Obamas Clean Power Plan närmare genomförande efter dramatisk händelseutveckling
Förra veckan innebar en dramatisk utveckling för the Clean Power Plan (CPP) - den främsta åtgärden i president Obamas klimatstrategi, som ska minska utsläppen från kolkraft och är viktig för landets åtaganden i FN:s klimatförhandlingar. Planen har överklagats och högsta domstolen beslutade i början av veckan att stoppa genomförandet i avvaktan på senare domslut. Men efter att en av domstolens ledamöter i helgen avled framstår det sammantaget nu som mer sannolikt att planen kan komma att implementeras, om än kanske försenat – förutsatt att även nästa president är demokrat. Oaktat de juridiska och politiska turerna verkar dock flera andra faktorer också emot kolkraften.
CPP skulle tvinga delstaterna att minska utsläppen från kolkraftverk
CPP är ett regelverk som utarbetats av den amerikanska miljömyndigheten EPA med stöd av luftvårdslagen the Clean Air Act (CAA). CPP innebär att delstaterna ska ta fram handlingsplaner för att minska utsläppen av koldioxid från kolkraftverk. Kolkraft utgör en tredjedel av elproduktionen och står för cirka en fjärdedel av USA:s utsläpp av koldioxid. Hur stora utsläppsminskningar en delstat måste uppnå beror på hur deras kraftsystem och andra förutsättningar ser ut. Samlat ska utsläppen från kraftsektorn minska med 32 procent till 2030 jämfört med 2005. Delstaterna föreslår själva tillvägagångsätt och kan till exempel välja att reglera utsläpp vid enskilda kolkraftverk eller att införa någon typ av utsläppshandelssystem för hela elsektorn, eventuellt i samverkan med andra delstater. Om en delstat inte samarbetar och själv tar fram en plan för utsläppsminskningar gör istället EPA det. Enligt gällande tidplan skulle delstaterna presentera sina första förslag till handlingsplaner senast i september i år, och utsläppsminskningar ska ske från och med 2022.
CPP är överklagat och förväntas hamna i HD
CPP är dock hett omdebatterat. Samtliga republikanska presidentkandidater motsätter sig regelverket, och flera av dem är uttalade klimatskeptiker. Även den republikanskt dominerade kongressen har aktivt försökt hindra CPP och uppmanar delstaterna att motarbeta genomförande. Kritiker menar att CPP innebär att Obama administrativt försöker genomföra lagstiftning som kongressen sagt nej till. Efter att CPP färdigställdes har 29 delstater samt ett antal elbolag och näringslivsorganisationer överklagat planen i domstolsväsendet och begärt att genomförandet ska skjutas upp i avvaktan på domstolarnas slutliga ställningstagande.
Ärendet ska i första hand prövas i en appelationsdomstol: the US Court of Appeals, DC Circuit. Domslutet där kommer med största säkerhet att överklagas till högsta domstolen, the US Supreme Court, och slutligen avgöras där. Redan i januari i år avslog the DC Circuit de klagandes begäran att skjuta upp reglernas verkställighet. Ett beslut från domstolen i själva sakfrågan väntas till augusti eller september i år och ett förmodat beslut i HD till någon gång under nästa år eller 2018.
HD har redan avgjort att växthusgaser är farliga substanser
Att klimatåtgärder under lagstiftningen CAA över huvud taget är aktuellt har också sin upprinnelse i ett avgörande i högsta domstolen från 2007, som slog fast att växthusgaser kan utgöra sådana farliga substanser som regleras av lagen. Domstolsärendet drevs den gången av ett antal demokratiskt styrda delstater och miljöorganisationer som ville tvinga president Bushs administration att genomföra klimatåtgärder. Att högsta domstolen beslutade till delstaternas fördel med röstsiffrorna 5 mot 4 ansågs uppseendeväckande. Fem av de nio befintliga ledamöterna är utsedda av republikanska presidenter och bedöms i varierande grad som konservativa, medan fyra anses tillhöra en liberal flygel, utsedd av demokratiska presidenter. Utfallet berodde på att en av de fem, Anthony Kennedy, ”bytte sida” och röstade med den liberala linjen, vilket för övrigt också hänt vid andra tillfällen. Efter att president Obama trots en majoritet i kongressens båda kamrar misslyckades att få igenom en klimatlagstiftning med utsläppshandel under sin första mandatperiod så har hans administration istället alltså arbetat vidare med att genomföra klimatåtgärder med stöd av CAA. Och när det gäller kommande avgöranden i högsta domstolen för CPP har förhoppningarna från demokratiskt håll varit att Kennedy skulle stödja den liberala sidan även denna gång.
Drama i HD senaste veckan
Det var därför oroande för klimatvänner när högsta domstolen förra veckan tog upp ärendet, trots att det alltså inte är färdigbehandlat på den lägre nivån, och tvärt emot utfallet i DC Circuit med röstsiffrorna 5-4 istället beslutade att administrationen måste lägga genomförandet av CPP på is i avvaktan på domslut. Beslutet innebar inte att domstolen med säkerhet senare skulle ha slagit ned CPP och administrationen är övertygad om att åtgärderna står på rättsligt säker grund. Men beslutet skulle likväl kunna tolkas som att en majoritet av HD bedömer att de klagande har mycket på fötterna, ett dåligt omen för CPPs framtid.
Så i lördags kväll turnerades läget helt igen när domare Scalia, en av de mest uttalat konservativa domarna i högsta domstolen, plötsligt avled. Detta innebär att domstolen nu har fyra ledamöter vardera på den konservativa respektive liberala/demokratiska sidan.
Presidentvalet kan avgöra utfallet
En ny domare (som tillsätts på livstid) ska nomineras av presidenten och godkännas av kongressens senat, men Scalias död har redan skapat en politisk strid av stora mått. Senatens republikanska ledare Mitch MC Connell har uttalat att han inte anser att senaten ska bekräfta någon ny ledamot under innevarande president utan att det bör bli en fråga för nästa, nyvalda president, och flera av de republikanska presidentkandidaterna har också ställt sig bakom en sådan linje. Obama har å andra sidan deklarerat att tänker följa de plikter som konstitutionen lägger på honom och nominera en ny ledamot.
Frågan lär förbli i den politiska hetluften och höjer insatserna i presidentvalet. Om republikanerna står fast vid vägran att utse, eller ens hålla förhör med Obamas kandidat så får näste president chansen att forma majoriteten i domstolen vilket kommer att ha stor betydelse för en rad frågor. Å andra sidan kan en sådan vägran också skada republikanerna i valrörelsen, och det har framförts att det skulle det vara bättre att förhandla med Obama om en moderat och acceptabel domare nu, medan senaten har en republikansk majoritet, snarare än att riskera att en liberal domare senare godtas av en eventuell demokratisk president och senat. Det mest sannolika är ändå att det inte utses någon domare förrän under en ny president, och det kan då dröja till en bra bit in på 2017.
Utvecklingen innebär att chanserna för fortsatt genomförande av CPP har förbättrats. Det förväntas allmänt att DC Circuit när den tar upp ärendet i sommar kommer att döma till administrationens favör. Om HD sedan tar upp fallet till prövning innan någon ny ledamot utsetts kan man förvänta sig ett oavgjort resultat, 4-4, och i ett sådant fall står beslutet från den undre nivån fast. Det är måhända inte helt sannolikt att en decimerad HD väljer att ta upp fallet, men chansen finns. Och skulle Obama, eller en senare demokratisk president få utse ny domare i HD ökar chanserna för CPP ytterligare. Blir det å andra sidan en republikansk president blir läget det motsatta, men en sådan administration kommer ändå att med största sannolikhet stoppa genomförandet av CPP, åtminstone som retoriken nu ser ut.
För närvarande gäller dock HD:s förbud för EPA att fortsätta sin implementering av CPP. Det är ännu oklart hur delstaterna kommer att förhålla sig till detta. Ett antal delstater som är positivt inställda till CPP har indikerat att de kommer att fortsätta sina förberedelser eftersom de bedömer att regelverket till slut ändå kommer att behöva genomföras. Flera delstater, till exempel Kalifornien har egna klimatmål och åtgärder som gör att CPP oavsett passar in i deras befintliga klimatagenda och därför kan förväntas fortsätta arbetet. Även i delstater som överklagat CPP kan det i vissa fall skilja mellan den politiska agendan och delstatsadministrationer som kan ha ett mer pragmatiskt förhållningssätt till CPP. Kolkraftvänner stödjer förstås HD:s implementeringsstopp men andra delar av kraftindustrin är ändå positiva till ett ordnat genomförande av CPP som ger liknande marknadsförutsättningar och bättre förutsättningar att ha en samordnad strategi över flera delstater. HD:s beslut att stoppa implementeringen lär hur som helst försena processen, och skulle det dröja innan domstolen tar upp ärendet för slutligt beslut förskjuts tidsramarna ytterligare, men det är ännu inte säkert att det planerade startåret 2022 behöver rubbas.
Annan reglering påverkar också utfallet
Det är också värt att notera att en rad andra faktorer utöver CPP:s vara eller icke vara har en stor eller kanske större påverkan på elsektorn och kolkraften.
Det gäller till exempel annan miljöreglering. Ett exempel är EPA:s regelverk för utsläpp av kvicksilver, MATS, som innebar att kolkraftverk behövt investera i kostsamma scrubbers och som anses ha bidragit till att äldre kraftverk istället har stängts ned. Högsta domstolen biföll dock ett överklagande kring MATS sommaren 2015 med hänvisning till att EPA inte i tillräckligomfattning tagit hänsyn till kostnaderna för regelefterlevnad. Att 70 procent av kraftverken hade hunnit genomföra åtgärder för MATS innan det domslutet kan för övrigt ha bidragit till att HD var snabba med stoppa implementeringen av CPP innan det ärendet gått hela vägen genom domstolssystemet.
De låga naturgaspriserna har också bidragit till att gas i stor omfattning har ersatt kol för kraftproduktion. Och sjunkande kostnader gör att förnyelsebar energi blir en allt starkare utmanare till kolkraft. Förutsättningarna för en fortsatt snabb tillväxt för förnyelsebar energi förbättrades när kongressen i december till sist beslutade att förnya och förlänga subventionerna för både sol och vind. Skatterabatten för vindkraft återinsattes i efterskott för 2015 och fasas nu ut 2020, medan motsvarande rabatt för solel förlängdes med tre år och fasas ut 2022. Och som nämnts finns trots stämningen mot CPP finns en rad delstater, elbolag och andra aktörer som ändå arbetar för att minska koldioxidutsläppen och ställa om energisystemet.
Rapporten är skriven av Ola Göransson vid Tillväxtanalys kontor i Washington DC och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakningsuppdrag.