Ambassadörsprogrammet inom regeringens satsning ”Främja kvinnors företagande” syftade till att synliggöra kvinnors företagande. I denna utvärdering diskuteras den bild av kvinnors företagande som synliggjorts och hur förenlig den är med programmets övergripande mål.

Inledning

Som ett led i regeringens satsning på att främja kvinnors företagande gavs Tillväxtverket 2007 i uppdrag att utse ambassadörer för kvinnors företagande, i syfte att lyfta fram före­tagandet som ett möjligt karriärval hos unga genom att företagarna berättar om sitt före­tagande. Projektet skulle bidra till att synliggöra kvinnors företagande och bredda bilden av företagare och företagande. Sex miljoner kronor avsattes särskilt för detta ändamål under perioden 2011–2015. Cirka 800 kvinnor valdes ut som ambassadörer i första omgången. Arbetet utfördes utan ersättning till ambassadörerna. Ambassadörerna har gjort drygt 7 000 besök och mött knappt 130 000 personer under perioden 2011–2014. Projektet har i stort uppfyllt målen om uppmärksamhet i media.

Resultat

Cirka 14 procent av svenska kvinnor driver företag och cirka sju procent har företagandet som huvudsyssla. Andelen företagare som är kvinnor har legat konstant mellan 25 och 30 procent under de senaste 50 åren. Kvinnors företagande är koncentrerat till arbetsintensiva tjänstebranscher, särskilt inom omsorgssektorn. Bilden av företagaren är starkt manligt kodad, i både policy och forskning. Kvinnors företagande beskrivs som fundamentalt annorlunda, drivet av annan rationalitet än mäns företag. Kvinnors företag sysselsätter färre och är mindre lönsamma än företag som drivs av män.

Slutsatser

Under programperioden 2011–2014 skulle projektet särskilt uppmärksamma kvinnor som drev innovativa företag i tjänstesektorn. Med tanke på att kvinnor traditionellt driver före­tag inom tjänstesektorn är potentialen att ändra den traditionella bilden av kvinnors företa­gande liten. Ambassadörerna arbetade ideellt, vilket förstärker bilden av den tjänande kvinnan, som inte drivs av samma ekonomiska intressen som män. Att upprätta en speciell arena för att synliggöra kvinnors företagande förstärker även bilden av kvinnor som funda­mentalt annorlunda företagare än män.

Fortsatt lärande

Attityder till kvinnors företagande är ett löst definierat begrepp och sambandet mellan attityder i stort och praktiska livsval för individen är indirekt och långsiktigt. Valet av utbildningsinriktning är många gånger centralt för valet av företagande som form för yrkesarbete. Genom att studera olika attityder till företagande i grupper med olika utbild­ningsbakgrund, kanske det är möjligt att förstå hur olika aspekter – inklusive attity­der – påverkar valet att bli företagare. Denna förståelse kan sedan ligga till grund för mer precist formulerade insatser för att förändra attityder till kvinnors företagande.