Immaterialrätt, innovation och tillväxt
Digitaliseringen av samhället förändrar hur värde skapas i ekonomin, och vad som konsumeras. En allt större produktion och konsumtion av immateriella verk som exempelvis kreativt innehåll, data och relaterade tjänster sker i accelererande takt med hjälp av internet och därtill kopplade enheter, sakernas internet.
Den globala handeln med enbart immaterialrättsliga licenser värderas till mer än 600 miljarder pund årligen, eller 5 procent av den totala världshandeln.[1] I och med att digitaliseringen medför stora förändringar för hur ekonomin fungerar är det rimligt att också ställa sig frågan om regelverk och institutioner fungerar som avsett även i den digitaliserade ekonomin. Immaterialrätten är ett sådant område där det kan finnas skäl att undersöka om regelverken fortfarande fyller sin avsedda funktion, eller om det finns anledning att se över hur de fungerar i en förändrad ekonomi.
För samtidigt som den teknologiska utvecklingen innebär nya möjligheter, genererar den också frågor som rör rättigheter – när kan det vara rimligt att begränsa upphovsrätten för att stödja återanvändning av data och innehåll som i sin tur kan stimulera utveckling och innovation? I vilka fall behöver immaterialrätten stärkas för att inte minska incitamenten för investeringar? Och vilka blir effekterna på den ekonomiska tillväxten av olika åtgärder?
Ett konkret och nyligen lanserat initiativ för att underlätta och uppdatera hanteringen av immaterialrätt är den brittiska webbportalen the Copyright Hub, som på ett användarvänligt sätt syftar till att förenkla licensering av upphovsrätt för skapare såväl som användare av upphovsrättsskyddat material.
Brittiskt perspektiv på immaterialrätt och tillväxt
Immateriella tillgångar är alla tillgångar som inte är fysiska. Sedan 1998 är de brittiska företagens investeringar i immateriella tillgångar (exempelvis patent, upphovsrätt för kreativt innehåll och designskydd men även arbetsmetoder eller affärshemligheter[2]) större än investeringar i fysiska tillgångar.[3] och
Med farhågan att det dåvarande ramverket för immaterialrätt inte stimulerade innovation och tillväxt i den brittiska ekonomin, tillsatte den brittiska regeringen en utredning som resulterade i rapporten Digital opportunity: A review of Intellectual property and Growth (2011). Fem experter arbetade med rapporten och nära 300 individer och organisationer yttrade sig.
Rapporten slår fast att det immaterialrättsliga ramverket är föråldrat och att i synnerhet upphovsrätten har börjat fungera som ett hinder för innovation och inträde på marknaden för internetbaserade företag. Ett exempel är svårigheter med att lokalisera upphovsrättägare, vilket förhindrar användande av visst material eftersom möjligheterna att skaffa tillstånd och licenser är begränsade. Tio rekommendationer läggs fram som utöver besparingar ska leda till fler innovationer och en förväntad ökad årlig ekonomisk tillväxt på 0,3 – 0,6 % av BNP[4]:
- evidensbaserad policy som balanserar mellan ekonomiska mål och sociala behov
- internationell samordning för gemensamma system och patendomstolar i EU
- en digital marknad för upphovsrätt med syftet effektiv och öppen handel, där användare förbinder sig att följa fastställda regler
- möjlighet att licensera anonyma verk
- undvikande av överreglering samt begränsningar i upphovsrätten
- minskade snårigheter kring licensering genom samarbete med andra länders patentverk och myndigheter
- mer uppmärksamhet gentemot åtgärder som kan gagna designindustrin
- tillämpning av immaterialrätten (som ska anpassas i takt med att marknaden förändras) så att lagöverträdelse beivras, med en domstol för förenklade tvistemål
- rådgivning i immaterialrättsfrågor till små- och medelstora företag, som i nuläget ställs inför större kostnader än vad stora företag gör
- ett förändringsmottagligt immaterialrättssystem där the Intellectual Property Office (motsvarigheten till PRV) ges mandat och makt att främja innovation och tillväxt genom effektiva och konkurrensutsatta marknader
Åtgärderna ska bidra till att minska transaktionskostnaderna (i såväl tid som ekonomiska och juridiska resurser) vad gäller upphovs- och immaterialrätt och förenkla transaktioner som gäller licenser, samtidigt som man behåller ett skydd för kreativt innehåll och får en positiv effekt på ekonomin.
Efter att ha mottagit 471 yttranden[5] från olika intressenter, kom den brittiska regeringen 2012 med ett förslag på förändringar i lagstiftningen (som antogs kunna bidra till ekonomin med åtminstone 500 miljoner pund över en tioårsperiod) [6], vilka godkändes av parlamentet och trädde i kraft 2014.[7] I huvudsak gäller det olika undantag från upphovsrätten, där viss rätt till privat kopiering, kopiering i undervisningssyfte eller för bevarande av verk hos bibliotek och arkiv, text- och data-mining av big data för icke-kommersiell forskning samt undantag för parodi, karikatyrer och pastischer bör nämnas.[8]
Andra åtgärder som genomförts är bland annat att instifta en domstol för förenklade tvistemål, där immaterialrättsärenden till ett värde av högst 5000 pund (cirka 63 000 kronor) kan hanteras snabbare och billigare, vilket främjar enskilda individer och mindre företag (som tidigare inte haft resurser att försvara sina immaterialrättigheter) och därmed bör stimulera innovation och utveckling.[9]
The Copyright Hub
Av särskilt intresse är rekommendation nummer tre i rapporten, en digital marknad för upphovsrätt (Digital Copyright Exchange, DCE). I det ekosystem som licensering, upphovsrätt eller återanvändande av material och data utgör, är syftet är att tillhandahålla en konkurrensutsatt marknadsplats på vilken användare förbinder sig att följa fastställda regler. Efter att två förstudier gjorts, sattes en styrgrupp samman i slutet av 2012 och upplöstes ett knappt år senare i och med att the Copyright Hub lanserades med finansiellt stöd om 150 000 pund från den brittiska regeringen.[10] Alfaversionen av webbportalen kom i december 2014 och är därmed ännu i startgroparna men förväntas leda till nya affärsmodeller och ökad tillväxt.
Grundidén bakom the Copyright Hub är att man genom en enkel sökning ska kunna hitta rättsinnehavaren till ett kreativt verk och direkt få besked om huruvida (och under vilka villkor) verket får användas, oavsett om det gäller mer traditionella verk som musik och fotografi eller metadata där varje enskild konsument eller brukare bidrar till att skapa upphovsrättsskyddat material. Tanken är att bistå enskilda skapare, kreativa industrier och användare av upphovsrättsskyddat material i nödvändig kommunikation, vilken i ökande omfattning ska ske genom en automatiserad process.[11]
Centralt för tjänsten är att verk måste taggas för att kunna identifieras så att det framgår vem som äger rättigheterna och därmed vem användaren/köparen behöver kommunicera med för att komma överens om tillstånd. Ett flertal tekniska utmaningar (som exempelvis att göra olika typer av licensformat, mjukvara, gränssnitt eller standarder för metadata kompatibla i ekosystemet) kvarstår dock[12], och i nuläget fungerar siten i huvudsak som en utbildnings- och informationshubb, men med värdefulla länkar till relevanta organisationer eller aktörer inom området upphovsrätt, bland annat Creative Barcode som är ett system för att IP-märka sina digitala kreativa verk.[13]
The Copyright Hub är en icke-exklusiv tjänst, ideologiskt obunden, industriledd och ska underlätta licensiering och hantering av immateriella tillgångar för alla former av företag och organisationer som vill strömlinjeforma sin hantering av upphovsrättsprocesser, oberoende av nuvarande affärsmodell.
Den förenklade processen antas på sikt påverka användarnas inställning till upphovsrätt, bland annat genom att priserna för användande blir marknadsmässiga, vilket också tros stävja copyrightöverträdelser som piratkopiering. Framförallt är syftet dock att stärka innovationskraften genom att tillgängliggöra material som tidigare varit omöjligt att använda på grund av oklarheter kring immaterialrättsägande.[14]
The Digital Catapult
Närmast på agendan för the Copyright Hub ligger en testfas där en halv miljon fotografier från Mary Evans Picture Library ska göras tillgängliga via plattformen[15], som utvecklas av den tekniska partnern the Digital Catapult.
Huvuduppgiften för the Digital Catapult är att driva på ekonomisk tillväxt i den digitala ekonomin genom att på ett snabbt och säkert sätt tillgängliggöra proprietär (meta)data med potentiellt högt förädlingsvärde samt att facilitera återanvändning av kreativt innehåll. Fokus ligger på att hjälpa SME:s att få ut nya och innovativa produkter på marknaden och att bidra till en världsledande position för brittiska kreativa företag.[16]
Den övergripande målsättningen är att skapa samarbeten mellan företag, universitet och andra organisationer med sikte på att ’låsa upp’ data och innehåll som (via the Copyright Hub) kan användas för utveckling, digitalisering och disruptive innovation av mindre entreprenörer i datavärdekedjan. Man inriktar sig på data från företag och organisationer, men även persondata, kreativt innehåll och data relaterat till sakernas internet. Genom att bidra till användandet av öppna data, hoppas man som ett delmål att kunna skapa vinster i ekonomin på 365 miljoner pund och ha gjort skillnad för 10 000 företag/organisationer fram till 2018.[17]
Webbportalen the Copyright Hub bygger på öppen källkod och kostnadsfri teknologi, vilket betyder att företag inte behöver utveckla eller köpa system för licenshantering, utan kan använda och vidareutveckla den teknologi som skapats av the Digital Catapult. Öppen källkod och fri tillgång bör ge incitament för användande och utveckling av portalen, och bör samtidigt främja kreativitet och innovation hos skapare genom att frigöra resurser från administrativa hinder som rör licensering och upphovsrätt.[18]
Catapult Centres
The Digital Catapult är en del av den brittiska innovationspolitiska infrastrukturen. Rådet för teknologisk strategi (Innovate UK) stöttar för närvarande sju specialiserade teknologi- och innovationscenter (catapults): icke-vinstdrivande, fysiska center på strategiska platser i landet där forskare, ingenjörer, entreprenörer och investorer möts i topputrustade faciliteter för att testa och utveckla idéer för kommersialisering, som i sin tur kan skapa ekonomisk tillväxt. Ämnesbredden spänner från cellterapi och framtidsstäder till de kommande centrumen för precisionsläkemedel och energisystem.
Gemensamt för alla katapulter är att de arbetar mot globala marknader med stark tillväxtpotential på vilka Storbritannien redan har ett försprång, och dessutom med frågor som rör immaterialrätt inom sina respektive områden.[19] Centret the Digital Catapult ansvarar för digitalt innehåll och data. Ett av de största projekten som the Digital Catapult arbetar med är the Copyright Hub.
Diskussion
Som Tillväxtanalys tidigare rapporterat har Sverige för närvarande en stark position i de globala värdekedjorna, där värdeskapandet bygger på exempelvis FoU, design och marknadsföring.[20] I ljuset av detta är det troligt att immaterialrättens roll blir än viktigare för att behålla och stärka innovationskraften och därmed bidra till den svenska ekonomiska tillväxten.
Den brittiska regeringen har tagit en ansats i att låta utreda om det immaterialrättsliga regelverket optimerat för att främja innovation och tillväxt, eller om digitaliseringen av samhället medfört ett förändringstryck. I Sverige tycks regeringen ha intagit en mer avvaktande hållning. Utredningen om immaterialrättens roll i innovationssystemet (SOU 2015:16) föreslår innovationsfrämjande åtgärder för Patent- och Registreringsverket och lägger (i enlighet med kommittédirektiven) störst vikt vid myndighetens framtida utformning. Bland annat föreslås inrättandet av ett Råd för immateriella tillgångar och insatser för att öka kunskapen kring kopplingen mellan immaterialrätt, innovation och ekonomisk tillväxt.[21] Den brittiska hanteringen av immaterialrättsliga frågor nämns dock inte och det bör finnas skäl att titta närmare på sådana praktiska satsningar som kan underlätta hanteringen av immaterialrätt och licensering. Det kan möjligen också finnas skäl för att, på motsvarande sätt som i Storbritannien, göra en bredare översyn över ändamålsenligheten i den svenska immaterialrättsliga lagstiftningen.
Denna rapportering är skriven av Carina Portin, praktikant vid Tillväxtanalys kontor i Stockholm, och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakning.
[2] SOU 2015:16. Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar. Stockholm: Fritze.
[4]http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20140603093549/http://www.ipo.gov.uk/ipreview-doc-ee.pdf Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Economic Impact of Recommendations, bilaga till rapporten)
[10]http://www.copyrighthub.co.uk/about/history Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
[11]http://www.copyrighthub.co.uk/about/Manifesto Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
[13]http://www.creativebarcode.com/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
[14] Rapporten Digital Opportunity (2011, s. 46f) ger bl.a. exemplet malariaforskning, där omfattande och inte längre etiskt genomförbara studier har gjorts som skulle kunna vara mycket värdefulla för forskningen men som p.g.a. oklara rättigheter inte får reproduceras eller kopieras (s.k. anonyma eller herrelösa verk). Genom ett nytt EU-direktiv (http://www.regeringen.se/sb/d/17854/a/238410 Länk till annan webbplats.) finns sedan förra året en inskränkning i upphovsrätten som tillåter den typen av publicering; i nämnda fall finns dock journalerna i Thailand.
[18] http://www.copyrighthub.co.uk/about/Manifesto Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
[19] https://www.catapult.org.uk/home Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
[20] Tillväxtanalys 2014. Sverige i globala värdekedjor. Rapport 2014:12
[21] SOU 2015:16. Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar. Stockholm: Fritze.