Rapporterna är ämnad att användas som beslutsunder­lag av Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner, samt att ge vägledning till andra regioner som står inför betydande industriella investeringar.

Den här delrapporten består av sex kapitel. Kapitel ett innehåller en kort inledning och beskrivning av rapporten uppbyggnad. Kapitel två innehåller en teoretisk översikt som beskriver problematiken kring gruvregioner och bruksorter, dvs. orter som är starkt dominerande av en näring. I kapitel tre beskrivs Gällivare, Kiruna och Pajalas bakgrund och förutsättningar för utveckling. I kapitel fyra görs olika prognoser över utvecklingen i kommunerna avseende centrala variabler. Prognoserna har utförts av WSP Analys & Strategi med hjälp av det regionala prognos- och analysverktyget rAps. Prognos­verktyget rAps är speciellt framtaget för att prognostisera regionala framtidsscenarion och är således särskilt lämpligt för att prognos­tisera och analysera den framtida utvecklingen i Gällivare, Kiruna och Pajala. Det femte kapitlet tar avstamp i den teoretiska över­sikten, regionernas bakgrundsförutsättningar och de prognostiserade framtidsscenarier, för att för varje enskild region dra sammanfattande slutsatser samt att diskutera möjliga vägar framåt. Det sjätte och avslutande kapitlet består av sammanfattande avslutande kommentarer.

En gruvetablering medför både direkta och indirekta effekter på den lokala ekonomin. De direkta effekterna härrör från de som sysselsätts inom själva gruvindustrin. De indirekta effekterna härrör från de spridningseffekter som gruvindustrin har på andra lokala näringar. De indirekta effekterna består dels av en ökad efterfrågan på insatsvaror från underleverantörer i flera led, samt dels från en ökad konsumtion till följd av ökade inkomster. De indirekta effekterna till följd av en ökad konsumtion blir naturligtvis större om det dessutom sker en inflyttning av arbetare.

Befolkningen förväntas minska för respektive kommun enligt de flesta scenarier. Gruvexpansionen förväntas mildra befolknings­minskningen och det mest positiva utvecklingen fås, naturligtvis, med en högre inflyttning. Enligt prognoserna är dock en ökad inpendling nödvändig i samtliga kommuner för att klara arbetskraftsbehovet. Eftersom kommunerna i stor utsträckning konkurrerar om samma arbetskraft indikerar detta att hela arbetskraftsbehovet inte kommer att kunna lösas genom inpendling från närområdet. För att möta arbetskraftsefterfrågan krävs därför sannolikt även inflyttning från avlägsna orter och möjligen även långväga inpendling.

Samtliga tre kommuner står följaktligen inför samma huvudsakliga  utmaning: att skapa en sådan  attraktivitet  som  lockar  människor till inflyttning. I detta arbete  är kommunernas naturgivna förutsättningar liknande med ett kallt klimat, stora avstånd och gles bebyggelse. Dessa faktorer betraktas generellt som svagheter, men kan även utgöra styrkor ur attraktivitetsaspekt. Den naturnära omgivningen och glesheten är just det som gör norra Sverige unikt och kommun­erna bör därför fokusera på att locka den del av befolkningen som attraheras av sådana miljöer. Då de tre kommunerna står inför  i huvudsak samma utmaning är en tänkbar framtidsväg att  undersöka möjligheterna till ytterligare samarbetsprojekt mellan kommunerna.