Man som arbetar vid dator

Studieområde: Svensk infrastruktur för innovationsförmåga och näringslivsdynamik

Besöksnäringen i pandemins spår

Besöksnäringen har upplevt sin värsta kris sedan andra världskriget. Under covid-19 pandemin har den svenska besöksnäringen tappat 25 procent av sina arbetstillfällen. De utländska gästnätterna minskade 2020 med 72 procent och den svenska turismexporten med 80 miljarder kronor. Siffrorna talar sitt tydliga språk och bakom dem finns människor, företag och en besöksnäring i kris. I den här rapporten låter vi besöksnäringens representanter ge sin syn på hur pandemin har påverkat näringen.

Vi har intervjuat 32 representanter för besöksnäringen, deltagare från samtliga Sveriges regioner och ett tiotal centrala aktörer för att ta reda på:

  • hur de upplever att pandemin har drabbat turismen och besöksnäringen
  • hur de ser på regeringens stödinsatser och restriktioner och hur de upplever besöksnäringens omedelbara och mer kortsiktiga omställning
  • vad de anser att staten och det offentliga kan göra för att underlätta näringens mer långsiktiga återhämtnings- och omställningsförmåga för en ökad kapacitet att stå emot, anpassa sig till och återhämta sig från en kris eller katastrof

De behov och utmaningar som besöksnäringens representanter lyfter i våra intervjuer, kan delas in i fyra huvudgrupper:

  • Erfarenheter från pandemin
  • Kunskapsbehov
  • Främjandesystemet
  • Förutsättningar för fortsatt konkurrenskraft


Erfarenheter

För att åstadkomma en mer träffsäker politik är det viktigt att utvärdera och ta tillvara på besöksnäringens erfarenheter från införda restriktioner och stödåtgärder.
Respondenterna lyfter behov av att:

  • utvärdera de restriktioner som har påverkat besöksnäringen och deras konsekvenser
  • utvärdera de stöd och lättnader som besöksnäringen har kunnat ta del av

Kunskapsbehov
Respondenterna identifierar två kategorier av kunskapsbehov. Dels för sin egen del för att kunna forma sin verksamhet mot fortsatt konkurrenskraft och ökad resiliens, dels som en grund för underlag som politiker och tjänstemän kan använda för beslut i dessa frågor. Efterfrågad kunskap rör sig bland annat om:

  • Omvärldsanalys, internationella utblickar och lärande genom ”best practice”. Är de förändringar och preferenser som vi ser hos svenskarnas resande tillfälliga eller bestående?
  • Utveckling av digifysiska alternativ och hybridlösningar som förenar fysiska mötesplatser och digitala. Respondenterna lyft till exempel ett kunskapsbehov om framtidens affärsresande och mötesindustri.
  • Resenärernas rörelsemönster. Respondenterna lyfter behov att undersöka vilka möjligheter som finns att använda mobildata för ökad kunskap om resenärernas rörelsemönster i Sverige.

Främjandesystem
Respondenterna reflekterar också kring besöksnäringens främjandesystem och menar att systemet:

  • behöver tydliggöras
  • behöver bli mer geografiskt likvärdigt. Det finns stora geografiska skillnader med varierande regionala organisationsformer och funktioner samt olika kompetens att
    bemöta och hjälpa företag. Vissa föreslår en översyn av möjligheterna till likvärdig hjälp vid kriser oavsett företagets regiontillhörighet via funktioner som företagslotsar och företagsjourer.

Vi har i dagsläget ingen fullständig bild av vilka spår pandemin har satt i besöksnäringen. Respondenternas inspel ger dock ett värdefullt underlag för att utforma policyåtgärder som stödjer och stimulerar en utveckling av en besöksnäring som står bättre rustad för framtida kriser och chocker.

Publicerad:

Delstudier

Den här studien är en del av ett kunskapsprojekt där följande studier också ingår.

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev