Statliga exportfinansieringstjänster verkar ha en positiv effekt på länders och företags export, det visar den här litteraturöversikten. Olika typer av tjänster kan dock ha olika stor effekt, och effekten skiljer sig åt beroende på företagstyp och destinationsmarknad.

Inledning och bakgrund

Företag i de flesta länder har tillgång till offentliga export­finansierings­­tjänster såsom exportkreditgarantier och/eller exportkrediter. Detta är försäkringslösningar och lån som tillhandahålls av staten för att främja företags internationalisering. I Sverige tillhandahåller fyra statliga aktörer olika typer av exportfinansierings­tjänster: Exportkredit­nämnden, AB Svensk Exportkredit, Almi företagspartner AB och Swedfund International AB.

Det finns en del teoretiska argument till varför staten ska tillhandahålla denna typ av tjänst. Vi vet att export är kostsamt och ofta kräver mer kapital jämfört med inhemsk försäljning. Då banker och andra privata exportfinansiärer har begränsad information om många utländska marknader innebär detta att privat export­finansiering ofta är antingen dyr (som ett resultat av höga riskpremier på grund av osäkerhet och/eller som ett resultat av höga kostnader för att skaffa information) eller inte finns att tillgå alls. Om stora offentliga institutioner erbjuder exportfinansiering kan det gå att dra nytta av skalfördelar och hålla kostnaderna nere.

I denna översikt har vi gått igenom den empiriskt inriktade litteraturen på området med ambitionen att dels studera vilka metoder som använts i litteraturen för att skatta effekterna av statlig exportfinan­siering, och dels skapa oss en uppfattning om vilka effekter som kunnat påvisas. Det främsta syftet med litteraturöversikten är metodutveckling. Det är Tillväxtanalys uppfattning att det finns ett behov av fler studier av det svenska export­finansieringssystemet för att öka förståelsen för hur det fungerar. Analys och utvärdering av systemet är viktigt för att det på bästa möjliga sätt ska kunna bidra till svenska företags internationalisering.

Ett litet forskningsfält

Det är från vår genomgång av litteraturen tydligt att antalet studier av effekterna av offent­lig exportfinansiering är förhållandevis få. Litteraturen är också till stor del fokusera­de på ett fåtal länder och berör nästan uteslutande offentliga garantitjänster.

Merparten av studierna på området är makroekonomiska studier för vilka den dominerande metoden är den så kallade gravitations­modellen för internationell handel. Det finns även ett par artiklar där författarna studerat effekten av exportfinansiering på branschnivå med hjälp av samma modell. Några artiklar och studier har studerat effekterna av export­finansiering på företagsnivå. Dock har detta företrädelsevis skett med hjälp av enkätdata. Vi känner bara till en artikel där författarna använt sig av registerdata på företagsnivå för att skatta effekten av offentlig exportfinansiering.

Statlig exportfinansiering verkar ha positiva effekter

Då det är fråga om ett litet forskningsfält får kunskaperna på området bedömas vara ganska begränsade. Även om de artiklar och studier som finns på området kan ge oss en indikation på vilka effekter exportfinansiering kan ha, så bör vi vara försiktiga med att generalisera utifrån det mycket begränsade underlaget.

Bland studierna som ingår i denna översikt har de flesta fokuserat på effekterna av export­finansiering på exportvolymer. Här finner författarna till de flesta studier att det finns en positiv effekt vilket indikerar att statlig exportfinansiering kan vara främja export. Beroende på estimeringsmetod, destinationsmarknad, typ av företag och typ av tjänst varierar dock storleken på de effekter som kunnat påvisas. Några av studierna skattar även effekten av export­finansiering på andra utfallsvariabler än just exportvolym. Till exempel har effekten på sysselsättning studerats på både makro- och mikroekonomisk nivå. Här har dock resultaten varit blandade.

Fortsatt lärande

Det finns ett tydligt behov av fler studier på detta område för att förbättra kunskapen om statlig exportfinansiering. Från ett svenskt policyperspektiv är det viktigt att detta område får mer uppmärk­samhet. Ett väl utformat och fungerande exportfinansieringssystem kan vara en viktig komponent både i genomförandet av regeringens nya Exportstrategi och i det, av regeringen i budgetpropositionen för 2016, aviserade arbetet med att skapa en mer sammanhållen och långsiktig politik inom kapitalförsörjningsområdet.

Tillväxtanalys förslag för fortsatt lärande på området består främst av två typer av studier. För det första skulle sammanställning och analys av deskriptiv statistik om svensk export­finansiering ge en tydligare bild av systemet och hur det används. För det andra skulle en utvärdering på företagsnivå kunna besvara intressanta frågeställningar om systemets effekt.