Okinawa Institute of Science and Technology
Okinawa Institute of Science and Technology Graduate University (OIST) är ett universitet för forskning och forskarutbildning. Det invigdes 2011 men förberedelser för en gränsöverskridande institution, i flera bemärkelser, hade pågått sedan tio år. Idén om ett forskningsinstitut på Okinawa föddes 2001 av Koji Omi, dåvarande ministern för Science and Technology, och med särskilt ansvar för ögruppen¹.
Det finns flera syften bakom satsningen på OIST. En övergripande tanke var att skapa ett världsledande institut där banbrytande forskning, som bidrar till hållbar utveckling och mänskliga framsteg, sker genom multidisciplinär samverkan. Forskning kring den mänskliga hjärnan anges som ett bra exempel på ett komplext område som kräver inslag från olika forskningsområden – ”biologins gåtor kommer inte att lösas av biologer”, som rektorn och fysikern Jonathan Dorfan uttrycker det. Gränsöverskridandet gäller också geografin - för att samla de bästa forskarna krävs helt enkelt ett internationellt snarare än nationellt perspektiv.
Naturligtvis fanns också regionalpolitiska aspekter med när OIST skapades – att skapa en hållbar utveckling och öka attraktionskraften hos Japans sydligaste ögrupp, centralt beläget mellan Japan och Kina och historiskt en mötesplats för Asiens handelsflottor. Sedan andra världskriget domineras ögruppen av turister och amerikanska militärbaser, stort regionalt stöd genom olika former av subventioner från regeringen, och som nämndes, ett område med en egen minister.
Grundandet av OIST är unikt i Japan eftersom det bildades efter ett direkt beslut av riksdagen, och redan 2002 uttalade dåvarande premiärminister Koizumi att ett projekt skulle startas för att skapa ett forskningsuniversitet på Okinawa. 2005 togs beslut i riksdagen att starta konkreta förberedelser. Uppbyggnaden av den fysiska anläggningen – som fortfarande pågår – inleddes 2007. OIST får finansiering direkt från Cabinet Office och inte genom utbildningsdepartementet MEXT som de nationella universiteten. Budgeten för OIST har legat på mellan 700 och 900 miljoner kronor (mellan 10 och drygt 13 miljarder yen) de senaste sex åren. Av dessa gick cirka 270 miljoner kronor till forskning och undervisning år 2013, övrigt till driftskostnader och byggnader. Regeringen subventionerar både drift och fastigheter. Enligt ledningen på OIST är finansiering garanterad från regeringskansliet i tio år från invigningen, d.v.s. fram till år 2021. Därefter behöver OIST kunna visa en alternativ finansieringsplan, exempelvis genom att ha lyckats nyttiggöra sin forskning genom licenser och annan finansiering från näringslivet.
OIST har fem huvudmål²; vara bäst i världen, vara internationella och flexibla, ha ett globalt nätverk och samverka med industrin. Styrelsen består av framstående forskare från hela världen, varav tre nobelpristagare³. Huvudämnena som finns representerade idag rör sig i gränslanden mellan molekylärbiologi (första rektorns huvudområde, nobelpristagare Sidney Brenner), fysik (nuvarande rektors fackområde), neurovetenskap, kemi, miljö- och ekologi samt matematik- och datavetenskap. De senare områdena försöker man nu stärka genom pågående rekryteringar. Bland annat nämns marina vetenskaper som ett naturligt område för det havsnära OIST, där levande organismer från havet kan vara källa till framtida energislag, mediciner och livsmedel.
Visionen om ett internationellt framgångsrikt universitet i världsklass är levande bland forskare och ledare på OIST. Det är också anledningen till att satsningen är på ett forskningsuniversitet, utan grundutbildning. OIST har ett enda program, en femårig doktorandutbildning med tvärvetenskaplig inriktning. Det första året krävs att studenten väljer minst 25 procent av kurserna utanför hens kärnämne. Genom att fokusera utbildningsinsatserna helt på en forskarutbildning kan undervisningen hålla hög nivå, och också vara stimulerande för de forskare som undervisar. Tonvikt läggs på lärande genom inspirerande förebilder och mentorer. Varje student har tre professorer som mentorer, varav en från en annan disciplin än kärnämnet. För terminsstart hösten 2014 antogs 27 studenter av flera hundra sökande. Den förhållandevis lilla mängden studenter i förhållande till antalet forskare ger bra förutsättningar för god undervisning.
Universitetet har lyckats med att vara internationellt. All forskning och undervisning sker på engelska, och terminerna är anpassade efter västerländskt schema. Strax över en tredjedel av forskarna, 130 av 380 stycken, och 35 av de 52 personerna i fakultetsledningen, är icke-japanska. Man har förhållandevis svårt att locka japanska studenter till Okinawa. 59 av 75, nära 80 procent, av antagna studenter är från utlandet. Av de japanska studenter som väljer OIST har flertalet av dem tidigare studerat i USA. Om OIST är ett försök att internationalisera den japanska akademin har man alltså misslyckats så här långt. Undervisning på engelska och terminstider som inte matchar japanska (som börjar i april resp. oktober) försvårar för japanska sökande, men också det faktum att Okinawa av japaner känns som geografiskt och kulturellt avlägset - nästan som ett annat land. OIST drabbas således av japanska studenters och forskares bristande intresse för internationalisering, och för de studenter som ändå vill utomlands konkurrerar man med prestigeuniversitet i USA och Europa.
Det internationella nätverket är viktigt och samtidigt en utmaning för en så relativt isolerad plats som Okinawa. Även om närheten till storstäder som Shanghai, Seoul och Taipei framhävs (”det är närmare än till Tokyo”) så krävs bra erbjudanden för att locka hit framstående forskare. Det som framhålls är den akademiska friheten. Som forskare har man fem års finansiering, i stort sett utan rapporteringskrav, med möjlighet till förlängning. Universitetets ledning lyfter också det faktum att man slipper undervisning på grundutbildningsnivå. De forskare vi talat med på plats håller med – den fria forskningen betyder mycket och är svår att hitta på annat håll, liksom tillgången på ypperlig utrustning som är nödvändig för att bedriva forskning i världsklass. Stora satsningar görs på forskningsinfrastruktur på OIST. Prof. Ulf Skoglund är en svensk forskare i strukturell cellbiologi som sökt sig hit. Med tillgång till avancerad utrustning och med frihet att forska tillsammans med kollegorna verkar han ha hittat det utrymme han behöver för att nå resultat och förhoppningsvis också omvandla dem till produkter. Omgivningen med vacker natur, behagligt klimat och vänliga människor framhålls också, och är naturligtvis en välkommen bonus.
De fysiska byggnaderna är designade med syfte att underlätta den gränsöverskridande forskningen. Olika lab ligger intill varandra, eller till och med delar utrymmen. Fikarum och kontor ligger så att människor möts. Byggnaderna och dess lokalisering är spektakulära, byggt med miljöfokus och hållbarhetstänk i material, uppvärmning och resurseffektivitet. Mitt igenom campusområdet går en ravin ner mot havet, med flera sällsynta växter och djur, varför man byggt korridorer som broar mellan huskropparna, över ravinen, för att inte inkräkta på djur och växtliv. Utsikten är bedövande vacker ner mot Östkinesiska sjön.
Ett annat sätt att uttrycka det är att OIST campus ligger ganska ensligt på en sluttning. Det tar drygt en timme med bil från huvudstaden Naha att nå campus, och nära två timmar med en buss, med gles tidtabell, från flygplatsen. De flesta studenter, forskare och övrig personal bor på campus, och en nyckel för att locka forskare från hela världen är att säkerställa att medföljande familj kan finna ett bra uppehälle. I den frågan är OIST också mycket aktiva. Internationell skola och barnomsorg finns på plats, och från OIST hjälper man till att ordna jobb till medföljande partner, exempelvis inom vård eller omsorg i trakten.
Kommersialisering och nyttiggörande av forskning ses som en viktig aspekt, både för att motivera OIST:s existens på Okinawa (att bidra till långsiktig tillväxt på öriket) och i förhållande till ursprungstanken att bidra till en positiv utveckling av det globala samhället. Idag har man fokus framförallt på att expandera forskningen, men kommande steg, att rekrytera personer och entreprenörer som kan ta forskningens resultat vidare, ligger högt upp på agendan. Befintliga tillgångar i form av tvåspråkigt patentkontor och annan administration kan enkelt skalas upp och användas av de växande företag som kan komma ur OIST. Stor vikt kommer att läggas på att hitta personer med rätt egenskaper för att driva kommersialisering, eftersom forskarna själva inte nödvändigtvis ska ägna tid åt det.
Samspelet med OIST och Okinawas regionala styre är viktigt. Okinawa får som nämnts mycket stöd av regeringen och är utsedd till ekonomisk specialzon. Det betyder att den lokala regeringen (med hjälp av staten) subventionerar företag genom skattelättnader, subventionerade hyror, anställningar och finansiering, tillsammans med olika former av rådgivning och stöd. Från regionen framhålls det gynnsamma geografiska läget, inte minst för japanska företag som vill exportera.
Regionen satsar på utveckling för öns nuvarande och framtida företag. Hälsorelaterade produkter baserade på växter och djur från havet pekas ut som framtidsbranscher för ön och regionen stödjer t.ex. byggandet av laboratorier för sådan utveckling. Ambitioner för stamcellsforskning nämns också av tjänstemännen, men kanske mer som svar på den sittande regeringens satsningar än på vad som faktiskt är Okinawas styrkeområden. OIST är inte den enda akademiska institutionen på Okinawa. Regionens tjänstemän lyfter fram det statliga University of the Ryukyus, sjukhuset och en polyteknisk högskola när det vill peka på företagens möjligheter att utvecklas i samarbete med akademin. OIST omnämns som en möjlighet, men intrycket är att de anser att det ligger långt fram i tiden, och att de etablerade och mer marknadsnära institutionerna kanske har större potential att bidra till utvecklingen, åtminstone på kort och medellång sikt.
Reflektion
OIST är en djärv satsning och vid besök på plats upplever vi den märkliga stämningen av ett ställe där drömmar kan bli verklighet. I det subtropiska paradiset Okinawa ligger en forskningsanläggning där kunskapen får vara i första rummet, och nyfikenheten som drivkraft förenar forskare från hela världen. Glädjen över att vara på plats, och stoltheten över denna unika företeelse, är märkbar hos de vi möter.
Vid samtal med tjänstemän i Tokyo är bilden delvis densamma, men kanske snarare att OIST ses som en udda fågel vid sidan om, och inte som en förebild för, kommande organisation av universitet och institut i Japan. Det vore synd om inte OIST fick inspirera utvecklingen nationellt och internationellt. OIST har mycket att lära ut och kan inspirera andra, inte minst när det gäller att på allvar arbeta över disciplinära gränser och motverka silostrukturer. De gör det genom sin retorik och inställning, det genomsyrar kursplaner och dagligt arbete, och det manifesteras i den fysiska planeringen.
Utmaningen för OIST ligger förstås i den långsiktiga finansieringen, och man måste lyckas med sina ambitioner att nyttiggöra forskningen och skapa företag. Då visar man att man kan vara tillräckligt relevant för privata investerare och företag för att leva kvar.
En utmaning för OIST ligger också ironiskt nog i det fantastiska läget. Inte bara i avståndet från huvudstaden Naha, utan också från resten av världen. Det är fortfarande svårt, nya kommunikationsmöjligheter till trots, att befinna sig utanför de stora stråken av internationell handel om man som företag vill spela roll i de globala värdekedjorna. För att locka kompetens på lång sikt behövs dessutom en hög grad av nybyggaranda hos människorna som ska ”flytta in”. De behöver i de flesta fall bryta upp från sin nuvarande omgivning, flytta långt från släkt och vänner och ha familjemedlemmar som är beredda att delta i en sådan förflyttning. En fantastisk möjlighet för flera, säkert, men för tillräckligt många?
Återstår alltså att se om OIST kommer att sluta som ännu en misslyckad regional satsning, eller om universitetet hinner etablera sig som något unikt i forskarvärlden innan tiden för de statliga pengarna rinner ut.
Denna rapport är skriven av Helena Tillborg vid Tillväxtanalys kontor i Tokyo och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakningsuppdrag.
¹ Minister Omi blev sedan finansminister under premiärminister Abes första regering 2006-2007.
² Innebörden i de fem målen förklaras på http://www.oist.jp/oist-nutshell
³ Dr. J. Friedman, fysik 1990, Dr. Tim Hunt, medicin 2001 och svensken Dr. Torsten Wiesel, medicin 1981.