2016-11-01

Indisk forskning stärks, antalet patentansökningar ökar – men till oklart värde

Den här rapporten redogör kort för utveckling av forskningsfinansiering och forskningsresultatens kvalitet i Indien. Vidare diskuteras trenden när det gäller patentansökningar, deras godkännande och kommersialisering. Slutligen presenteras ett antal nya regeringspolicyer.

Bakgrund

Indien är ett av få utvecklingsländer som jämte prioritet för ekonomisk utveckling investerat kontinuerligt och målmedvetet i högre utbildning och forskning. Länge med fokus på nationell självförsörjning (av grundläggande resurser som mat men också) vad gäller teknologiskt kunnande. För många av de politiska företrädarna, oberoende av ideologisk ståndpunkt, mäts framgång inom forskning och utveckling inte i landets ekonomiska tillväxt eller i antal patent, utan i hur det förmår att påverka de fattigas situation i Indien.[1]

I Indien är staten den största forskningsfinansiären. Indien investerar 0,85 procent av BNP i forskning och utveckling (FoU), varav den privata sektorns bidrag uppskattas till drygt en tredjedel. Företagens andel av utläggen på FoU har bara ökat marginellt de senaste åren, från 25 procent 1990 till 35 procent idag. Tack vare en stark BNP-tillväxt har det absoluta värdet på investeringarna ökat signifikant, från 75 miljarder rupies (motsvarande 15 miljarder kronor) 1995 till 810 miljarder rupies (97 miljarder kronor) 2015.[2]

De ökade anslagen har fått resultat. Exempelvis rankar tidskriften Nature Indien som världens trettonde främsta nation vad gäller högkvalitativ forskning (Sverige rankas som nummer sexton) baserat på publikationer i 68 utvalda tidskrifter, det så kallade Nature Index.[3] Särskilt starkt står Indien inom kemi och fysik. Indiska forskare står för 3,43 procent av världens totala forskningspublikationer (motsvarande siffra för Sverige är 1,73 procent). Därmed är antalet publikationer lågt i jämförelse med Indiens andel av världens befolkning (knappt 18 procent) och samtidigt citeras indiska vetenskapliga artiklar mer sällan än det globala genomsnittet (Indiens genomsnittliga citationsindex är 0,72 jämfört med Sveriges 1,3).[4] Indiska forskare är bra på att sampublicera med forskare från andra länder, där USA är den absolut viktigaste partnern, följt av Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Sampublikationer mellan akademi och industri är ett förhållandevis outvecklat område i Indien. Dock går det att se att indiska akademiska institutioner i första hand samarbetar med utländska företag, medan inhemska företag i första hand samarbetar med utländska akademiska institutioner.

Fler patentansökningar, men till oklart värde

Antalet patentansökningar i Indien har också ökat dramatiskt de senaste åren, från drygt 17 000 år 2005 till knappt 43 000 tio år senare (från en topp på 43 674 år 2013). Under perioden har antalet godkända patent minskat från drygt 16 000 år 2009 till knappt 6 000 förra året.[5] Siffrorna inkluderar utländska uppfinningar som immaterialrättsskyddas i Indien och antalet godkända patentansökningar från indiska företag eller forskare uppgick enbart till 684. Som jämförelse mottog den kinesiska patentmyndigheten 1,1 miljon patentansökningar 2015. En förklaring till det minskande antalet patentansökningar i Indien är att patentprocessen stramades upp för några år sedan. Detta, i kombination med underbemanning på det indiska patentverket har lett till att nästan 250 000 patentansökningar väntar på att behandlas. Det tar i genomsnitt mellan fem och sju år för en patentansökan att bli godkänd.[6]

Värdet på några av dessa patent kan ifrågasättas. Chefen för Indiens ledande forskningsinstitut Council of Scientific & Industrial Research (CSIR, den enskilda organisation med flest patent i landet) har nämligen uppmanat cheferna för de 38 laboratorier som tillhör CSIR att sluta ansöka om så många patent. Detta då han anser att patentansökningar används som ett själviskt karriärverktyg av många forskare, då många patent har ett tvivelaktigt kommersiellt användningsområde.

Indiens patentsystem har också kritiserats efter att ett antal patentansökningar i läkemedelsfältet underkänts, med hänvisning till bristande nyhetsvärde (så kallad ”evergreening”).[7]

Marknaden driver inte innovation

Indien är en tillväxtmarknad där konsumenterna börjar få tillgång till mer pengar, men ofta inte behöver – eller har råd med – den absolut senaste tekniken, varför företag ofta fokuserar på ”lågt hängande frukter” och anpassar existerande teknik till indiska förhållanden (vad gäller till exempel kvalitet, funktionalitet och pris). Många företag anser att det inte skulle löna sig att investera i FoU.

Översätts detta i ett bredare innovationsperspektiv kan man konstatera att Indien av WIPO (World Intellectual Property Organization) rankas som världens 66 mest innovativa land (av de 128 länder som undersöks, Sverige är nummer två).[8] Det är en förbättring från förra året, då Indien rankades som nummer 81, men visar samtidigt att Indien har en lång väg att gå. Indexet lyfter bland annat fram den höga andelen ingenjörer som examineras varje år, publicerade vetenskapliga artiklar, tillväxttakten för privata inkomster per capita och den höga (högst andel av alla länder i indexet) nivån av IKT-tjänster som exporteras. Indiska svagheter är svårigheterna att göra affärer i landet (ofta kopplat till en trögflytande byråkrati), miljöförstöring, låg lärartäthet och dåliga resultat i PISA-tester, samt ett lågt antal nystartade företag (sett till antalet människor).

Nya initiativ från regeringen ska stärka innovationskraften

Den nuvarande BJP-ledda regeringen har klargjort att vetenskap och innovation är en viktig del av kampanjer såsom Make in India och Digital India, samtidigt som man vill se att forskningsresultat på ett tydligare sätt ska leda till bättre levnadsvillkor för den breda allmänheten. Premiärminister Modi har också ondgjort sig också över de omfattande byråkratiska hinder som hämmar tillgången på forskningsfinansiering – men några reformer på detta område har hittills inte genomförts.

Vad gäller regeringssatsningar kan också kort nämnas att Indien på sistone trätt fram som ett av världens främsta startup-länder. Uppskattningsvis finns det 4200 startups i Indien (varav 7 unicorns), tredje flest i världen efter USA och Storbritannien.[9] Ett relevant initiativ är därför en satsning på förenklade regler för hur startups registrerar patent i landet. Startups kan få rabatt på upp till 80 procent av kostnaden för patentprocessen och ledtiderna ska minskas till högst ett år. Indien försöker också locka globala startup-företag att göra sin första patentregistrering i Indien, genom att erbjuda fördelaktiga villkor (som då också ska få sitt patentgodkännande på mindre än ett år).

Regeringen presenterade också Indiens första immaterialrätts-policy våren 2016. Policyn, som fått goda vitsord av industrin, ska höja allmänhetens medvetenhet om immaterialrättsfrågor samt öka antalet patent som kan leda till förbättringar vad gäller exempelvis tillgång till sjukvård, livsmedelssäkerhet och miljöskydd. Noterbart är också att regeringen vill att Indien ska utveckla fler patent inom ayurveda och yoga. Council of Scientific & Industrial Research (CSIR) Council of Scientific & Industrial Research (CSIR).

Rapporten är skriven av Felix Nyström vid Tillväxtanalys kontor i New Delhi och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakningsuppdrag.

[1] Tillväxtanalys skrev om detta i Hänt i världen våren 2015 – Forsknings-, innovations- och utbildningspolitik Länk till annan webbplats..

[2] Köpkraftsjusterat uppskattas Indiens utlägg på forskning och utveckling 2016 till 71,5 miljarder USD PPP, medan Sveriges utlägg är ca 15,6 miljarder USD PPP. Källa: 2016 Global R&D Funding Forecast (Industrial Research Institute).

[3] Springer Nature “Indian Science Ascending”, 2015.

[4] Thomson Reuters “India’s Research Output and Collaboration (2005-14): a Bibliometric Study (Phase-II), augusti 2015.

[5] Department of Industrial Policy and Promotion (DIPP), Annual Report 2015-16.

[6] Times of India ” India has 1.92 lakh active researchers, 2.37 lakh pending patentsIndia has 1.92 lakh active researchers, 2.37 lakh pending patents Länk till annan webbplats.”, 2016-05-11 och Live Mint “Government opens special channel to speed up patent grant process Länk till annan webbplats.”, 2016-05-18.

[7] Tillväxtanalys har rapporterat om detta i “Läkemedelstillverkare får inte indiskt patentskydd för sin cancermedicin”.

[8] WIPO ”The Global Innovation Index 2016”.

[9] Tillväxtanalys har rapporterat om denna utveckling, i ”India’s Startup Boom – now the third largest startup nation in the world Länk till annan webbplats.”, 2016 (på engelska).