Forskning och utveckling (FoU) brukar betraktas som en aktivitet av strategisk betydelse. Den antas främja tillväxt och sysselsättning samt öka tillgängligheten till ny kunskap och teknologi inom landet. Under slutet av 1990-talet skedde en dramatisk ökning av utlands­ägandet i det svenska näringslivet och några av de mer betydande svenska multinationella företagen (MNF), som Volvo personvagnar och Astra, blev utlandsägda.

I föreliggande rapport ”Effekter av utländska förvärv på FoU och högkvalificerad verk­samhet”, som baseras på svenska mikrodata, finner vi inga belägg för den oro som figurerat i den svenska debatten om att utländska uppköp skulle innebära minskade FoU utgifter och färre högkvalificerade aktiviteter i förvärvade svenska företag. Det gäller såväl för MNF som för icke-MNF.

Tidigare studier har enbart fokuserat på större företag. I denna rapport har vi möjlighet att även inkludera mindre företag (med färre än 50 anställda). Detta är viktigt eftersom 90 procent av de utländska uppköpen utgörs av företag med mindre än 50 anställda. För denna grupp av företag finns det emellertid ingen information om FoU, men genom att utnyttja utbildningsregistret har vi uppgifter om andelen anställda med längre eftergymnasial utbildning i alla svenska företag oavsett storlek.

Vi finner till att börja med att bland de mindre företagen tenderar utländska företag att förvärva högproduktiva företag med hög andel kvalificerad arbetskraft. Dessutom före­faller utländska uppköp av mindre företag leda till en ökad andel högutbildade i de uppköpta företagen. En förklaring till detta skulle kunna vara internationell teknologi­överföring från utländska MNF till mindre svenska icke-MNF. Under förutsättning att den tekniska förändring som uppkommer i de förvärvade företagen av teknologiöverföringen är ”skill-biased” ökar efterfrågan på högutbildad arbetskraft i de uppköpta företagen. Med andra ord tycks utländska uppköp öka andelen högutbildade, och sannolikt också den teknologiska nivån, i förvärvade, mindre icke-MNF.

Sammanfattningsvis drar vi slutsatsen att det inte verkar finnas grund för den oro som framförts beträffande den inverkan utländska uppköp har på FoU och på annan hög­kvalificerad verksamhet i förvärvade svenska företag. Det finns följaktligen inget behov för svenska beslutsfattare att av det skälet överväga restriktioner för utlandsägandet, utan de bör snarare välkomna det.