Studieområde:
Klimatpolitikens nya skepnad
– en global utblick om klimatåtgärder som Sydkorea, Japan, USA och Kina gör vid sidan av klimatförhandlingarna
Rapporten beskriver policyinitiativ med klimatrelevans som tas vid sidan av de officiella förhandlingarna av Kina, Japan, Sydkorea, USA och Brasilien. Rapporten är en del av Tillväxtanalys löpande bevakningsuppdrag inom hållbar utveckling.
Den globala klimatfrågan ser inte ut att lösas enbart genom globala förhandlingar – i alla fall inte på kort sikt. Detta är en slutsats som kan dras mot bakgrund av utfallet av mötet vid COP17 i Durban under hösten 2011. Det finns dock många andra alternativ för FN, EU, nationella regeringar och andra beslutsfattare som vill ta tag i frågan. Två av dessa sidospår beskrivs i denna rapport.
- För det första beskrivs hur de nationella utvecklingspolitiska prioriteringarna är drivkraften för konkreta klimatåtgärder.
Det görs mycket redan idag av regeringar, företag och forskare runt om i världen som har potential att bidra till att minska utsläppen av koldioxid, men det görs ofta av andra skäl och behov än strikt klimatpolitiska. Det kan handla om ökad energisäkerhet - genom till exempel diversifiering av energimixen - eller minskade råvarukostnader – genom ökad effektivitet. En ökad urbanisering driver också på lösningar för mer hållbar stadsutveckling.
Satsningar på implementering av den här typen av nya lösningar intar en mer framskjuten position i tillväxt- och utvecklingsstrategier i allt fler länder. Kinas femårsplan, Sydkoreas strategi för grön tillväxt och Japans omställning av energisystemet skapar nya politikplattformar för introduktion och bred spridning av en lång rad klimatsmarta teknologier och innovationer. Brasilien har sedan länge argumenterat att klimatpolitik inte bör ses som ett isolerat politikområde utan att växthusgasreduktioner ofta äger rum som sidoeffekter av annan utvecklingspolitik inom exempelvis transport och energisektorn.
- För det andra beskrivs hur regionala samarbeten och bilaterala avtal får en ökad betydelse.
De studerade länderna har under senare år trappat upp engagemanget i olika internationella samarbeten på miljö- och energiområdet. En del av förklaringen anges i de ekonomiska och sociala kostnader som följer på miljöförstöring och som kräver nya initiativ. Särskilt i snabbväxande ekonomier som Kina, Indien och Brasilien är dessa drivkrafter tydliga och behovet av inflöde av ny kunskap och teknik stort. För rikare länder kan det handla om att kunna dra fördelar internationellt av att få en viss teknik erkänd som miljövänlig – som exemplet Japan och Sydkorea. Genom att anamma och skala upp de projekt som hittills genomförts på det här området menar man att de målsättningar som förs fram i klimatpolitiska sammanhang, till exempel tekniköverföring och investeringar i ny klimatsmart kunskap och teknik, helt eller delvis kan uppnås.
Japan, Sydkorea, USA, Kina och Brasilien står på olika sätt vid sidan om de internationella klimatförhandlingarna. Samtidigt händer det som sagt mycket i dessa länder som främjar en hållbar strukturomvandling med stora positiva effekter för klimat och miljö. De främsta drivkrafterna för att genomföra de åtgärder som är beskrivna här är dock inte klimathänsynen i sig utan satsningar för att främja företagande, sysselsättning och export. För att kunna utnyttja potentialen i den gröna ekonomin måste Sverige inte bara veta vad som görs i andra länder – vi måste förstå vilka drivkrafter som ligger bakom.
Huvudpoängen är att klimatpolitik eller miljöpolitik inte kan bli verkningsfull om den inte integreras som en del i den övergripande tillväxt- och utvecklingspolitiken. I Sverige pågår också en sådan process. Miljömålen ses över utifrån ett bredare politiskt perspektiv och allt fler myndigheter inom tillväxtpolitiken ges uppdrag att på olika sätt främja hållbar utveckling. Ett exempel på det är Tillväxtanalys som sedan januari 2012 enligt instruktionsuppdraget ska:
”…verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Myndighetens ansvar omfattar uppföljning och analys av näringslivets miljöarbete och hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen påverkar näringslivets utveckling.” (Tillväxtanalys instruktion 5 a §)
Ett sätt att verkställa uppdraget är att bidra till en ökad förståelse om hur förutsättningarna för en hållbar utveckling förändras i andra länder och vilka implikationer detta kan få för Sverige. Syftet med den här rapporten är att fungera som en utgångspunkt i det arbetet.
Klimatpolitikens nya skepnad – en global utblick om klimatåtgärder som Sydkorea, Japan, USA och Kina gör vid sidan av klimatförhandlingarna
Serienummer: WP/PM 2012:04
Diarienummer: 2011/110