Tech Summit visar hur Storbritannien vill samarbeta med Indien

Vetenskapligt samarbete

I samband med premiärminister Narendra Modis besök i London hösten 2015 kom Storbritannien och Indien överens om att 2016 skulle vara India-UK Year of Education, Research and Innovation. Samtidigt beslutades att Storbritannien i år skulle vara partnerland till evenemanget Tech Summit (som kan beskrivas som en blandning mellan industrimässa och högnivå-seminarium) som gick av stapeln i början av november. Utbildning, forskning och innovation är fokusområden när Storbritannien vill utveckla sin relation med Indien, vilket speglades i Tech Summits program.

Brittiska och Indiska forskare samarbetar redan mycket. Storbritannien är rankat som Indiens tredje främsta samarbetspartner när det kommer till forskares sampublikationer. På ett övergripande plan fördjupade länderna sitt forskningssamarbete 2008 när India-UK Ministerial Science and Innovation Council, som möts två gånger om året, bildades. Detta råd har som uppgift att staka ut den strategiska inriktningen för ländernas forskningssamarbete. Samtidigt öppnade RCUK, paraplyorganisationen för Storbritanniens 7 forskningsråd ett kontor i Indien. Sedan dess har den gemensamma forsknings­finansieringen mellan länderna ökat från 1 till 150 miljoner pund (11 miljoner till 1,7 miljarder kronor).[2]

Hösten 2014 etablerades också Newton-Bhabha-fonden där Storbritannien satsar 50 miljoner pund (motsvarande 560 miljoner kronor) över fem år för forskning inom hållbara städer; hälsa; vatten- och livsmedelskvalitet samt högteknologisk tillverkningsindustri samt Stora Data.[3]

Tech Summit

Den brittiska delegationen till Tech Summit leddes av premiärminister Theresa May och innehöll även Storbritanniens nyutnämnda handelsminister Liam Fox och utbildningsminister Jo Johnson. Tech Summit fokusområden var urbanisering och smarta städer; utbildning och vetenskapligt samarbete; entreprenör­skap och innovationer; och immateriella rättigheter. Tech Summit fokuserade därmed på många av de områden man vill styra forskningssamarbetet mot genom Science and Innovation Council (vilket också avspeglas i Newton-Bhabha-fondens inriktning).

Exempel på områden som diskuterades var hur teknologi kan driva samarbetet mellan Indien och Storbritannien framåt; innovationer och socialt entreprenörskap; teknologilösningar för Indiens byggande av smarta städer; samarbeten och utbyten inom högre utbildning; samt immateriella rättigheter.

Tech Summit besöktes av flertalet Indiska ministrar, – däribland premiärminister Modi – höga tjänstemän och näringslivsföreträdare som alla uttalade sig mycket positivt om relationen mellan de två länderna och många deltagare såg framför sig hur ländernas relation kunder fördjupas ytterligare på grund av Storbritanniens utträde från EU. Ett orosmoln som en del indiska företrädare förde fram var dock Storbritanniens hårdnande immigrationsklimat.

I samband med Tech Summit skrev ett antal nya samförståndsavtal mellan länderna under. Däribland:

• Ett samförståndsavtal gällande ease of doing business, där Storbritannien ska stötta den Indiska regeringen när det kommer till att förbättra affärsklimatet i landet. Indien hoppas att samarbetet ska leda till en förbättring av landets position i Världsbankens Ease of Doing Business-ranking.[4]
• Ett samförståndsavtal om immaterialrätt. Avtalet syftar till att främja innovation, tillväxt och kreativitet och öppnar upp för ett ökat utbyte mellan ländernas patentorganisationer.

Utöver detta lanserades även två forskningsrelaterade satsningar:

• India-UK Clean Energy R&D Centre med fokus på solenergi där länderna gemensamt investerar 10 miljoner pund (110 miljoner kronor).
• Länderna investerar också 15 miljoner pund (170 miljoner kronor) på forskning gällande antibiotikaresistens.

Lärdomar för Sverige

Sverige uppfattas i Indien som en seriös och långsiktig samarbetspartner, med teknologilösningar som kan komma Indien till godo. Samtidigt är Sverige ett förhållandevis litet land, så fokus från regeringsföreträdare och media ligger ofta på större länder såsom Storbritannien. Indien är en växande kunskapsnation[5] och samarbetet är därför strategiskt viktigt för Sverige framöver.

Det finns mycket goda förutsättningar för Sverige att öka samarbetet med Indien inom områden som forskning, innovation och högre utbildning. Detta kräver dock att Sverige visar framfötterna.

Inom forskningssamarbetet utgör de gemensamma utlysningarna en stabil ryggrad av ”top-down”-samarbete, dock saknas i stor utsträckning stöd för ”bottom-up”-samarbete, där instrument med mindre, men mer flexibla medel skulle vara till stor hjälp för att stödja mobilitet och enskilda initiativ från forskare som vill samarbeta.

På innovationsområdet är Energimyndighetens arbete med India Sweden Innovations’ Accelerator ett utmärkt exempel på arbetsmodell, som med fördel kan byggas vidare på och användas även för innovationssamarbete inom andra sektorer. Ett nytt initiativ, Soft Landing, är ett samarbete mellan Vinnova och indiska DBT[6] för att stödja startup-företag inom bioteknologi/medicinsk teknologi, så att de kan ta del av det andra landets innovationssystem, genom vistelse vid en inkubator i värdlandet. Syftet skulle vara att ge startup-företagen möjlighet att bygga upp nätverk på plats och ge dem en bättre förståelse för marknadsvillkor och regulatoriska överväganden redan i en tidig fas av produktutveckling och marknadsförberedelse.

Ett annat intressant exempel i skärningspunkten mellan innovations- och affärsfrämjande är den Smart Cities’ Platform som Business Sweden driver i Indien.

Även insatser för att stärka samarbetet inom högre utbildning skulle kunna ge positiva effekter. Förutom nätverksbyggande mellan studenter, lärare och administrativ personal kan det handla om ämnesmässig utveckling, inte minst att stärka det internationella perspektivet, vilket är viktigt i en globaliserad värld. Det finns också potential för pedagogisk utveckling, inklusive användande av nya teknologier inom undervisningen.

Rapporten är skriven av Felix Nyström vid Tillväxtanalys kontor i New Delhi och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakningsuppdrag.