Tillväxtanalys fick under våren 2011 i uppdrag av utbildnings- och näringsdepartementen att översiktligt beskriva den forskningspolitiska utvecklingen i ett antal olika länder. Denna landrapport beskriver Kinas forsknings- och innovationspolitiska situation, synen på internationellt samarbete, samt på Sverige.

Det kinesiska ledarskapet uppvisar en stark tilltro till att forskning och innovation, i synnerhet naturvetenskaplig och teknisk sådan, är av största vikt för att lösa samhälleliga problem och generellt sett kan sägas att forskning och innovation i Kina är medel för att uppnå ekonomisk och social utveckling. Tillämpad naturvetenskaplig teknisk forskning ges hög prioritet även om avsevärda och ökande satsningar även görs på mer långsiktig grundforskning. Totalt sett är tillväxten i den kinesiska forskningssektorn stor och växer snabbare än den totala kinesiska ekonomin. Den kinesiska regeringens ambition är att ”byta utvecklingsmodell” och i framtiden i allt högre grad bli ett land för innovation och avancerad produktion.

Det kinesiska forsknings- och innovationssystemet är komplext och leds inom forsknings- och innovationsområdena till stor del av ”Ministry of Science & technology (MOST)” och ”China Academy of Science (CAS)”. Samtidigt spelar ministeriernas forskningsinstitut, de andra akademierna samt universiteten centrala roller. Även företagen, som inte är lika oberoende från staten som i västländer, spelar en integral funktion i innovationssystemet och från statens sida utses speciella spjutspetsområden och pelarindustrier.

Även om de målen för forskning och innovation till stor del sätts på den nationella nivån så har provinserna stor betydelse och uppvisar olika regionala innovationssystem med egna initiativ och mekanismer. Inte minst provinsen Guangdong som var först med speciella ”Economic Development Zones” är av speciellt intresse och vissa av provinsens initiativ beskrivs i rapporten.

Kina och kinesiska organisationer har ett stort intresse av och engagemang för internationellt forsknings- och innovationssamarbete av olika slag. Ett flertal olika mekanismer finns definierade och samarbetena är omfattande. De kinesiska mekanismerna för att identifiera vilka länder och inom vilka områden som man skall samarbeta har utvecklats vilket kan ge ökade möjligheter för mindre länder som Sverige. Klar är dock att motivationen från kinesiska organisationers sida att samarbeta till stor del är baserad på teknik-, kunskaps- och kompetensinhämtning men ”joint venture”-inslaget har ökat. Detta kan resultera i att samarbeten och utbyten framöver blir mer symmetriska. Även IPfrågornas betydelse diskuteras i Kina. För svenskt vidkommande finns, beroende på syften med forsknings- och innovationssamarbeten, ett antal viktiga faktorer som behöver diskuteras vad gäller samarbetet med Kina. Dessa inkluderar bland annat behov av att samla de svenska satsningarna, långsiktighet  i samarbetena  och samordning med andra politikområden.