Studieområde:

Nordiska universitet i jakt på världsklass

– en jämförelse mellan två universitet i Danmark och Sverige

Universitetens arbetssätt utgör idag en tillväxt- och innovationspolitisk nyckelfråga. Den här pilotstudien behandlar utvecklingen av forskningen vid Århus universitet och Göteborgs universitet. Är det så att universitetens arbetssätt också påverkar resultatet av forskningen?

Förväntningarna på universiteten växer över hela världen – de ska skapa värden som syn­lighet och nytta till gagn för hela samhället. Samtidigt pågår en intensiv jakt för att hitta den form och modell som kan förverkliga dessa ambitiösa mål. Det laboreras med olika typer av styrning, finansiering och organisation för att hitta en ”best practice” för olika typer av lärosäten. Även om universitet inte ”konkurrerar” med varandra i traditionell me­ning finns det ändå påfallande stora skillnader mellan hur väl universitet i olika länder fungerar, vilket syns i olika utvärderingar, rankingar med mera. I en sektor som blir alltmer konkurrensutsatt utgör universitetens arbetssätt därför en tillväxt- och innovationspolitisk nyckelfråga.

Hur väl står sig då de svenska universiteten i detta framväxande konkurrensutsatta univer­sitetslandskap? Är existerande svenska styrnings- och ledningsstrukturer anpassade till den förändrade internationella spelplanen? Ett slags svar kan fås genom att jämföra med läro­säten i länder med likartade villkor som Sverige. En viktig utgångspunkt för den här stu­dien har varit att diskutera de problem och möjligheter som uppstår när man använder komparativa analyser av enskilda lärosäten.

Studien behandlar utvecklingen av forskningen vid två universitet, ett i Danmark (Århus) och ett i Sverige (Göteborgs universitet). Bakgrunden är den divergerande utvecklingen för dansk respektive svensk forskning och svenska och danska universitet med avseende på vetenskapligt genomslag. Dansk forskning och danska universitet blir alltmer internatio­nellt synliga medan deras svenska motsvarig­heter i många fall sett sina positioner stagnera, förvisso på en hög internationell nivå.

Hur kan dessa skillnader förklaras? Studien utgår från fyra analytiska nivåer: ledning, finansiering, tjänstestruktur och karriärvägar. Två medicinska fakulteter har studerats ingå­ende utifrån dessa kategorier. Studien visar att det finns många likheter men också skillna­der mellan de båda universiteten:

  • Universitetsledningarnas ställning är tydligare i det danska exemplet: de sätter mål och har mandat att försöka uppnå dem på ett tydligare sätt än i det svenska exemplet vad gäller rekrytering, finansiering, organisation med mera.
  • Rollen som akademisk ledare är mer väldefinierad i Århus med mer resurser kopplade till färre tjänster. Antalet forskargrupper är väsentligt lägre och överblicken och styr­ningen av områden och specialiseringar starkare än i den svenska fallstudien.
  • De danska fakulteterna förfogar över en majoritet av resurserna själva och har ett tydli­gare ansvar för rekrytering och för prioritering av områden – detta syns även i det en­skilda fallet Århus. Institutionens roll i den svenska jämförelsen är svagare och där ut­övar forskargrupperna den huvudsakliga styrningen av verksamhetens inriktning.
  • Finansieringssystemet i Danmark kompletterar de akademiska tjänsterna men används inte för att finansiera lärarnas egna löner eller för att bygga hela karriärvägar. Århus ”äger” därmed sin rekrytering av fast personal, medan Göteborg är mer beroende av extern finansiering, också för fasta tjänster.

Universitet har länge ansetts som både generella och unika: generella därför att de finns nära nog överallt med samma övergripande struktur. De är samtidigt unika och svåra att jämföra eftersom de verkar i skilda nationella kontexter. De presterar också olika, har olika ställning i rankingar och i rekryteringen av studenter. I denna fallstudie av två universitet och två fakulteter har därför en ”modell” för förståelsen av universitetens ställning formu­lerats, där ledarskap, organisation, finansiering och auktoritet har utgjort en analytisk ram för att förstå kvaliteten i verksamheten. Detta är i ökande grad föremål för diskussion och debatt i den vetenskapliga litteraturen, där frågor om hur just universiteten organiseras, och på vilket sätt det påverkar deras ställning och position, är i snabb tillväxt.

Nordiska universitet i jakt på världsklass – en jämförelse mellan två universitet i Danmark och Sverige

Serienummer: WP/PM 2013:20

Diarienummer: 2012:008

Ladda ner rapport Pdf, 982.2 kB.

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev