2015-11-19

VC-finansieringen i USA – en viktig del i kunskapsintensivt företagande

Denna kortrapport redogör för en studie vid Stanford University kring VC-finansieringens inflytande på den amerikanska ekonomin.

VC-finansiering som fenomen tillkom 1979 då landet genomförde ett par lagändringar för att underlätta kapitalanskaffning för företag. Effekterna är därför särskilt tydliga för företag grundade efter 1979. Mellan 1979 och 2013 hade 43 procent av de studerade börsnoterade företagen, åtminstone delvis, VC som finansieringskälla. VC-finansierade företag står för 58 procent av börsvärdet för företag börsintroducerade efter 1979, 38 procent av arbetstillfällena och hela 82 procent av forskning och utveckling, FoU. Forskningsintensiva företag som börsintroduceras i USA har således i stor utsträckning VC som finansieringskälla i tidiga faser.

Venture capital[1] i USA anses vara en ”high-touch form of financing” där investerarna utöver kapital även tillför företagen exempelvis mentorskap, strategiskt alliansbyggande och tillgång till nätverk. Investeringarna är synnerligen riskfyllda och går främst till relativt nystartade företag med hög risk där utgångspunkten är att merparten av företagen och investeringarna kommer att misslyckas. Det är dock de framgångsrika undantagen som gör riskkapitalinvesteringar lönsamma, företag som Apple, Google och Microsoft fick exempelvis riskkapital i tidiga faser.

En ny studie vid Stanford University i Kalifornien försöker besvara – hur viktigt är riskkapital (VC) för den amerikanska ekonomin, egentligen?[2]

Svaret är att venture capital är väldigt viktig, inte minst under de senaste trettio åren.

Riskkapital och USA

Riskkapital, venture capital, kan lätt antas vara ett instrument/företeelse som funnits i under lång tid i USA, men riskkapitalet VC som vi ser det idag fick egentligen fäste i USA först år 1979 efter lagändringar.[3] Forskarna uppger att det är en trögrörlighet i instrumentets/företeelsens betydelse för den amerikanska ekonomin. Det vill säga, utan att dela upp den amerikanska ekonomin i företag grundade före lagändringarna och efter så förefaller VC-kapital inte ha någon större betydelse för den amerikanska ekonomin. Däremot om företagen delas upp i två grupper, de grundade före 1979 och de grundade efter 1979 så spela VC en stor roll, åtminstone för kunskapsintensiva företag.

Några vägval forskarna gjorde kring studien

Forskarna Ilya A. Strebulaev och Will Gornall bestämde att företag kan tillhöra två grupper; de kan ha fått riskkapital eller inte fått riskkapital. De bestämde sig sedan för att endast titta på företag som är börsnoterade på USAs större marknadsplatser och som är grundade 1979 eller senare. De gör sedan antagandet att samtliga dessa företag har haft möjlighet att få riskkapital och/eller annan finansiering.

Forskningsintensiva företag har oftare VC-finansiering

1330 börsnoterade amerikanska företag grundades mellan 1979 och 2013, 574 av dessa, 43 procent hade fått finansiering från riskkapital. Dessa 574 företag utgjorde 58 procent av det börsvärdet, 38 procent av antalet anställda och överväldigande 82 procent av FoU-utgifterna. Det innebär att företag som fått riskkapital i större utsträckning satsar på FoU. 2013 investerade börsnoterade företag som någon gång fått VC-finansiering astronomiska 115 miljarder dollar på FoU.

VC och Private Equity

De senaste femtio åren har VC-industrin samlat in 600 miljarder dollar för investeringar, under samma period har private equity (en annan investeringsform) samlat in 2 400 miljarder dollar, fyra gånger så mycket. Under 2014 samlade private equity-industrin in 218 miljarder dollar, vilket är nästan tio gånger så mycket som VC-industrins 31 miljarder dollar.

Tech-entreprenörer föredrar VC-investeringar

En tydlig trend är att tech-entreprenörer föredrar VC som finansieringskälla. Anledningen till detta kan vara många – en bidragande orsak är att VC:s är mer riskbenägna och är beredda att gå in i tidigare skeden än andra finansiärer då kanske både marknad och teknologi är obeprövad. En annan anledning kan vara att entreprenörerna efterfrågar de nätverk, kontakter och mentorskap som VC:s kan erbjuda.

Avslutande kommentar 

Studien från Stanford är intressant då den försöker identifiera VC:s roll i nyföretagande, det är uppenbart att finansieringsformen har haft en viktig roll att spela för företag som börsintroducerats sedan lagändringarna i slutet av 1970-talet. Att företagen är så överrepresenterade inom forskning och utveckling är kanske tydligare än vad de flesta förväntat sig på förhand. Studien har brister och avgränsningar och ska endast ses som ett inlägg i debatten kring riskkapitalförsörjning, dock pekar den på ett antal policyområden som är av intresse för Sverige. En del kring riskkapital har redan studerats, några intressanta områden skulle kunna vara:

  • Born Globals behov av snabb och stor kapitalanskaffning och VCs roll i detta.
  • Relationen privat equity (som är fyra gånger större än VC i USA) och venture capital.
  • Aktörer/instrument som kan acceptera hög risk med många misslyckanden för ett fåtal stora framgångar.
  • Studier/benchmark kring börsintroduktion, kapitalanskaffning och forskningsintensitet – hur förhåller sig detta i Sverige.

Ett urval av europeiska länders tillgång till riskkapital i tidiga skeden finns i Tillväxtanalys rapport Innovationsklimatet i Sverige.[4] Kopplingen mellan hög FoU-intensitet och VC:s roll bedömer Tillväxtanalys vara fortsatt intressant.

Rapporten är skriven av Andreas Larsson vid Tillväxtanalys kontor i Washington DC och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakningsuppdrag.

[1]  Venture Capital/VC är en form av riskkapital.

[2] https://www.gsb.stanford.edu/insights/how-much-does-venture-capital-drive-us-economy Länk till annan webbplats.

[3] Pensionsfonder/pension funds fick tillåtelse att göra riskkapitalinvesteringar, kallad Prudent Man Rule en annan lagändring 1978 kallad Revenue Act bidrog också http://www.historyofcomputercommunications.info/Book/7/7.10-ReturnVentureCapital.html Länk till annan webbplats.

[4] Innovationsklimatet i Sverige – en analys av Innovation Union Scoreboard. Rapport 2015:06 s. 38. http://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/rapportserien/rapportserien/2015-09-30-innovationsklimatet-i-sverige-----en-analys-av-innovation-union-scoreboard.html Länk till annan webbplats.