Den internationella utvecklingen på området aktiebolagsrätt

Den aktiebolagsrättsliga regleringen har de senaste åren utvecklats mycket snabbt i många av EU:s medlems­länder och i USA – dock inte i Sverige. En övergripande slutsats i detta pm är i stället att den svenska aktiebolags­rätten framstår som föråldrad och i behov av reformering.

Den svenska aktiebolags- och insolvensrättsliga regleringen bör reformeras i vissa avseen­den.

Såväl EU-domstolens domar i rättsfallen Centros, Überseering och Inspire Art som EU:s insolvensförordning har skapat väsentligt andra förutsättningar för den svenska bolags- och insolvensrättsliga regleringen. Som en följd av dessa domar är det möjligt att bilda ett bolag i ett av medlemsländerna och driva huvuddelen av verksam­heten i ett annat med­lems­land. Genom insolvens­förordningen behöver borgenärsskyddsreglerna i aktie­bolags­lagen och motsvarande reglering inom insolvensrätten anpassas till förordningens lagvals- och jurisdiktionsregler för att stärka bolags­borgenärernas skydd vid gräns­över­skridande insolvensförfaranden.

Under senare år har det skett en snabb utveckling av den aktiebolagsrättsliga regleringen bland flera medlemsländer inom EU och även i USA i huvudsak vad gäller privata aktie­bolag. Förändringarna består bland annat i att reglerna för bolagsbildning har förenklats och borgenärsskyddsreglerna tar inte längre utgångs­punkt i bolagets bundna kapital utan i bolagets likviditet och solvens. Vissa medlemsländer har reformerat reglerna för den befint­­liga privata aktiebolagsformen. Andra länder har infört nya former av privata bolag i flera fall i syfte att skapa lämpliga verksamhetsformer för unga entreprenörer.

Ett ökat fokus mot bolagsledningens ansvar har mot bakgrund av de regler som införts i den engelska Companies Act från 2006 bland annat gjort det angeläget att också i den svenska aktiebolagslagen närmare förtydliga de regler som rör lojalitetsplikten för styrelse­ledamot och verkställande direktör. I flera medlemsländer har minoritets­aktieägares ställ­ning stärkts bland annat genom större möjlighet att föra talan för bolagets räkning mot organledamot.

Mot bakgrund av vad som skett i vår omvärld blir slutsatsen att den svenska aktiebolags­rätten ter sig som föråldrad och är i stort behov av reformering. Det är framförallt ange­läget att samordna den aktiebolags- och insolvens­rättsliga regleringen för att stärka skyddet för bolagets borgenärer då svenska bolag eller bolag hemma­hörande i något annat med­lems­land bedriver gränsöverskridande verksamhet.