Tidigare uppföljningar visar att utvecklingen gått mot en minskad tillgänglighet till service i de flesta gles- och landsbygdsområden, men utvecklingen mot allt större enheter och stordriftsfördelar har lett till färre service­ställen även i större orter.

Utvecklingen på flera områden fortsätter i samma riktning som under de senaste åren. Antalet serviceställen har i de flesta fall minskat och tillgängligheten till de grundläggande serviceslag som tas upp i denna rapport har försämrats i många delar av landet. 

På några områden kan dock en delvis annan utveckling ses. Politiska beslut har påverkat förutsättningarna för drift av både apotek och vårdcentraler. På apoteksområdet har avvecklingen av statens monopol inneburit ett  ökat antal apotek. Införandet av det fria vårdvalet har lett till en markant ökning av antalet vårdcentraler i landet som helhet med ökade möjligheter för många människor att välja vårdcentral. 

Dagligvaror

Antalet dagligvarubutiker i landet har minskat under en lång följd av år. Utvecklingen under det senaste året visar på en fortsatt neråtgående trend, även om nedgången är mindre än under åren närmast innan. Det senaste året minskade antalet butiker med cirka 1 procent eller 61 butiker, att jämföras med 133 respektive 147 butiker under de två närmast föregående åren. Sedan år 1996 har nedgången varit närmare 24 procent. 

Antalet små eller mindre butiker, ”övriga dagligvarubutiker” har minskat kraftigt i antal under hela mätperioden. Denna butikskategori har minskat med närmare 67 procent sedan år 1996. Antalet butiker i övriga kategorier har däremot ökat sett över hela mätperioden. 

För kategorin ”service- och trafikbutiker” har en tidigare period av årlig uppgång vänts till en minskning under de senaste åren. Det är framför allt ”trafikbutikerna” som minskat i antal. Under den senaste tvåårsperioden har minskningen varit cirka 17 procent. De allra största butikerna med en säljyta på över 2 500 m2 fortsätter att öka i antal och antalet butiker har fördubblats sedan år 1996.

Drivmedel

Omstruktureringen av marknaden har under de senaste åren haft en stor påverkan på både antalet drivmedelsstationer och tillgänglighet. Tillväxtanalys underlag visar att det hösten 2010 fanns drygt 3 500 drivmedelsstationer där det går att tanka personbilar med antingen bensin eller diesel. Vid motsvarande tid förra året var antalet drygt 3 650, dvs. en minskning med cirka 4 procent under ett år. I många gles- och landsbygder har de negativa effekterna av marknads­förändringarna redan slagit igenom på tillgängligheten till drivmedel. Förändringarna under det allra senaste året har därför varit mindre än åren närmast innan. 

Apotek och apoteksombud

Enligt uppgifter från Sveriges Apoteksförening [1], som är branschorganisationen för apoteksaktörerna, har det sedan apoteksomregleringen öppnats 100 nya apotek runt om i Sverige. Bedömningen är att det kommer att ha startats 150 nya apotek vid årets slut, vilket skulle motsvara en ökning med cirka 15 procent. 

Enligt Läkemedelsverket fanns det i mitten av november 1 169 godkända apotek i landet. De flesta nya apotek har dock etablerats i områden  eller på orter där det funnits apotek sedan tidigare och där tillgängligheten i de flesta fall redan innan varit relativt god. Endast ett fåtal apotek har etablerats på orter där det tidigare saknats apotek. Tillgängligheten till apotekstjänster i många gles- och landsbygder är därför även fortsättningsvis starkt beroende av nätet av apoteksombud. 

Vårdcentraler

Sedan år 2002 har antalet vårdcentraler ökat med 233 stycken eller 24 procent. Ökningen kan till största delen hänföras till det senaste året då antalet vårdcentraler ökade med 165 stycken. 135 av de nya vårdcentralerna under det senaste året drivs av privata entreprenörer. 

Grundskolor

Sedan år 2002 har det totala antalet grundskolor i landet minskat med närmare 8 procent eller 405 skolor. Nedgången har varit störst i glesbygder där antalet skolor blivit 28 procent färre under perioden. 

Under det senaste året har antalet skolor  minskat i samtliga områdestyper. Den totala minskningen var cirka 2,5 procent, att jämföra med året innan då  nedgången endast var marginell. Relativt sett är minskningen störst i glesbygder med drygt 8 procent, följt av tätortsnära landsbygder där nedgången varit drygt 3 procent. Antalet skolor i glesbygdsområdena har nu nått en nivå där varje skola som läggs ned ger ett tydligt avtryck även i relativa termer. 

Samtidigt som antalet skolor minskat över tid har antalet små skolor, dvs. skolor med 50 elever eller färre, ökat i antal. Ökningen beror dock enbart på fler små skolor i tätortsnära landsbygder. Ett minskat elevantal i många skolor ökar svårigheterna för många kommuner att behålla de minsta skolorna vilket kan innebära fler nedläggningar under de närmaste åren. 

Postservice

Under de senaste åren har förändringarna i postservicenätet varit relativt stora. Mellan åren 2009 och 2010 minskade antalet serviceställen i samtliga områdestyper, sammantaget med 68 serviceställen eller cirka 3 procent. Sedan  år 2006 är minskningen cirka 9 procent.  Relativt sett har den största nedgången skett i glesbygdsområden. 

Banker och bankomater 

Antalet bankkontor har minskat under senare år och många kontor har minskat sitt tjänsteutbud genom avveckling  av kontant­hanterings­tjänster. Drygt 19 000 personer har 30 minuter eller längre till närmaste bank med kontantbetjäning. Huvuddelen är personer bosatta i glesbygdsområden, medan övriga bor i tätortsnära landsbygder. 85 000 personer har mellan 20 och 30 minuter till det närmaste serviceställe. 66 000 av dessa finns i tätortsnära landsbygder.