2016-06-10

FinTech och blockkedjor – Silicon Valley och Wall Street skiljer sig kring synen på lagstiftningens roll

I USA får den tidigare hett omdebatterade digitala kryptovalutan bitcoin allt mindre uppmärksamhet till förmån för blockkedjeteknologin som bitcoin bygger på. Akademi, lagstiftare och inte minst entreprenörer och etablerade aktörer inom finansindustrin visar allt större intresse kring blockkedjeteknologins möjligheter och hot.

Denna kortrapport redogör för hur innovationscentrumet Silicon Valley i Kalifornien och finanscentrumet Wall Street i New York har diametralt olika åsikter kring vad som behövs för framgångsrik tillämpning av blockkedjeteknologi inom finansindustrin;

  • Silicon Valley - Innovation omkullkastar befintliga regelverk och driver fram ny lagstiftning; Silicon Valley formligen öser finansiering över nystartade blockkedjeföretag i hopp om att innovationerna kommer omkullkasta befintliga regelverk och därmed driva fram ny lagstiftning, vilket exempelvis Uber och Airbnb gjort inom sina respektive branscher.
  • Wall Street - utan tät dialog mellan innovatörer och lagstiftare blir det ingen implementering; Wall Street hävdar raka motsatsen, att enda framkomliga vägen är att stora kommersiella aktörer i tätt samarbete med de trettiotal tillsynsmyndigheter som överser finansindustrin enas om adekvat lagstiftning för att hantera de nya marknadsvillkoren som blockkedjor skapar, varefter innovation kan ske och tekniken implementeras.

Kort om blockkedjor och dess potential i finanssektorn

Blockkedjor är en teknologi för skapandet av ”distributed ledgers”, öppna loggböcker som ökar spårbarhet och transparens och därmed även tilliten vid transaktioner, något Tapscott och Tapscott kallar ”The trust protocol”.[1] En lyckosam implementering i finansindustrin skulle möjliggöra att diverse oberoende mellanhänder, så kallade clearingfunktioner, inte längre är nödvändiga vid finansiella transaktioner. I praktiken innebär detta att en transaktion som idag tar tre bankdagar och innefattar ett hundratal digitala kopior av en enskild transaktion kan genomföras i en gemensam, öppen loggbok där endast en kopia upprättas. Rätt tillämpat finns enorma effektiviseringsmöjligheter då dyra och långsamma mellanhänder skulle kunna tas bort – en banköverföring skulle exempelvis gå på tre sekunder istället för som idag tre bankdagar.

En öppen loggbok med full insyn skulle därmed minska transaktionskostnaderna avsevärt då parallella kontrollfunktioner för att undvika exempelvis förskingring eller mänskliga inmatningsfel, så kallade ”fat fingers”, inte längre skulle vara nödvändiga. Transparensen skulle också avhjälpa problemet med ständigt ökande rapporteringskrav för finansiella aktörer från diverse tillsynsmyndigheter.[2] Bank Santander bedömer att finansbranschen kan spara 20 miljarder dollar årligen från år 2022 med blockkedjeteknologi genom minskade kostnader för infrastruktur för internationella betalningar, värdepappershandel, regelefterlevnad med mera.[3]

Silicon Valleys syn – implementera innovationer och anpassa regelverket

Silicon Valley i Kalifornien har varit platsen där otalet radikala och banbrytande inno­vationer, främst inom IT och teknik, sett dagens ljus, många gånger sprungna ur starka forskningsinstitutioner såsom Stanford, UC Berkeley, Fairchild och Lawrence Livermore Labs för att nämna ett fåtal. Dessa innovationer har många gånger förändrat grund­förutsättningarna inom etablerade branscher och ibland även skapat helt nya branscher.

Ett aktuellt exempel är Uber, som ofta får exemplifiera delningsekonomin, vars app­baserade taxitjänst flera år efter det att tjänsten lanserades gett upphov till en livlig debatt om bland annat taxilicenser, anställningsformer och beskattning.

Silicon Valley-startups har i regel haft ett offensivt förhållningssätt gentemot lagstiftning och regleringar samt utmanat befintliga regelverk och strukturer genom att ta nya produkter och tjänster till marknaden. De existerande regelverken har därefter abrupt behövt anpassas till de förändrade marknadsvillkoren som innovationerna gett upphov till.

Ofta har strategin varit lyckosam där riskkapitalister tagit stora risker genom att satsa på nystartade företag med innovativa lösningar, men också blivit rikligt belönade. Silicon Valleys finansiärer och entreprenörer har dock flera gånger missbedömt etablerade branschers unika förutsättningar och inneboende trögheter, vilket lett till stor kapital­förstörelse och förlorade år, exempelvis inom branscher och segment som miljöteknik, batteridrivna fordon och bioteknik.

Inte helt oväntat har Silicon Valley nu fått upp ögonen för blockkedjeteknologins potential i finansbranschen. Startups med fokus på blockkedjeteknologi har fått stor uppmärksamhet och inflödet av riskkapital ökar, under första kvartalet 2016 investerades 173 miljoner dollar (drygt 1,4 miljarder SEK) i USA i 39 separata investeringar, vilket är mer än vad som investerade under 2015 års två sista kvartal, många med hemvist i Silicon Valley.[4]

Ett huvudbry är dock att San Francisco med omnejd inte har någon större banksektor och inte heller särdeles många utbildningar och program med finansinriktning. Det innebär att Silicon Valley har få riskkapitalister med gedigen finansindustrikunskap och få serie­entreprenörer med finansindustrierfarenhet.

Silicon Valley med dess riskkapitalister och många gånger nyinflyttade FinTech-entreprenörer angriper således finansbranschen från ett IT-perspektiv snarare än ett bank/branschperspektiv – något som alltid varit Silicon Valleys framgångsrecept.

Den stora frågan är nu om Silicon Valleys traditionella syn på innovation och kreativa förstörelse, ”Bättre att be om förlåtelse än tillåtelse”, kommer att falla väl ut då den appliceras till kanske den mest reglerade sektorn av dem alla; finanssektorn.

New Yorks syn – regelverk måste finnas på plats innan innovationer kan implementeras

De finansiella marknaderna är bland världens mest reglerade branscher, sedan finans­krisen år 2008 har trenden gått mot ytterligare striktare regelverk. Påföljderna är högst kännbara med exempelvis långa fängelsestraff och näringsförbud, varför storbankerna på Wall Street i regel har utvecklat en god förmåga och förståelse för att orientera sig i den regulatoriska miljön.

Skeptiker på Wall Street tycker Silicon Valley är väl naiva då de letar potentiella kandidater för att bli entreprenörer till innovationsmeckat på västkusten;

Det normala är att en student tar examen från ett elituniversitet någonstans i världen, tar ett ingångsjobb på någon av våra storbanker i New York, jobbar i två till tre år, får en uppenbarelse kring hur det går att revolutionera deras arbetsuppgift med blockkedje­teknologi, tar sedan sitt pick och pack och flyttar till Silicon Valley och blir där mött av öppna armar och blir överösta av riskkapital.”[5]

Samme Wall Street-representant erkänner att få i New Yorks bankvärld förstår sig på blockkedjor men de som gör det förstår allvaret, hävdar han; ”Vi på Wall Street som förstår oss på blockkedjeteknologin, vilket är få av oss mer erfarna, inser dess potential men vet också att det är en stor skillnad att få Manhattans taxiåkarförbund efter sig istället för gänget med vindjackor från FBI som gör gryningsräder. När FBI slår till är din karriär slut, så har det alltid varit på Wall Street och så kommer det alltid att vara. Amerikanska myndigheter har inte förlåtelse för regelöverträdelser.”

Wall Street-representanten fortsätter därpå med argument för varför han tror att framgångssagorna Airbnb och Uber inte kommer upprepas i finanssektorn;

Det är naivt att tro att det ska gå att driva innovation inom finansindustrin utan att ha ett regelverk som stipulerar vad som är lagligt och olagligt. Det är omöjligt att göra ”en Uber” eller ”en Airbnb” i banksektorn. Förändringar måste komma från aktörer inom branschen som vet hur dialog och samförstånd med lagstiftare skapas. Utan det har vi en stor teknikbubbla inom blockkedjeteknologin.”[6]

På Wall Street har det på kort tid skapats ett antal organisationer som verkar för just informations- och kunskapsutbyte mellan industrirepresentanter och lagstiftare.

Ett exempel är Wall Street Blockchain Alliance (WSBA), en intresse- och lobby­organisation för finansiella aktörer med syfte att främja och styra utvecklingen och implementationen av teknik för digitala valutor och blockkedjor inom finansiella marknader. WSBA skapade under slutet av maj 2016 ett arbetsutskott för regulatoriska frågor och regelefterlevnad som ett resultat av ökat engagemang från medlemmar, främst med syfte att ta del i dialogen kring det förändrade landskapet för frågorna.[7]

Den strikta regleringen av finansmarknaden i USA och de många tillsynsmyndigheterna för Wall Street medför en osäkerhetsfaktor då ansvarsfördelningen mellan myndigheterna är otydlig.

Wall Street-representanter hävdar att regelverk och tillsynsmyndigheter gör det svårt, om inte omöjligt, för startups utan koppling till och tidigare erfarenhet från finansbranschen att skapa radikala innovationer med potential att omkullkasta marknaden. Istället skapas förutsättningar för väletablerade storbanker med god insyn i regelverken och tillgång till lobbyorganisationer att tillämpa blockkedjeteknologin i inkrementella förbättringar.

Silicon Valley vs. New York

Silicon Valley och Wall Street är ense om att blockkedjeteknologin kommer att revolutionera finansindustrin men vägen dit, vad som krävs och vem som ska göra det är de däremot oense om.

Det båda parterna är även ense om är att ju följsammare lagstiftare är, desto enklare kommer full potential att nås. Ett exempel på försök till nytänkande inom denna konservativa, regeltunga bransch är positioneringsrapporten ”Supporting Responsible Innovation in the Federal Banking System: An OCC Perspective” från Office of the Comptroller of the Currency (OCC) som publicerades i mars 2016. Rapporten från OCC tros vara den första i raden av liknande inspel från det 30-tal federala aktörer som reglerar finansindustrin i USA.

För att nå full potential och de kostnadsbesparingar som Bank Santander prognosticerar kommer troligen ett antal företag baserade på blockkedjeteknologi både bildas och gå under, och regelverkens centrala roll belystes av en blockkedjeentreprenör under ett seminarium i New York:

”Finansbranschen har ett 30-tal myndigheter som reglerar finansiell verksamhet på olika sätt. Jag har testat att ringa de allra flesta av dem för att få ett svar – och deras svar är alltid: VARFÖR RINGER DU OSS? Jag svarar alltid: för att jag inte har råd att göra fel, inte vet vad som är rätt och för att alla ger samma svar: ”VARFÖR RINGER DU MIG?”

Rapporten är skriven av Andreas Larsson vid Tillväxtanalys Washingtonkontor, tillsammans med Frans Wåhlin, praktikant vid Tillväxtanalys Washingtonkontor och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakning.

[1] “Blockchain Revolution: How the Technology Behind Bitcoin Is Changing Money, Business, and the World” publicerad i maj 2016

[2] Exempelvis för att motverka penningtvätt, terrorfinansiering men också riskexponering.

[3] “The Fintech 2.0 Paper: rebooting financial services” https://www.finextra.com/finextra-downloads/newsdocs/the%20fintech%202%200%20paper.pdf Länk till annan webbplats.

[4] http://www.bizjournals.com/stlouis/blog/biznext/2016/05/venture-capital-interest-in-blockchain-startups-on.html Länk till annan webbplats.

[5] Seminarium 30 mars 2016 ”Bitcoin and Blockchain: Between Innovation and Regulation” arrangerat av Swiss-American Chamber of Commerce (SACC), dess Young Professional Committee (YPC), Swiss-American Lawyers Association of Greater New York (SALA) med stöd av banken UBS.

[6] Seminarium 30 mars 2016 ”Bitcoin and Blockchain: Between Innovation and Regulation” arrangerat av Swiss-American Chamber of Commerce (SACC), dess Young Professional Committee (YPC), Swiss-American Lawyers Association of Greater New York (SALA) med stöd av storbanken UBS.

[7] http://www.financemagnates.com/cryptocurrency/news/new-wall-street-blockchain-alliance-committee-focus-empowerment/ Länk till annan webbplats.