Denna underlagsrapport syftar till att beskriva användningen av strategiska kompetensmedel (SK-medel) i forskningsinstituten inom Rise AB. Rapporten utgör en del i Tillväxtanalys uppdrag att utforma ett förslag till effektutvärderingssystem för Rise.

Denna rapport syftar till att beskriva användningen av strategiska kompetensmedel (SK-medel) i forskningsinstituten inom Rise AB. Strategiska kompetensmedel är namnet på det årliga tillskott till verksamheten som Rise erhåller från staten. Syftet med detta tillskott är att forskningsinstituten ska vara internationellt framgångsrika och medverka i förnyelsen av det svenska näringslivet. Rapporten utgör en del i Tillväxtanalys uppdrag att utforma ett förslag till effektutvärderingssystem för Rise.

Intresse från instituten att utveckla återrapportering

Kartläggningen visar att det finns ett intresse från Rise och instituten att utveckla metoder som på ett bättre sätt förtydligar såväl institutens verksamhet som de nyttor och effekter som den ger för näringsliv och samhälle. Dagens återrapportering till Rise har en ambition att täcka många områden på olika detaljeringsnivåer, vilket gör att den upplevs som delvis fragmentarisk och osystematisk utan att ge riktig bild av institutens verksamhet och ut­veckling. Detta har också lett till att instituten sett ökade behov av att själva utveckla andra sätt att kommunicera sin verksamhet och sina resultat, liksom att man påbörjat egna försök att redovisa effekter och samhällsnytta av större satsningar. Rise och deras effektgrupp med representanter från instituten, har också under en längre tid arbetat för att skapa en mer samlad syn kring dessa frågor.

Det finns idag rutiner för hur SK-medelsanvändning och resultat ska beskrivas, men främst på institutsnivå

Medlen och villkoren utgår från ett årligt riktlinjebrev från regeringen och fördelas via Rise till de fyra institutgrupperna efter en särskild fördelningsnyckel tillsammans med en årlig uppföljningsmall. Att systemet för riktlinjer och fördelning sker på årsbasis, innebär dock i praktiken att institutens interna process för hur man tänker använda SK-medel för efterföljande år måste ske och beslutas långt innan riktlinjebrevets villkor är fastställt från regeringen. I dagsläget är bilden överlag att instituten å ena sidan har egna utvecklings­strategier som i regel inte kopplar till en diskussion om användning av SK-medel, och å andra sidan har konkreta planer på årsbasis för de specifika SK-medlen. Det är uttalat att SK-medlen ska användas utifrån institutens egna strategier för kunskapsuppbyggnad i deras verksamhet, men också till att bidra i utvecklingen av en gemensam institutssektor. Institutens samlade verksamhet och SK-medel följs upp och utvärderas årligen inom re­spektive institutkoncern utifrån sina strategier och mål.

SK-medlen spelar en påtaglig och viktig roll

SK-medlen, trots att de sammantaget utgör en knapp femtedel av institutens omfattning, spelar en påtaglig och viktig roll för institutens verksamhet och utvecklingsmöjligheter. Samtliga institutgrupper har också en tydlig plan för hur SK-medlen ska prioriteras och användas under året. Instituten är noga med att tydliggöra att SK-medlen endast används i den öppna FoI-verksamheten och inte i enskilda företagsuppdrag.

Generellt används SK-medlen för kompetensutveckling och strategisk samverkan i tidiga skeden i innovationsprocessen för att bygga upp egen kompetens och nätverk och för att finansiera insatser innan industrin ser intresse att medverka, men också som hävstång i senare faser för att kunna växla upp pågående satsningar med industrin med stöd av andra externa resurser, som till exempel EU-projekt.

SK-medlen används på olika sätt och är ofta integrerade i större projekt

Även om användningsområdena är ungefärligen lika mellan institutgrupperna är det viktigt att poängtera att dessa samtidigt har rätt skilda strukturer, målgrupper och förutsättningar för sin institutverksamhet, vilket gör att SK-medlen också används på lite olika sätt och i olika skeden för att göra störst nytta i sitt sammanhang. Skillnaderna i verksamhet påver­kar därmed också i viss mån vilken typ av resultat och effekter som man kan förvänta sig såväl av SK-medlen som av institutens verksamhet som helhet.

Instituten har valt olika interna modeller för att redovisa SK-medlen. Swerea och Innventia har renodlade SK-medelsprojekt med separata aktiviteter och målsättningar, samtidigt som de ofta ingår i ett större sammanhang av andra projekt och insatser. SP och Swedish ICT redovisar istället huvudprojekten där SK-medel kan ingå som separata delar.

SK-medlen, oavsett redovisning, utgör ofta i praktiken integrerade delar i större projekt med andra externa aktörer och olika finansieringskällor.

Kartläggningen visar, bland annat genom tre fördjupade projektexempel, att SK-medlen har olika betydelse beroende på vilken typ av FoI-satsning det gäller. En liten andel SK-medel i ett större gemensamt projekt skulle kunna tyda på att medlen haft en marginell betydelse, men det kan också vara så att denna insats i ett tidigt skede visade sig vara av avgörande betydelse för den fortsatta utvecklingen av området. Man kan därför ur ett ut­värderingsperspektiv inte bara betrakta SK-medlen för sig eller bedöma deras betydelse utifrån hur stor andel de utgör av en total satsning. Resultat och effekter av institutens in­satser och av SK-medlens användning behöver således ses och förstås i ett större samman­hang och allra helst utifrån ett processperspektiv där man beaktar var i innovationskedjan insatsen görs.