De utmaningar som världen står inför kräver en omställning till en hållbar ekonomi, och därmed ändra förutsättningarna för näringslivets konkurrenskraft. Hittills har kunskapen om Sveriges gröna konkurrens­kraft varit begränsad. För att belysa Sveriges gröna konkurrenskraft presenteras i denna rapport en studie där ett antal länder analyseras och jämförs på branschnivå.

I och med lanseringen av miljöteknikstrategin i slutet av 2011 visade den svenska rege­ringen en tydlig ambition att stärka utvecklingen av svenska företag som utvecklar och kommersialiserar miljöteknik­lösningar. De utmaningar som världen står inför, vad gäller både klimatförändringar och andra miljörelaterade problem, kräver en omställning till en hållbar ekonomi. Det finns en stark tro på att det kommer att påverka spelreglerna för nä­ringslivet, och att företagen för att lyckas internationellt därigenom inte bara behöver vara konkurrenskraftiga i traditionella termer, utan också ligga långt framme vad gäller miljö­mässig, grön konkurrenskraft. Hittills har dock kunskapen om Sveriges gröna konkurrens­kraft varit begränsad. För att belysa Sveriges gröna konkurrenskraft presenteras i denna rapport en studie där ett antal länder analyseras och jämförs på branschnivå. Analysen utgår från tre dimensioner som bedöms vara viktiga för grön konkurrenskraft:

• Branschernas gröna innovationsaktivitet (mäts genom gröna patent)
• Branschernas förmåga att vinna och behålla marknadsandelar (komparativa fördelar, mäts genom nuvarande andel av världsmarknadsexporten)
• Om branscherna har ett fördelaktigt utgångsläge (mäts genom nuvarande produktions­värde).

Utifrån dessa tre dimensioner jämförs Sveriges gröna konkurrens­kraft på branschnivå med fjorton andra länder.

Studien har viktiga begränsningar, framför allt på grund av att det är svårt att mäta och jämföra grön innovationsaktivitet. Exempelvis använder studien gröna patent som indika­tor för denna aktivitet, men patent fångar bara in en del av all innovationsverksamhet som sker, och det kommersiella värdet av olika patent varierar kraftigt. Men trots begränsning­arna så utgör studien ett betydelsefullt steg framåt inom området.

Studien finner att Sveriges gröna konkurrenskraft är jämförbar med den i Irland, Finland, Norge och Frankrike. I Europa är Sverige frånsprunget av Danmark och Tyskland, som båda har många branscher med hög grön innovationsaktivitet och komparativa fördelar. Värt att notera är också att i flera branscher där Sverige idag är konkurrenskraftigt, har motsvarande branscher i tillväxtekonomier som Kina och Sydkorea men också Japan, Fin­land och Norge, väsentligt högre nivå av grön innovationsaktivitet än Sverige. Detta kan innebära att dessa länder kan vara väl positionerade för att konkurrera med Sverige inom dessa branscher i en framtida grön ekonomi.

En detaljerad branschanalys visar vidare att Sverige har ett litet antal branscher med en hög nivå av grön innovationsaktivitet, och ett stort antal branscher med en låg nivå av grön innovationsaktivitet. Sverige tycks ha en stark grön konkurrenskraft i ett fåtal branscher, framför allt inom fordonsindustrin och i tillverkningen av specialmaskiner och möbler. Andra svenska branscher utmärker sig med starka komparativa fördelar i dagsläget, men kan riskera att tappa marknadsandelar på grund av låg grön innovationsaktivitet. I denna kategori noteras särskilt pappers- och massatillverkning och telekommunikation. Dessa resultat är en värdefull utgångspunkt för vidare analyser av svenska insatser för att främja miljöteknik­företagande. Vidare studier skulle kunna undersöka huruvida resultaten påver­kas av så kallade catch up-effekter, ta hänsyn till varierande kvalitet i patent, undersöka alternativa mått för grön konkurrenskraft och granska trender över tid.