Tillväxtanalys fick under våren 2011 i uppdrag av utbildnings- och närings­departementen att översiktligt beskriva den forskningspolitiska utvecklingen i ett antal olika länder. Denna landrapport beskriver USA:s forsknings- och innovationspolitiska situation, synen på internationellt samarbete, samt på Sverige. 

USA går igenom en svår tid för närvarande, med stora politiska motsättningar och positionen som världens innovationsledare ifrågasatt. Landet står för ca en tredjedel av forskningssatsningarna i världen, men saknar både nationella och internationella forskningsstrategier. De områden som beforskas är i vissa fall politiskt initierade och detaljstyrning  från politiker är inte ovanligt. Forskningen, och framförallt grundforskningen, har hittills varit relativt  förskonad från budgetned­skärningar då båda partierna är överens om att forskning är basen till innovation och därmed arbetstillfällen. Det är dock inte troligt att presidentens ambitiösa forskningsäskanden kommer att realiseras till fullo när nu landet fokuserar på nedskärningar. En mängd olika initiativ för att öka innovationen sätts ändå igång genom satsningar på grund- och tillämpad forskning samt utbildning, vilka alla anses föda in i och relatera till varandra. Till skillnad från svenska forsknings­finansiärer arbetar de flesta amerikanska med hela kunskapstriangeln och ofta med nya angreppssätt såsom translationell forskning (hela kedjan från upptäckt till produkt), ‖disruptive‖ innovation (anammandet av helt nya tillvägagångssätt och samarbeten för att initiera nya idéer), public-private partnerships  och STEM-utbildning (Science, Technology, Engineering and Mathematics). Förutom federala myndigheter och departement finansierar delstater och en mängd privata organisationer forskning vid bland annat universiteten. Amerikanska universitet anses, i många fall, som  i  särklass bäst i världen och har höga förväntningar ställda på sig att skapa innovation, trots att de  nu drabbas av stora budgetnedskärningar. Många universitet satsar internationellt med etablerandet av campus utomlands och internationella samarbeten. Universiteten har också mer aktivt börjat rekrytera utländska studenter, vilka bidrar mycket till den amerikanska ekonomin. På senare år har utländska studenter återvänt till sina hemländer efter examen i större utsträckning än tidigare. För att USA skall kunna behålla deras kompetens har regeringen gjort det lättare för dessa att stanna i landet.  Regeringen använder "science diplomacy" som ett verktyg för att förbättra relationer till omvärlden och därmed minska terrorism. Den nya kongressen ser dock inte värdet av internationella forsknings­samarbeten på samma sätt som tidigare, vilket kan komma att leda till minskad internationell aktivitet på forskningsfronten framöver. En  stor  mängd internationella samarbeten förekommer dock redan, vilket inkluderar ca 50 forskningsavtal med olika länder. Dessa har ingåtts främst av politiska skäl. Sveriges forskningsavtal med USA inkluderar ett antal specifika satsningar  och svenska samarbetspartners är mycket uppskattade.