Amerikansk akademi om Trumps tillträde
Denna kortrapport belyser hur USA:s blivande president Donald Trump förväntas agera inom forskningspolitiska frågor samt redogöra för forskningssamfundets påverkansarbete inför tillträdandet.
Donald Trump svärs in som USA:s nästa president den 20:e januari 2017 men redan nu pågår intensiva förberedelser inför bytet av den politiska ledningen. Utnämning av nyckelpersoner sker samtidigt som mer detaljerad information kommer ut kring Trumps politisk inriktning. Under kandidaturen, och efter valsegern, har uttalanden kring forsknings- och innovationspolitiska frågor varit få, men amerikanska akademiker har varit desto aktivare med otaliga upprop inte minst under de senaste veckorna.
Upprop från företrädare för högre utbildning och forskning
Flera offentliga upprop från företrädare för högre utbildning och forskning har skett under de senaste veckorna med budskapet att främja vetenskap och dess viktiga roll i samhället. Exempelvis har elva tusen kvinnliga forskare uppmanat Trump att värna om mångfald och den vetenskapliga integriteten. AAAS (American Association for the Advancement of Science) har i ett öppet brev uppmanat Trump att skyndsamt utse en vetenskaplig rådgivare och samtidigt erbjudit sina medlemmars expertis inom utformandet av politik för forskning och innovation.
I ett annat öppet brev: An Open Letter to President-Elect Trump and the 115th Congress har över 2300 vetenskapsmän och ett tjugotal tidigare Nobelpristagare skrivit under. I det öppna brevet ges tydliga råd om hur Trump bör driva en politisk agenda som upprätthåller vetenskaplig integritet och oberoende. I det öppna brevet poängteras även att Trump kan förbättra amerikansk forskningsinfrastruktur genom att låta myndigheter ledas av individer som historiskt visat respekt och ödmjukhet inför vetenskapen samt en vilja att driva forskning i allmänhetens intresse på ett transparent sätt.
Under presidentvalskampanjen i september uttalade Trump en ”Penny Plan” där han menar att spara en penny för varje spenderad federal dollar till ”non-defense programs” under sin tid som president. Det torde i praktiken innefatta nästan alla utgifter till forskning, utbildning, miljö- och hälsoprogram och bistånd som den amerikanska kongressen beslutar om. Trumps transitionsteam har dock ännu inte utarbetat någon detaljerad plan för hur detta ska implementeras i praktiken. Att forskare därför tidigt valt att uttala sig är inte oväntat då många är beroende av forskningsanslag från federala forskningsfinansiärer och därför påverkas av presidentens politik.
Många forskare uttrycker en oro för att deras forskningsresultat kan misstolkas eller användas i en policydiskussion som inte ger en rättvisande bild av vad forskningsresultaten innebär för politikutveckling. Några andra områden som oroar är striktare visumregler, vilket kan försvåra för akademiska institutioner att attrahera världsledande forskare från andra länder.
Valet av vetenskapliga rådgivare tillsammans med budgetfrågor är troligen de enskilt viktigaste frågorna tillsammans med vilken roll OSTP (Office of Science and Technology Policy) kommer att få under den nye presidenten.
Reaktionerna från akademiker och forskningsföreträdare är möjligen inte förvånande då diverse studier visar att högutbildade i stor grad föredragit den demokratiska kandidaten Hillary Clinton. Clinton fick 58 procent av rösterna bland personer med doktorsexamen jämfört med Trumps 37 procent. Clinton fick fem procent fler röster bland personer med examen från högre utbildning samtidigt som Trump vann med samma marginal, fem procent, bland personer med gymnasieutbildning eller lägre. En studie från Higher Education Research Institute vid UCLA i Kalifornien visar att universitetsprofessorer har rört sig åt vänster på den politiska skalan, 1990 ansåg sig 40 procent av professorerna vara ”Liberal or far left”, 2014 ansågs sig 60 procent tillhöra samma kategori.
Andra röster i den offentliga debatten
Trots högljudda protester finns det akademiker som menar att oron inte bör överdrivas. Rush Holt, VD för AAAS, tror att redan initierade forskningsprogram kommer att fortlöpa enligt plan eftersom det finns en inneboende tröghet med i forskningssystemet. Att Trump skulle gå emot en allmänt positiv inställning till forskning håller Holt som osannolikt. Exempelvis finns det ett brett stöd för Obama-administrationens arbete att utrota cancer genom ”Cancer Moonshot” programmet vilket skulle kunna vara en indikation på att det kommer att fortgå i någon form under Trumps ledning.
Det finns de som menar att forskningsvärlden till och med kan gagnas av Trumps vaga åsikter kring vetenskapliga frågor. Flera namn i universitets- och forskarsamfundet menar att Clintons uttalade ”business as usual” skulle bygga vidare på Obamas syn på statens inflytande i forskningen och därmed inte ge dem den friheten de menar behövs för driva framåt. En president som tar ett steg tillbaka skapar därför förhoppningar om att faktiskt kunna förbättra förutsättningarna för offentligfinansierad forskning något.
Delade meningar råder kring Trumps intresse för fortsatt exploatering av rymden. Vissa experter menar att detta intresse i sådant fall kan komma till utryck genom ökade privata samarbeten. Samtidigt som rymden öppnas upp för privata aktörer kan det göras på bekostnad av minskade anslag till NASA. NASA har bedrivit relativt omfattande forskning kring jordens förutsättningar i relation till rymden, inte minst ur ett klimat och miljöperspektiv, Trump har ifrågasatt denna del av NASAs uppdrag.
Forskning och forskningspolitik som en del i den politiska agendan – Donald Trumps visioner
Internationellt samarbete
Trumps politik bygger i viss mån på att se över internationella avtal och samarbeten med ambitionen att ge USA mer fördelaktiga villkor. Detta torde även inbegripa andra internationella avtal, såsom multilaterala och bilaterala forskningssamarbeten. Under den förra republikanska administrationen användes kvantitativa utvärderingar av internationella partners och det är sannolikt att Trump använder sig av liknande utvärderingsmetoder. Starka internationella samarbetspartners inom USAs prioriterade forskningsområden, såsom hjärnforskning och cancerforskning, torde därför falla väl ut i dessa utvärderingar. Beträffande samarbetsformer generellt så har Trump uttryckt en önskan om att jobba direkt med utvalda länder och inte använda EU som en ingångsport, något som ger både möjligheter och svårigheter för internationella forskningssamarbeten.
Beroende av inflöde av topptalanger till näringsliv och akademi
Trump har uttryckt en önskan om en mer restriktiv hållning till visum- och uppehållstillstånd. Det kan få stora konsekvenser för amerikanska lärosäten som är beroende av ett inflöde av internationell talang, detsamma gäller världsledande amerikanska innovationsbolag som redan idag vittnar om svårigheter att rekrytera topptalanger. Detta kan illustreras av amerikanska Nobelpristagare som de senaste åren i regel varit utlandsfödda och kommer från bland annat Storbritannien, Turkiet, Japan och Finland. Amerikanska riskkapitalbolag investerar allt oftare i företag grundade av högutbildade invandrare, inte minst i teknikhubbar som Silicon Valley och Boston/Cambridge. Idag är även fem procent av alla studerande på amerikanska universitet av utländsk härkomst, där över 380 000 av dessa inriktar sig mot STEM¹. På grund av USA:s beroende av utländsk topptalang är det troligt att Trump kommer att införa någon form av visum-undantag för denna viktiga grupp högutbildade personer.
En forskningsinriktning mot lösningar – hot mot förutsättningslös grundforskning?
En relativt vanlig förekommande åsikt bland amerikanska experter kring framtida forskningsinriktning är att den nya politiska ledningen kommer att förespråka en forskningspolitik som riktar sig till att lösa begripliga problem; såsom bota cancer, Alzheimers och diabetes eller insatser som gynnar amerikanska ekonomiska intressen såsom en konkurrenskraftigare tillverkningsindustri. Samma experter uttrycker en oro kring att grundforskning kan få svårare att motivera investeringarna. Amerikanska kongressen har under några år i redan haft en sådan inställning till grundforskning och tillämpningsområden. Många lyfter fram att den förutsättningslösa forskningen ska ha en roll även i en mer tillämpningsbar forskningsagenda under Trump.
Trump har möjlighet att snabbt få genomslag för finanspolitiken
Meningarna kring Trumps uttalanden och visioner går isär, men en majoritet gör idag sitt yttersta för att påverka framtida riktning inom innovation- och forskningspolitik. Mycket av Trumps uttalanden är presenterade som ”visioner” på hans hemsida, något som bör poängteras då det ännu råder oklarheter kring vad han kommer att genomföra i praktiken vid tillträdet i Vita huset.
Det amerikanska politiska systemet leder till att det tar lång tid att förändra redan implementerade policys. Det betyder att flertalet program som initierades under president Obama med stor sannolikhet kommer att fortlöpa enligt plan. Hur Trump ställer sig till att förlänga dessa olika typer av program och forskningsanslag när tiden löper ut återstår att se. I början av december blev det däremot klart att kongressen förlänger 2016 års fiskala budget fram till april år 2017. Detta betyder i praktiken att republikanerna kommer att få igenom sin egen budget redan under det andra kvartalet under 2017 snarare än under det fjärde kvartalet som väntat. Detta leder till att Trump kommer att få genomslag för sina finanspolitiska förändringar tidigare än vad många trott.
Bilden över Trumps politik börjar klarna men det är fortfarande för tidigt att förutspå vilken riktning amerikansk forskningspolitik landet kommer att ta med den nya administrationen.
Länkar
https://www.donaldjtrump.com/policies/immigration
Länk till annan webbplats.
https://www.donaldjtrump.com/policies/energy/ Länk till annan webbplats.
Kortrapporten är skriven av Andreas Larsson vid Tillväxtanalys Washingtonkontor tillsammans med Hannes Nilsson, praktikant vid Tillväxtanalys Washingtonkontor och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakning.
¹ STEM är en akronym för Science, Engineering, Technology and Mathematics.