Tillväxtanalys föreslår att begreppet ”kulturnäringar” används i  stället för ”kreativa näringar”, som är för omfattande för att  begränsas till en viss typ av verksamhet. Kreativitet behövs i alla näringsgrenar.

Det föreslagna begreppet ”Kulturnäringar” har förtjänsten att vara förankrad i ”The 2009 UNESCO Framework for cultural statistics” och i franska kulturdepartementets rapport till Eurostat. Båda rapporterna ger argument för  att identifiering av kulturnäringar bör göras från tre håll: näringsgrensklassificering, yrkesklassificering samt produktklassificering.

Kulturnäringar arbetar i huvudsak med de delar av bruksvärden som inte är rent teknisk funktionella, värden som i denna rapport kallas för kulturvärden. Dessa kan beskrivas som sociala, estetiska, historiska, andliga, symboliska och autentiska. Värden som är intimt förknippade med definitionen av kultur ur ett  antropologiskt perspektiv, det vill säga de former med vilka människor väljer att konstruera sina liv. Hur individer konsumerar och allokerar vår tid till olika aktiviteter är delar av detta.

Den valda definitionen av kulturnäringar går att tillämpa med hjälp av svensk befintlig registerbaserad statistik, med de brister som denna har. Utgångspunkten här har dock varit den senaste revisionen av näringsgrensklassificering eftersom den har en bättre upplösning på just tjänstesektorn. Nackdelen med denna är dock att analyser över tid inte kan göras utan en närmare granskning av hur stor förlusten på information blir mellan den tidigare näringsgrens­klassificeringen och den nya. Tillväxtanalys återkommer till detta i samband med inrapporteringen av del två av uppdraget.

Förslaget kan sammanfattas i följande punkter:

• Kulturnäringar bör användas som namn istället för kreativa näringar
• Kulturnäringar kan identifieras i befintlig statistik
• En svensk definition som kan enkelt anpassas till eventuell senare harmonisering för internationella jämförelser
• Indikatorer för produktion av kulturvärden i hela ekonomin kan och bör göras med ”trident”-ansatsen

Av rapporten framgår att definitionen kan användas i följande syften: 1) En uppskattning av kulturnäringarna i ekonomin vilket inte är detsamma som kulturräkenskaper som är ett alternativt sätt att uppskatta kulturen i nationalräkenskaperna) 2) Regional fördelning av kulturnäringarna i ekonomin 3) Kulturnäringarna i ekonomin fördelad på kulturnäringar och kultursysselsatta utanför kulturnäringar.

Det som primärt är intressant med ett mått över en specifik näringsgren är hur stor denna är i relation i övriga näringsgrenar, hur denna förändras över tid och eventuellt interagerar med andra näringar. Kulturnäringar utgör viktiga inslag i regionala utvecklings­planer. Den här föreslagna definitionen kan tjäna som ett kartläggningsverktyg vid jämförelser mellan regioner över vilka ”resurser” i form av kulturvärdesproducenter en region förfogar över och som kan mobiliseras för olika ändamål, exempelvis för att främja hållbar tillväxt. Definitionen på kulturnäringar är dock mindre lämplig som en resultatvariabel för regional utveckling inom näringarna.