Är det annorlunda denna gång? – om ny teknik och effekterna på sysselsättning
Även om det alltid är svårt att se framtiden i samtiden så kan framtidens teknikutveckling bäst studeras i Silicon Valley. I regi av tankesmedjan Atlantic Council genomfördes en delegationsresa i början av februari 2014 med syftet att ta tempen på den senaste teknikutvecklingen och reflektera kring effekterna på innovation och
sysselsättning.
Kortrapporten består av besök och möten med följande organisationer;
• Stanford University – Virtual Human Interaction Lab
• Stanford University – Artificial Intelligence Lab
• Prospect Silicon Valley
• Google Earth Engine
• SRI Robotics
• Imergy Power Systems
• Bloom Energy
• Salesforce.com
• 1Qbit
• Made in Space, NASA Ames Research Center, Mountain View, CA
• Berkeley Roundtable on the International Economy
• Center for Information Technology Research in the Interest of Society
• Bay Area Council Economic Institute
• Twitter
• Long Now Foundation
• Tesla Motors
• Silicon Valley Robotics
• Citrine Informatics
Inledning
Frågan om robotar, artificiell intelligens (AI) och annan ny teknik kommer att göra slut på jobben har egentligen varit stående inslag den politiska debatten ända sedan maskinen ”Spinning Jenny” introducerades i mitten av 1700-talet.[1] Som bekant blev det förvisso stora förändringar inom den engelska textilindustrin men någon teknologisk arbetslöshet blev det aldrig. Är det annorlunda denna gång nu när robotik, kvantdatorer och artificiell intelligens hotar med att dela upp arbetsmarknaden i två läger, vinnare och förlorare?
Helt klart är att politiker och andra beslutsfattare över hela världen är bekymrade när sedan länge trygga administrativa eller tillverkningsbaserade jobb ersätts med smarta algoritmer som både är snabbare och gör mindre fel än herr Svensson eller Mr Smith. Eller när de med egna ögon kan se hur städerna utanför universitetsorterna tappar i sysselsättning medan de orter som tidigare utgjorde industrialismens vagga för en tynande tillvaro.
Den, till stora delar, svaga ekonomiska återhämtningen efter finanskrisen har intensifierat debatten huruvida inkomst av förvärvsarbete och inkomst av kapital är en effekt av stora teknologiska framgångar/effektiviseringar. Debatten om ”jobless growth” och dess implikationer för hur framtidens politik ska utformas är intensiv. Inte sällan används effektivisering till följd av IT-innovationer fram som förklaring till varför färre människor kan skapa mer värde än tidigare. Är AI och robotik nästa våg som ifrågasätter arbetsmarknadens roll och betydelse?
Denna korta PM redogör för några observationer från Silicon Valley med utgångspunkt i begreppet exponentiella teknologier, observationer från några möten samt en avslutande diskussion kring tänkbara implikationer för framtidens arbetsmarknad och eventuella implikationer för Sverige.
Exponentiella teknologier
Med exponentiella teknologier avses nya teknologier som anses kan komma ha en mycket stor potential att påverka och förändra sysselsättning, branscher, existerande marknadsstrukturer och affärsmodeller. I begreppet ingår bl.a. teknologier som Robotik, Artificiell intelligens, Big data, kvantdatorer och förnybara energiresurser. I Silicon Valley finns de bästa forskarna, instituten och mest kreativa entreprenörerna . Hur är deras bedömningar kring de nya teknikernas intåg och utvecklingspotential samt möjliga ekonomiska effekter?
Robotarnas intåg har varit föremål för dystopiska skildringar i både film och litteratur under lång tid. Samtalen med forskarna visar emellertid på behovet av nyanserade framtidsbilder. Man menar att framtidens robotar inte i huvudsak skall ses som en sorts mekaniserade humanoider utan snarare som osynliga dataprogram som exempelvis styr förflyttning av sjukhussängar utan mänsklig hjälp eller smarta telefoner som avläser en stor del av det dagliga hälsotillståndet hos presumtiva patienter. Robotarnas intåg har ofta ansetts förestående men implementering av robotlösningar har gått långsammare än förväntat. Dock prognostiserar forskarna vid det ansedda Strategic Research Institute (SRI) i Palo Alto att vi redan om fem år står inför en snabb spridning. Orsakerna är bl.a. kraftiga förbättringar i robotarnas styrning, rumsuppfattning/navigation och inlärningsförmåga. Man säger något skämtsamt att när robotarna utan problem kan vika tvätten så har man uppnått en så pass sofistikerad teknisk design att de kan konkurrera om vad mänskliga resurser kan göra och en sådan prototyp visades även för delegationen. SRIs bedömer att dessa sofistikerade robotar inom en snar framtid kan få en stor spridning till en rad olika branscher, inte minst inom tjänstesektorn.
Några exempel
Två exempel som delegationen fick se och diskutera var utvecklingen av s.k. kvantdatorer och användning av Big Data inom materialteknik. Ett område som pekas ut är materialområdet där tillverkningsindustrin uppfattas som konservativ och trögrörlig, men där Big data och maskinlärande kan få stora effekter på analyser av materialens funktionalitet och kostnader. Det nystartade företaget Citrine i Silicon Valley som består av fyra unga och disputerade materialforskare har en relativt enkel idé att samla in offentligt tillgänglig data (ofta från forskare eller små- och medelstora företag) om bland annat olika materials funktion, prestanda, kostnader och sedan sammanställa dessa i en sökbar, användarvänlig, databas. Baserat på detta kan empiriska modeller utvecklas så att kunden/användaren kan få den exakt funktionella avvägning på ett material utan egna dyrbara försök och beräkningar. Sannolikt kan effekterna bli betydande för tillverkande industrier. Exempelvis kan behov av stora interna FoU-avdelningar minska i betydelse då Citrine kan erbjuda alla nödvändiga strukturella parametrar som behövs för att utveckla exempelvis nya och effektivare vingar för Boeing. En vision med företaget har också varit att förändra sättet att bedriva utveckling och affärer i mogna branscher.
Bilföretagets Teslas ambitioner är inte bara att bygga elektriska bilar utan att bygga en helt ny infrastruktur där elektricitetsgenerering, konsumentbeteende och infrastruktur kring bilarna få en helt ny dimension. Dessa båda exempel kan sägas vara en utveckling som går under benämningen plattformsteknologier.[2] Kännetecknen för dessa teknologier är att de utgör plattformar som alla företag i det specifika ekosystemet kan bygga sina affärsmodeller på. Om Tesla skulle lyckas i sina ambitioner skulle den teknologiska plattformen generera en rad nya affärsmöjligheter för nya typer av företag och som sannolikt inte liknar den infrastruktur som byggts kring våra traditionella bensindrivna bilar.
Sammantaget indikerar de olika forskar- och företagsbesöken, flertalet utöver ovanstående exempel, att den exponentiella tekniken (AI, robot, kvantdatorer, big data) har lämnat forskningslabben för att åtminstone försöka kommersialiseras i företag. Nu är tekniken i en fas där den är så pass beprövad och den kan skalas upp med konsekvensen att mogna branscher som exempelvis bilbranschen eller materialområdet kommer att se genomgripande strukturella förändringar. Ett citat som myntats för att beskriva utvecklingsstadiet är: ”gone are the days of big fish eating small fish. In the post-crisis world, fast fish will dominate – and small fish will die”. Tidshorisonten är inte tjugo år i prognosera utan bedöms vara 5 till 10 år för exempelvis snabb spridning av robotik och den förnybara energitekniken.
Vilka är effekterna på sysselsättning
De olika fallen visar på stora möjligheter för kreativa och nya företag men också på betydande osäkerhet kring vad tekniken kan få för sysselsättningseffekter. Pessimistiska tongångar har hörts och vissa studier har varnat för att mer än häften av dagens jobb kommer att ersättas, ofta på grund av de nya exponentiella teknikerna. Amerikansk forskning visar att det skett stora förändringar i sysselsättningen där både hög- och lågkvalificerade jobb vuxit medan arbeten som kräver en medelhög utbildning minskat i betydelse.[3]
Svenska data i tabellen nedan visar på en kraftig omvandling i tillverkningsindustrin där antalet högkvalificerade jobb i början samt i slutet av värdekedjan ökat medan icke utbildningsintensiva produktionsjobb minskat sin andel (Tillväxtanalys PM 2014:12).
Vad figuren emellertid döljer är att samtidigt som utbildningsstrukturen har förändrats kraftigt så har den totala sysselsättningen ökat i svensk tillverkningsindustrin. Dels genom att företagen köpt kvalificerade tjänster, i mycket hög grad från små och medelstora kunskapsintensiva tjänsteföretag, vilket gjort företagen produktivare och lönsammare och som i förlängningen tillåtit en ökad sysselsättning.
Denna mekanism där den experimentella tekniken möjliggör en specialisering som i sin tur förbättrar konkurrenskraften och förlängningen ökad sysselsättning framkom även i samtalen med de företag som besöktes. Företagens syn på utvecklingen är inte så mycket att den exponentiella tekniken substituerar kapital mot arbete (även om detta kommer att ske) utan att den kompletterar eller frigör resurser som kan användas för andra arbetsuppgifter. Således kan robotar visserligen ersätta sjukskötare för tunga lyft men samtidigt frigörs mer tid för kärnverksamhet som exempelvis förbättrade patientkontakter – nettoeffekten behöver inte bli minskad sysselsättning men väl en förändrad utbildningsstruktur och kärnverksamhet. AI och kvantdatorer kommer inte att ersätta behovet av kvalificerade personer menar företagen och forskare utan förbättra beräkningskapaciteten så att företagen blir effektivare och kan sälja mer och därmed i förlängningen anställa.
Huruvida den nya tekniken kommer att substituera, komplettera eller skapa helt nya arbeten och företag är naturligtvis svårt att sia om. Hitintills har den tekniska utvecklingens effekter överskattat substitutionseffekterna och underskattat komplementaritetseffekterna där ny teknik skapar nya jobb och utbildningsbehov som vi inte har kunnat förutsäga. Vem visste att det skulle bli många nya jobb som appmakare, webmaster, distansläkare, crowd fund manager eller molnoptimerare?
Den svenska utvecklingen som beskrivs i tabellen ovan bör också mana till en positiv eftertanke. I Sverige har en kraftig strukturomvandling kunna hanteras under de senaste15 åren, och där orsakerna inte bör sökas i om ny teknik haft positiva eller negativa effekter, utan snarare hur teknik och omvärldsförändringar har kunnat växlas upp genom kloka reformer. Den fråga som bör ställa är därför vilka institutionella förändringar som skulle behövas för att mota den exponentiella teknikens eventuellt negativa konsekvenser.
Knappast annorlunda denna gång men några svenska utmaningar
Silicon Valley är fortfarande en av de bästa inspirationskällorna för att skåda en bit in i framtiden. Det finns ett finmaskigt ekosystem av de allra bästa talangerna, kapital och en önskan hos entreprenörer att förändra världen. Intrycken antyder emellertid att sambandet mellan de nya exponentiella teknikerna och effekterna på sysselsättning behöver nyanseras. Det är inte heller denna gång någon rak väg från robotik till minskad sysselsättning. Det möjliga regimskifte som de nya teknikerna antyder är att det knappast blir annorlunda denna gång jämfört med historien då ny teknik som ansett revolutionera samhället introducerats. Men om den tekniska utvecklingen denna gång skall kunna hanteras utan stora samhälleliga omvälvningar krävs, som vanligt, olika institutionella anpassningar som premierar investering i forskning, utbildning och företagande.
Vad den exponentiella utvecklingen indikerar är självfallet vår förmåga att bädda för entreprenörer och entreprenöriella aktiviteter som skapar helt nya områden och verksamheter på den nya tekniken.
Den nya tekniken sätter också fokus på utbildningens betydelse, alltifrån förskolan till det livslånga lärandet. Särskilt den högre utbildningen vid de bästa amerikanska skolorna borde vara förebild för reformer vid svenska universitet. Tidig medverkan i forskningsprojekt, problemorienterad undervisning, tidig kontakt med företag är knappas några nyheter utan måste vara fokus och centralt i verksamheten snarare förbättringar på marginalen.
Det livslånga lärandet har varit föremål för en kontinuerlig diskussion och där Sverige och dess diskussion kring kompetenskonton varit tongivande. Dock återstår en rad frågor kring hur det skall finansieras och organiseras. I den svenska debatten har kompetenskonton diskuterats sedan mitten av 70-talet då en offentlig utredning undersökte frågan, men förslaget stupade på hur finansieringsfrågan skulle lösas. Samtidigt finns det en rad nya möjligheter som inte fanns tidigare att förnya kunskapen med jämna mellanrum bl.a. genom de s.k. MOOCs, som numera dessutom kan läsas vid de allra bästa universiteten i världen.
Det är lätt att dra ut de negativa trenderna när man observerar och spekulerar kring de nya teknologiernas intåg med dess hot och möjligheter. Men historien lär oss att teknikens utveckling i hög grad bestäms av de politiska och institutionella ramvillkor som driver och påverkar teknikutvecklingen och marknadsstrukturer.[4] Vi argumenterar för att de mycket snabba och omvälvande tekniktrender som växer sig starkare i bl.a. Silicon Valley sannolikt medför att det kommer att bli annorlunda denna gång, men inte nödvändigtvis behöver innebära de pessimistiska tongångar som ibland kan höras i debatten. Som vanligt har vi ödet i våra egna händer men det kräver nya institutionella lösningar när det gäller företagande, arbetsmarknadens funktionssätt samt högskolornas kvalitet och där inspirationskällorna sannolikt inte bör hämtas från historien. Den kanske allra viktigaste lärdomen från resan är behovet av att våga experimentera med nya företag, nya forsknings- och utbildningsmiljöer och en arbetsmarknad som samlar talanger från stora delar av världen.
Denna rapportering är en del av Tillväxtanalys omvärldsbevakning. Den är skriven av Enrico Deiaco, avdelningschef vid Tillväxtanalys och Andreas Larsson, kontorschef vid Tillväxtanalys kontor i Washington.
[1] År 1964 tillsatte Lyndon Johnson en kommitté med syftet att undersöka riskerna med en snabb teknikutveckling. Man kom fram till att det inte förelåg några risker vilket gav upphov till arga och öppna brev av bl a nobelpristagarna Linus Pauling i fysik och Gunnar Myrdal i ekonomi.
[2] Zysman, J, Kenney, M, 2014, Sustainable Growth and Work in the Era of Cloud and Big Data: Brie Working Paper 2014-6. Berkeley Roundtable on the International Economy.
[3] Autor, D, 2014, Polanyi’s Paradox and the Shape of Employment and Growth.www.economics.mit.edu/files/9835.
[4] Acemouglu, D, Robinson, J, 2012, Why Nations Fail.