36 yen) per kWh, och landbaserad ger 1,5 kr (22 yen).

Varierande tillförsel utmaning för energibolagen.

Flera energibolag har under hösten stoppat nya leverantörer av förnybar el, med argumentet att näten inte har kapacitet att ta emot mer el med varierande effekt, så som de förnybara, och att riskerna för strömavbrott därför ökar. En kommitté under industridepartementet METIs rådgivande kommitté för naturresurser ska utreda nätkapaciteten hos de största energibolagen, och möjligheten att distribuera överskottsenergi mellan de regionala näten. Förslag som att tillåta bolagen att göra uppehåll från att köpa förnybar el under 30 dagar diskuteras också. Samtidigt pågår åtgärder för att få hushåll med solpaneler att själva lagra överskott i batterier, med subventioner för lagringsbatterier. 

Kritiker menar att de stora elbolagen helt enkelt är motvilliga att hantera förnybar energi i näten på grund av okunskap och ovana, och hellre ser centrala och stabila produktionsanläggningar så som till exempel kärnkraftverk. Inte minst kommer kritiken eftersom det är Kyushu Electric Power Company som var först ut med att hindra nya installationer av förnybart – samma företag som nu är i full färd att få klartecken att återstarta reaktorerna i Satsumasendai.

Reflektion

Flera olika frågor behöver besvaras för att ge en samlad bild av energiläget i Japan, såväl tekniska som ekonomiska, men kanske framförallt om den politiska viljan. För att genomföra genomgripande förändringar krävs ofta någon form av krismedvetenhet. Trots handelsunderskott och ökande kostnader för allmänhet och industri finns inte mycket som tyder på akutläge, varken i ord eller handling från landets politiker och beslutsfattare. Energi levereras och i vardagen märks inte någon energikris. För närvarande handlar debatten om den allt mer avmattade ekonomin och ett ifrågasättande av regeringens tillväxtpolitik. Frågan är om politikerna kommer att pressas att välja att fördröja elmarknadsreformen till förmån för centraliserad elproduktion, eller om trippelkatastrofen innebar en tillräcklig kris för landets ledning att fortsätta den inslagna vägen mot avreglering och decentralisering. 

Denna rapport är skriven av Helena Tillborg vid Tillväxtanalys kontor i Tokyo och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakningsuppdrag.

[1] Kortrapport Energi-och klimatrelaterad politik för ökad konkurrenskraft i Japan och Sydkorea, Tillväxtanalys 2014.

[2] Hänt i Världen hösten 2014; Energi och hållbar utveckling. Tillväxtanalys 2014.

[3] En majoritet av den allmänna opinionen är fortsatt negativ till återstart av kärnkraften. Det oväntade vulkanutbrottet i Mount Ontake i september gav kärnkraftsmotståndet nytt bränsle, då man konstaterade att fokus hittills varit på jordbävningssäkerhet, men att flera kraftverk också ligger i närheten av vulkaner vars utbrott kan vara svåra eller omöjliga att förutse.

[4] METI presentationsmaterial november 2013.

[5] Beslutad av parlamentet Diet den 11 april 2014. http://www.enecho.meti.go.jp/en/category/others/basic_plan/pdf/4th_strategic_energy_plan.pdf Länk till annan webbplats.

[6] Kortrapport Tillväxtanalys: Energi- och klimatrelaterad politik för ökad konkurrenskraft i Japan och Sydkorea, publicerad 27/6 2014.

[7] http://www.nei.org/News-Media/News/Japan-Nuclear-Update Länk till annan webbplats.

[8] http://www.forbes.com/sites/saritharai/2014/10/16/as-communities-block-nuclear-restart-japans-48-operable-reactors-idle/ Länk till annan webbplats.

[9] ibid.

[10] http://www.meti.go.jp/press/2013/03/20140325002/20140325002.html Länk till annan webbplats.

[11] Kortrapport ”Energi-och klimatrelaterad politik för ökad konkurrenskraft i Japan och Sydkorea", Tillväxtanalys 2014.

[12] http://jref.or.jp/en/energy/statistics2/energy_02.php#energy_0201 Länk till annan webbplats.

[13] http://www.meti.go.jp/press/2013/03/20140325002/20140325002.html Länk till annan webbplats.