A-MED - Japan Agency for Medical Research and Development bildas i april 2015

A-MED och Abenomics

Premiärminister Abes regering har beslutat att etablera en ny forskningsmyndighet i april 2015, kallad Japan Agency for Medical Research and Development (A-MED).¹ Myndigheten kommer organisatoriskt att vara en fristående myndighet under Headquarters for Healthcare Policy vid regeringskansliet, Cabinet Office. Organisationsförändringen är helt i linje med regeringens tillväxtstrategi (Abenomics). Främjandet av framstående och banbrytande forskning inom medicin och ökad internationell konkurrenskraft för industrin inom livsvetenskaperna ses som nycklar till ökad tillväxt för Japan.

Bildandet av A-MED nämndes redan vid policydeklarationen ”Japan Revitalization Strategy” som formulerades av regeringskansliet i juni 2013. Där sägs att regeringen ska etablera ett ”kontrolltorn, ett japanskt NIH” (med referens till National Institutes of Health i USA) för medicinsk forskning och utveckling för att ”accelerera praktisk användning av innovativa medicinska tekniker”.

Toppstyrt urval av strategiska forskningsområden

Beskrivningen av A-MED som en japansk version av NIH kommer av att det amerikanska forskningsinstitutet åtminstone inledningsvis varit en modell för utformningen av myndigheten. NIH är på många sätt världsledande för biomedicin och hälsorelaterad forskning och skapandet av nya läkemedel.

Till skillnad från NIH kommer dock A-MED inte att ha egna forskningsanläggningar, utan framförallt fungera som en forskningsfinansiär. Den grundläggande funktionen är att identifiera projekt inom prioriterade forskningsområden som måltavlor för statlig finansiering, och fördela forskningsmedel mellan universitet och forskningsinstitut för att främja innovativ medicinsk forskning.

De strategiska målområdena för forskning och ny läkemedelsutveckling för A-MED är utpekade av huvudkontoret Headquarters of Healthcare Policy. De inkluderar cancer, regenerativ medicin (t.ex. stamceller), genomisk medicin, nästa generations vacciner och svårbehandlade sjukdomar. Om ca fem år kommer huvudkontoret att utvärdera projekten och eventuellt göra justeringar av de utpekade forskningsområdena.

I sin egenskap av ”kontrolltorn” har myndigheten flera andra viktiga uppdrag för att främja japansk forskning inom livsvetenskaperna. Den ska ansvara för övervakning av forskning, val av klinisk tillämpningar, samt bistå med insamling och analys av data från kliniska prövningar och tester. Myndigheten kommer också att arbeta med förbättringar av forskningssystemet och dess infrastruktur, samt bistå med hantering av immateriella rättigheter med ursprung i A-MED-finansierade forskningsprojekt. Dessutom ska myndigheten främja offentlig-privat samverkan med syfte att utveckla nya läkemedel.

Professor Makoto Suematsu från Medicinska institutionen på Keio Universitet blir A-MEDs första chef. Runt 100 tjänstemän kommer att flyttas till A-MED från statliga departement och myndigheter såsom Japan Science and Technology Agency (JST), National Institute of Biomedical Innovation (NIBIO), Ministry of Health, Labor and Welfare (MHLW) och Ministry of Economy, Trade and Industry (METI). Dessutom kommer organisationen att tillsätta ca 200 forskare från branschens näringsliv och universitet, varav några kommer att utses som programansvariga, samt ansvara för urval och ledning för A-MED-finansierade forskningsprojekt.

Ökad samordning mellan departement och samlad budget för medicinsk forskning

Den nya verksamheten har redan lett till att delar av den statliga budgeten för medicinsk forskning har slagits ihop, från att tidigare varit utspridd på Ministry of Education, Sports, Culture, Science and Technology (MEXT), MHLW och METI. De tre departementen har historiskt administrerat och, genom underställda myndigheter, finansierat landets hälso- och medicinforskning; grundforskning av MEXT, tillämpad forskning av MHLW och forskning nära kommersialisering av METI. Den här uppdelningen anses ha skapat byråkratiska ”silos” och onödiga hinder för forskningen, och därmed förhindrat effektiv övergång från grundläggande forskning till praktiska klinisk användning.

A-MED inleder sin verksamhet fullt ut nästa budgetår, d.v.s. den första april 2015. Den årliga budgeten väntas bli runt 9 miljarder kronor (140 miljarder yen), vilket också förväntas bli storleken på årsbudgeten från 2016 och framåt. Den avsatta summan är liten i förhållande till NIH:s budget på ca 230 miljarder kronor, men det är ännu osäkert om regeringen kommer att öka allokering av medel framöver.

Strävan efter kommersialisering – fördelar och invändningar

Ett viktigt syfte med bildandet av A-MED är att råda bot på ovan nämnda brister i nyttiggörandet av forskning. Det finns en oro för att grundforskning vid japanska universitet och andra forskningsinstitutioner inte är kopplad till industriell läkemedelsutveckling och att Japan halkar efter USA och europeiska länder när det gäller kommersialisering av medicinska uppfinningar och ny teknik. Med andra ord förväntas A-MED, samtidigt som man ska brygga över gapet mellan forskning och klinisk tillämpning, också fokusera på forskningsprojekt med potential att ge praktisk nytta för industrin och samhället i stort. I uppdraget ingår att ändra inställningen hos japanska forskare, som inte nödvändigtvis tycker att kommersialisering av deras forskning är det viktigaste.  

För att främja kommersialisering och offentlig-privat samverkan (med deltagande också av nystartade företag samt små och medelstora företag) förväntas A-MED att samverka med befintliga organisationer för innovationsstöd, såsom Pharmaceuticals and Medical Devices Agency (PMDA), Innovation Network Corporation of Japan (INCJ), och Organization for Small & Medium Enterprises and Regional Innovation. 

Dock har det, sedan planerna för A-MED offentliggjordes förra året, hörts kritiska röster från akademiska kretsar som hävdar att alltför mycket fokus ligger på kommersialisering av forskning, och dessutom inom utpekade strategiska områden. Detta anses kunna undergräva landets möjligheter att fostra och uppmuntra framtida forskare genom att det förringar vikten av grundläggande och nyfikenhetsdriven forskning och snävar in forskningsområdena till sådana där man kan förvänta sig praktiska resultat.

För att skydda grundforskningen och tillåta ett ”nerifrån- och upp”-perspektiv från forskarsamhället har man kommit överens om att låta de fyra miljarder kronor som årligen går till grundforskning, administrerat av MEXT, vara kvar och inte integreras i A-MED:s budget. Av samma anledning kommer det också att finnas en årlig budget om fem miljarder kronor till de nationella forskningsinstituten RIKEN, National Cancer Center, och National Institute of Infectious Diseases (NIID) vilken instituten själva allokerar till sina respektive medicinska forskningsprojekt.

Slutkommentar

Även om själva idén att samordna budget för, och skapa överblick över, japansk medicinsk forskning har stöd inom såväl akademi som näringsliv finns flera frågor som behöver redas ut gemensamt för att A-MED ska uppnå sina mål. Frågorna rör, som nämnts ovan, den begränsade finansieringen, risken för byråkratisk stelbenthet i val av forskningsområden, och biverkningar av alltför stort fokus på kommersialisering på bekostnad av grundforskning. Flera av invändningarna har beaktats, exempelvis skyddas grundforskningen genom arrangemanget att MEXT och forskningsinstituten behåller egen budget. Siffrorna ovan visar att budgeten för nyfikenhetsdriven forskning är i paritet med A-MED:s budget – något som inte syntes i de initiala planerna med den nya organisationen. Medvetenheten om utmaningarna finns bland de styrande, och en noggrann bevakning av A-MED:s funktion.

Föreliggande rapport är utförd på uppdrag av Utbildningsdepartementet och utgör en del av Tillväxtanalys förberedande arbete inför kommande forsknings- och innovationsproposition. Rapporten har författats av Helena Tillborg och Kodama Toru vid Tillväxtanalys kontor i Tokyo.

¹ Rapporten baseras på uppgifter och dokumentation från intervjuer med T. Fukui och Y. Harada, båda med titeln Counselor vid Office of Healthcare Policy inom Cabinet Secretariat.