Syftet med denna rapport är att inventera tidigare forskning om effekter av offentligt finansierad rådgivning som en del av Tillväxtanalys regerings­uppdrag att utvärdera pågående offentliga rådgivnings­program. Genomgången bygger huvudsakligen på internationella studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter med sakkunniggranskning. Flertalet av de redovisade studierna har genomförts i Storbritannien och i USA, men även studier från Skandinavien och övriga Europa ingår.

Rapporten visar att det finns relativt få sofistikerade effekt- och utvärderingsstudier som genomförts med omsorgsfullt valda kontrollgrupper och där hänsyn tagits till snedvridningar i urval. Mindre sofistikerade utvärderingsstudier finns i större mängd. Studierna från Storbritannien visar att effekten av rådgivning genomgående är förhållandevis liten och att insatserna inte  har varit samhällsekonomiskt motiverade. Enskilda studier pekar dock i motsatt riktning. De amerikanska studierna pekar på en tydligt positiv effekt av rådgivningen. Flera av de tidiga amerikanska studierna kan kritiseras för att de inte är effektstudier i en striktare mening. Nyare och mer rigorösa amerikanska utvärderingsstudier visar även de på en tydligt positiv effekt av rådgivning. Jämförande studier visar att ju mer sofistikerade utvärderingsstudierna har utförts, desto lägre effekt av rådgivning kan påvisas.

Det finns ett mönster i studierna som visar att rådgivning som levereras direkt av offentliga institutioner har en sämre effekt än när rådgivningen levereras genom privata aktörer, vilket kan vara en förklaring till att erfarenheterna från Storbritannien och USA skiljer sig åt. Några studier pekar direkt och andra indirekt på att den intermediära eller förmedlande funktionen kan ha en avgörande betydelse för  effekten av rådgivning. Den intermediära funktionen kan innehas av såväl offentliga  institutioner som intresseorganisationer och privata företag. 

En slutsats som kan dras är att den grundläggande idén om statlig rådgivning för att rätta till marknadsimperfektioner kan ifråga­sättas. Vidare påverkar sannolikt timingen av ett program vilken effekt programmet får och rådgivningen är starkt beroende av den enskilde rådgivaren och dennes samspel med företagarna.