Stäng
2015-03-26

Brittisk studie med framtidsutblick mot koldioxidsnåla personfordon

I mars 2015 kom rapporten Fuelling Britain’s Future från Cambridge Econometrics, som utvärderar effekterna av en brittisk omställning till koldioxidssnåla personfordon.[1] Rapporten baseras på Fuelling Europe’s Future (2012) och bygger på den tekniska kostnadsanalys som gjorts där.[2] Genom att utgå från ett antal scenarion för Storbritannien, utvärderar rapporten ekonomiska för- och nackdelar med att växla om till en flotta av personbilar med låga koldioxidutsläpp. Framförallt tittar
man på förväntad effekt för bilister, ekonomi och miljö. Rapporten använder sig av fem tänkbara framtidsscenarion:

  • Ett referensscenario (REF), där man utgår ifrån att ingen förbättring av fordonseffektvitet sker efter 2015
  • Ett Current Policies Initiative scenario (CPI), som baseras på nuvarande EU-lagstiftning med en gräns på koldioxidutsläpp om högst 95 g/km 2021
  • Ett koldioxidsnålt scenario (TECH), med en gräns på koldioxidutsläpp om högst 89 g/km 2020, med ytterligare reduceringar till 43 g/km 2030 och 9 g/km 2050
  • En första variant på TECH-scenariot där modellen baseras främst på laddhybridbilar
  • En andra variant på TECH-scenariot, där bränslecellsbilar (som drivs på vätgas producerad från förnyelsebara energikällor) är övervägande i modellen

Samtliga scenarion testas mot antagandet om fallande priser på olja, med en gradvis sänkning fram till 2050 på 30 procent under de prognoser som gjorts av International Energy Agency (IEA). Om oljepriserna fortsätter att sjunka minskar förstås de ekonomiska fördelarna av en omställning, men nettovinsten är trots det positiv.

Effekterna av en omställning

För bilister är det i utgångsläget dyrare att köpa en koldioxidsnål bil eftersom teknologin är mer kostsam att framställa. Exempelvis är medelkostnaden för en ny bil 2030 i TECH-scenariot omkring 23 300 pund jämfört med 20 400 pund i REF-scenariot. Samtidigt minskar dock driftkostnaden och rapporten menar att en ny hybrid- eller laddhybridbil som införskaffas 2020 över sin livstid har en totalt lägre kostnad än dagens diesel- eller bensindrivna bilar. Runt 2030 kommer även bränslecellsbilar att vara konkurrenskraftiga i kostnad mot dagens teknologi.

För den totala ekonomins del är effekten av en omställning till koldioxidsnåla personfordon på brittisk BNP neutral till lätt positiv med marginellt högre sysselsättning. Runt 2030 tros den sammanlagda årliga kostnaden för fordonsägande ha minskat med 8 miljarder pund och vid 2050 med 20 miljarder pund per år[3], besparingar som läggs på andra varor och tjänster och därmed bör leda till en lätt ökning av BNP och cirka 50 000 nya jobb omkring 2050 (med hänsyn tagen till förlorade statliga inkomster från oljebaserade drivmedel).

Rapporten framhåller också att effekten blir större om UK-baserade företag relaterade till bilindustrin lyckas väl med att hantera omställningen och därmed kan vinna marknadsandelar i resten av Europa. Om efterfrågan och produktion på elbilar och hybrider ökar, minskar också konsumenternas exponering för volatila oljepriser vilket i förlängningen även dämpar effekten av instabila oljepriser på den ekonomiska tillväxten som helhet.

Vad gäller miljöaspekten utgår rapporten ifrån att både el- och vätgasproduktion är i stort sett är koldioxidfria 2030 och därmed potentiellt dyrare att producera än vad de hade varit med konventionella metoder. Elproduktionen förväntas ha ett koldioxidutsläpp på 50 gr/kWh 2030. Det bör i sammanhanget noteras att svensk elproduktion jämfört med nordisk eller Europeisk elproduktion har mycket låga koldioxidutsläpp, 25 gr/kWh mot 100 gr respektive 450 gr/kWh (2010).[4] Rapporten antar vidare en vätgasproduktion från elektrolys vilket ger ett lägre CO2-utsläpp än om energi från elnätet används (elektrolys innebär att man spjälkar vatten i syrgas och vätgas med hjälp av förnyelsebara energikällor, vilket i dagsläget är dyrt och ineffektivt[5]).

En omställning till personbilar med avancerade drivlinor som får energi från elektricitet och vätgas kan minska koldioxidutsläppen avsevärt och nästan halvera utsläppen från avgasrör till 2030 (jämfört med 2012). Luftkvalitén förbättras också markant i och med användning av avancerade drivlinor, i synnerhet med avseende på kväveoxid- och partikelutsläpp, där effekten blir mest märkbar i storstäder som idag har höga halter av luftföroreningar.

Initiativ i Storbritannien och svenska möjligheter

På EU-nivå finns idag målet om att minska utsläppen av växthusgaser med 80 procent till 2050 och utsläppen från transportsektorn med 60 procent under samma tid. För att möta målen finns i Storbritannien ett paket av insatser som under perioden 2015-2020 med totalt 500 miljoner pund ska stödja användning av personfordon som har mycket låga utsläpp av koldioxid. Bland annat subventioneras köp av personbilar med 5000 pund fram till 2017 eller till dess att minst 50 000 bilar sålts. Man avsätter också 35 miljoner pund för två till fyra städer som åtar sig att utveckla infrastruktur som tankstationer, parkeringsplatser och exempelvis tillträde till bussfiler för koldioxidsnåla fordon.[6]

Det brittiska exemplet kan av flera orsaker vara intressant för svensk del. Givet peak oil (oavsett vilken tidsgräns man sätter för detta) och de oroligheter som finns i det europeiska närområdet men även utanför, bör det för alla länder som har en (relativt) stor import av olja finnas incitament att minska beroendet av externa marknader för energi och drivmedel till bland annat transportsektorn.

Även om närmare hälften av den råolja som importeras till Sverige kommer från våra närmaste grannländer, har svensk elproduktion redan i dagsläget låga CO2-utsläpp och Sverige därmed en fördel i fråga om att utmärka sig som en miljöanpassad producent och utvecklare av såväl el-, hybrid- och bränslecellsbilar som vätgasproduktion. I Göteborg och Malmö finns redan tankstationer för vätgas och Stockholm är näst på tur.[7] Satsningar på el- och bränslecellsbilar samt tillhörande infrastruktur stämmer dessutom överens med Sveriges position i de globala värdekedjorna, där FoU, design och marknadsföring är centrala delar, och kan vidare bidra till en viss återindustrialisering.

Det nyligen avslutade projektet Elbilsupphandlingen, ett samarbete mellan Stockholms stad och Vattenfall samt medfinansiering från Energimyndigheten, är ett initiativ mot företag och offentliga organisationer med syfte att genom ramavtal öka antalet elbilar på de svenska vägarna.[8] Privatpersoner har möjlighet att nyttja subventioner som miljöbilspremien. För att (i linje med uppställda miljömål) öka efterfrågan på koldioxidsnåla personfordon, stimulera tillväxt och öka antalet arbetstillfällen, kan dock ytterligare satsningar på forskning, fordonsutveckling och infrastruktur göras som ger vinster för industri, ekonomi och samhälle, samtidigt som det är troligt att även hälso- och sjukvårdskostnader på sikt minskar.

Denna rapportering är skriven av Carina Portin, praktikant vid Tillväxtanalys kontor i Stockholm, och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakning.

[1] Rapporten finansieras av European Climate Foundation och har framställts i samarbete med experter från fordonsindustrin och andra intressenter (http://www.camecon.com/FuellingBritainsFuture.aspx Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.)

[2] E3ME är en datorbaserad makroekonomisk modell som ursprungligen är utvecklad för EU och dess medlemsstater men numera täcker 53 länder. Variabler som ekonomi, energianvändning, koldioxidutsläpp och miljö ingår i modellen som använder data från 1970-2010 och gör prognoser fram till 2050 (se exempelvis Fuelling Europe’s Future, 2012).

[3] I 2013 års priser.

[4]http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Miljo-och-klimat/Klimatpaverkan/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[5]http://www.vatgas.se/fakta/produktion Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[6]https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/307019/ulev-2015-2020.pdf Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[7]http://elbil2020.se/2014/12/vatgasmackar-i-goteborg-och-stockholm-2015/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[8]http://www.elbilsupphandling.se/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.