Tillväxtanalys har fått i uppdrag att följa upp regeringens nationella innovationsstrategi och föreslår i denna fjärde delrapport 29 indikatorer som mäter strategins samtliga 17 delmål. Inför slutrapporten, som kommer 2014, går denna delrapport bortom internationella rankinglistor och föreslår handlingsinriktade indikatorer som är så specifika att de kan användas som beslutsunderlag i det fortsatta innovationspolitiska arbetet.

Indikatorerna bygger på existerande statistik dvs. det som mäts idag. Det som olika inno­vationsundersökningar är bra på att mäta är; a) företagens innovationsutgifter som tagits med i bokslut eller som fångats i enkätundersökningar eller b) resultat av innovations­aktiviteter som fångats i patent, nya produkter eller ökade försäljnings­intäkter.

Det finns emellertid viktiga innovationsprocesser som inte fångas med existerande statistik. Dessa ”dolda” områden lyfts fram i både den nationella innovationsstrategin och i denna rapport. Företag och offentliga organisationer har insett att innovation kan ske via en rad olika aktiviteter. Innovationsprocesserna bedrivs av ett ökande antal samverkande aktörer och ofta i globala och öppna nätverk. Innovation drivs inte bara av teknik utan även av efterfrågan och aktiv medverkan från kunder och användare. Existerande indikatorer är inte alltid anpassade för att fånga dessa nya former av innovation.

Föreliggande rapport utgör den fjärde delrapporten i uppdraget. Tillväxtanalys ger här en sammanfattande bild av arbetet med att hitta indikatorer inom innovationsstrategins sex huvudmål samt 17 delmål. I rapporten föreslås 29 indikatorer på innovationsklimatet som ligger i linje med de målsättningar som beskrivs i innovations­strategin (se Tabell 1 i rapporten). Existe­rande statistik används så långt det är möjligt men behöver kompletteras med kvalitativa exempel inom några av de delmål som inte mäts idag. Strategin innehåller en rad delmål och därmed blir antalet indikatorer också omfattande. Det framtida arbetet behöver därför fokusera på att välja ut de indikatorer som är speciellt lämpliga för att mäta innovation och mer ingående analysera vad dessa indikatorer säger om det svenska innovationsklimatets utveckling på nationell och regional nivå.

Syftet med den nationella innovationsstrategin är att utveckla ett innovationsklimat där Sverige även i framtiden kan vara i världsklass. Innovationsindikatorerna som föreslås inom ramen för denna rapport visar på utvecklingsområden där Sverige uppvisar styrkor och svagheter i internationella jämförelser.

Nedan listas svenska utvecklingsområden:

• Fallande resultat i det svenska utbildningssystemet
• Svenska universitets forskningskvalitet försämras i jämförelse med andra länder
• Sveriges bidrag till exportvärdet har inte utvecklats lika positivt som i andra innovations­ledande länder
• Offentlig sektor har lyckats mindre väl med att erbjuda e-tjänster som möter medborgar­nas behov

För att värna det svenska innovationsklimatet måste även starka områden identifieras och vidareutvecklas. Dessa är:

• Svenska organisationer och företag ger stort utrymme för intraprenörer
• Svenska företag har god innovationshöjd i sina nya varor och tjänster
• Digitaliseringen av offentlig sektor är hög
• Flera lovande regionala samarbeten kring innovation

Ett diversifierat näringsliv med både tjänsteföretag och traditionell industri, ofta i nära samarbete.