Hoppet, hypen och rädslan kring artificiell intelligens – Obamas sista dagar i Vita huset
Det mediala rapporteringen kring möjligheter och hot med artificiell intelligens (AI) ökar, kanske delvis på grund av att utveckling av självkörande bilar har accelererat. Vita husets Office of Science and Technology Policy redogör i rapporten ”Preparing for the Future of Artificial Intelligence”[1] om framtiden för tekniken.
Artificiell intelligens: möjligheter och utmaningar
När artificiell intelligens (AI) kommer på tal ser många framför sig en hushållsrobot som kan stryka skjortor och tömma diskmaskinen, en robot som utför diverse kognitiva sysslor – det här kallas generell AI. I praktiken har forskningen på senare år snarare kommit att handla om smal AI, vilken kan exemplifieras med språköversättning och bildigenkänning. Det är fortsatt avancerade sysslor men långt ifrån den futuristiska roboten som navigerar fritt i en okontrollerad fysisk miljö.
AI kan därför lätt missuppfattas innebära en mänsklig nivå av ”intelligens”. Istället kan det definieras som en datavetenskap som ägnar sig åt att skapa system som utför liknande lärande- och beslutsprocesser som en människa – system där intelligensnivån kraftigt varierar. Många är optimistiska kring specifikt den smala AI:n och dess potential att driva ekonomin framåt.
Samtidigt som tillväxtpotential existerar inom AI uppstår det även utmaningar för systemutvecklare och politiker då de intelligenta systemen även skapar förutsättningar för en ny typ av cyberkriminalitet. Exempelvis kan program som imiterar mänskliga röster skapa möjligheter för identitetsstöld och telefonbedrägerier.[2] Amerikanska transportverket har även uttryckt en oro inför en ökad trend av cyberattacker, varvid de därför de i oktober 2016 släppte en vägledande rapport gällande utformning av cybersäkra system i bilar.[3]
Vita huset definierar en plan för framtidens AI
I juni 2016 utlyste Vita husets Office of Science and Technology Policy (OSTP) en så kallad Request For Information (RFI)[4] till konsumenter, akademiker, näringsliv och ideella organisationer om deras respektive syn på vad AI spelar och borde spela för roll i samhället. RFI:n kan ses som startskottet för nästa steg i policyutvecklingen kring AI med syfte att styra den i en önskvärd riktning. I september publicerades 161 synpunkter från RFI:n bland annat från Toyota, IBM, Google, flertalet universitet och forskningsinstitut.[5] RFI:n har använts som underlag till OSTP:s rapport: ”Preparing for the Future of Artificial Intelligence”, med vilken de formulerar en grundläggande agenda och har förhoppningar om att den ska agera vägledning kring lagstiftningens roll för framtida politiska ledare. Sammanfattningsvis gör OSTP följande rekommendationer att politiken bör:
- sätta agendan för den offentliga debatten om hur AI kan användas för att avancera samhället och förbättra statliga operationer;
- övervaka hur regleringar som påverkar AI bör anpassas så att den främjar ytterligare innovation samtidigt som den skyddar privata och samhälleliga intressen;
- övervaka hur utvecklingen säkrar att AI är rättvist, säkert och reglerbart för privata och offentliga aktörer samt;
- anpassa relevanta regelverk med syfte att skapa en kvalificerad och diversifierad arbetskraft kring AI.
Vita huset har positionerat sig och inom tidsramen av ett par månader efter rapporterna förbereder även OSTP en uppföljningsrapport som ämnar bidra med en djupare analys kring AI:s inverkan på jobb, tillväxt och ekonomin i stort.[6]
Ett av Obamas sista innovationspolitiska avtryck
I ett läge där det amerikanska presidentvalet är avgjort, och Donald Trump och hans intentioner på området är ovisst,[7] försöker Obamaadministrationen sätta ett sista starkt avtryck med sin politiska agenda innan utträde ur Vita huset. President Obama har själv en klar bild om statens initiala roll som en främjande kraft för framtida innovation kring AI;
The way I’ve been thinking about the regulatory structure as AI emerges is that, early in a technology, a thousand flowers should bloom.[8]
Allteftersom AI får mer fotfäste bör staten enligt Obama satsa kraftigt på forskning och innovation samt bygga relationer mellan grundläggande och tillämpad forskning. När väl användningsområden utkristalliseras pekar presidenten mot att staten successivt bör reglera och styra tekniken mot en jämlik utveckling;
…the government needs to be involved a little bit more. Not always to force the new technology into the square peg that exists but to make sure the regulations reflect a broad base set of values. Otherwise, we may find that it’s disadvantaging certain people or certain groups.
Under Obamas tid som president har denna typ av frågor och dess inverkan på dagens och framtidens samhälle alltid varit prioriterade. I och med Vita husets Office of Science and Technology Policys (OSTP:s) senaste rapport riktas denna gång fokus mot AI och dess medföljande effekter.
Studier pekar mot att AI potentiellt kan öka den årliga ekonomiska tillväxttakten i USA med två procentenheter fram till år 2035.[9] Med dessa potentiellt efterföljande ekonomiska vinster är AI en stark kraft som även i framtiden kommer att vara forskningsmässigt och lagstiftande relevant.
Kortrapporten är skriven av Hannes Nilsson, praktikant vid Tillväxtanalys Washingtonkontor, tillsammans med Andreas Larsson vid Tillväxtanalys Washingtonkontor och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakning.