Studieområde:

Exportfinansiering

– en internationell jämförelse av aktörer och tjänster

I detta PM gör Tillväxtanalys en internationell utblick över statliga exportkrediter och exportkreditgarantier i Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Österrike. Dessa jämförs sedan med Sverige. Vi diskuterar exportfinansieringsinstitutens produktutbud och portföljsammansättning, samt hur de anpassat sig till nya verkligheter som globala värdekedjor och satsningar som gjorts efter finanskrisen.

Kunskap om hur exportfinansiering används för att främja export kan bidra till utveckling av regeringens nya exportstrategi och det aviserade arbetet med att skapa en sammanhållen politik för kapitalförsörjning. I denna studie har vi blickat ut över hur fem andra europeiska länder har valt att organisera sitt exportfinansieringssystem och vilka statliga exportkredit­garantier och exportkrediter som erbjuds. Vår slutsats är att utbudet av exportkredit­garantier är ganska likartat i de olika länderna. Flera av de studerade länderna har lanserat enstaka unika produkter för att möta särskilda behov för specifika branscher eller utländska marknader. Vad gäller exportkrediter och -lån är bilden mer splittrad. Utbudet är mer begränsat och vissa länder erbjuder främst sådana produkter för affärer med utvecklings­länder.

Handel med nya marknader ställer krav på riskhantering

Ökad internationalisering av svenska företag, i synnerhet små och medelstora företag, är ett prioriterat näringspolitiskt mål. De viktigaste exportmarknaderna återfinns i vårt när­område, samtidigt som den största tillväxtpotentialen för utrikeshandeln återfinns i världens tillväxtekonomier. För att kunna växa på dessa marknader måste nya kontakter upparbetas. Kulturella och språkliga skillnader samt otillräcklig information gör att risken förknippade med affärer med dessa länder är högre jämfört med närområdet.

Denna rapport innehåller en jämförande analys av systemen för exportkrediter och export­kreditgarantier i Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. Samtliga länder i studien har ett system där staten går in och täcker risker som uppstår i samband med export eller utländska direktinvesteringar. Vi diskuterar de identi­fierade exportfinansieringsinstitutens produktutbud och deras portföljsammansättning, samt hur produktutbudet anpassats till nya verkligheter som globala värdekedjor och satsningar som gjorts efter finanskrisen.

Lite variation i utbudet av exportkreditgarantier

I Danmark, Storbritannien och Sverige administreras exportkreditgarantier av offentliga aktörer medan de i Nederländerna, Tyskland och Österrike administreras av privata aktörer med statligt uppdrag. Utbudet av garantityper är ganska likt i de studerade länderna. Detta förvånar inte eftersom exportkreditgarantier omfattas av regleringar inom EU och av flera multilaterala organisationer, såsom OECD och WTO. Det finns dock ett fåtal unika produkter. Dels är dessa produkter branschspecifika, till exempel garantier för vindkraft (Danmark) och flygplan (Tyskland). Dels är de marknadsspecifika, som till exempel en särskild produkt för affärer med muslimska länder som har utvecklats i Storbritannien.

Små och medelstora företags internationalisering är en vanlig prioritering

Att fler små och medelstora företag ska börja exportera är ett vanligt näringspolitiskt mål.  Brist på kapital och svårigheter att hantera risk förknippad med internationell handel kan hindra dessa företags internationalisering. Att anpassa exportfinansiering till denna mål­grupp kan dock vara en utmaning. Det kan innebära höga administrativa kostnader på garanterad volym, inte minst om varje (liten) affär bedöms enskilt. De studerade länderna har alla valt att genomföra olika satsningar för att nå ut bättre till denna målgrupp. Särskilda exportlån för SMF har lanserats i Danmark, Sverige och Österrike. I Neder­länderna och Storbritannien har ansökningsförfarandet förenklats för SMF. Informations­satsningar, regional närvaro och samarbete med andra företagsfrämjare är ett vanligt före­kom­mande sätt för att nå ut till SMF och nya och blivande exportörer.

Produktutbudet anpassas till nya verkligheter

Nya verkligheter ställer krav på anpassning av exportfinansieringssystemet. Global handel minskade avsevärt efter finanskrisen, vilket tyder på att tillgång till kapital och riskavtäck­ning är betydelsefullt för exportföretag. Danmark, Nederländerna, Storbritannien och Sverige genomförde flera satsningar på exportkreditgarantier för att möta utmaningen. Några exempel på dessa satsningar inkluderar nya produkter för SMF, ökad refinansiering av krediter från privata finansiella institut, ökat utbud av produkter för stora företag och för affärer med rikare länder. Tyskland och Österrike behöll å andra sidan sitt ordinarie erbju­dande. I samtliga studerade länder ökade dock garantivolymen kraftigt under åren efter finanskrisen.

Framväxten av globala värdekedjor innebär att export innehåller en växande andel import och att tjänstehandeln ökar. Detta ställer också krav på anpassad exportfinansiering. Neder­länderna har infört en importgaranti för nederländska exportföretag. Tyskland har lanserat en särskild tjänstegaranti. Flera länder ser över och sänker taket för hur stor andel utländskt förädlingsvärde som får förekomma i den export som staten garanterar. Här har Danmark och Sverige kommit längst, då en exportgaranti kan ställas ut om affärer kan påvisas ha nytta för hemlandet i en bredare bemärkelse, snarare än en viss andel inhemskt förädlings­värde. Samtliga länder tillhandahåller garantier för utländska direktinvesteringar och många har flexibla garantier för återkommande affärer.

Fortsatt lärande om exportfinansieringssystemet kan bidra till att vässa regeringens exportoffensiv

Parallellt med denna studie publicerar Tillväxtanalys en genomgång av metoder som har använts i den vetenskapliga litteraturen för att skatta effekterna av statlig exportfinansie­ring. Då det är fråga om ett litet forskningsfält, och över hälften av studierna är inriktade på två länder (Tyskland och Österrike), får kunskaperna på området bedömas vara ganska begränsade. Även om de artiklar och studier som finns indikerar en positiv effekt på exportvolymer, så bör vi vara försiktiga med att generalisera utifrån det begränsade under­laget. Tillväxtanalys förslag för fortsatt lärande på området består främst av två typer av studier. För det första skulle sammanställning och analys av deskriptiv statistik om svensk exportfinansiering ge en tydligare bild av systemet och hur det används. För det andra skulle en utvärdering på företagsnivå kunna besvara intressanta frågeställningar om systemets effekt för olika typer av företag och destinationsmarknader.

Exportfinansiering – en internationell jämförelse av aktörer och tjänster

Serienummer: PM 2015:24

Diarienummer: 2015/162

Ladda ner rapporten Pdf, 973.4 kB.

En del av kunskapsprojektet:

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev