Tillväxtanalys har analyserat de regionala företags­stöden. Resultaten pekar på att det inte finns några tydliga behov av justeringar i de studerade stödförord­ningarna, däremot diskuteras vissa aspekter i tillämp­ningen av dem. Rapporten föreslår att en försöksverk­samhet inleds i en eller två regioner där hårda inves­teringar kombineras med en extern genomlysning av företaget.

Tillväxtanalys har analyserat om de nuvarande statliga regionala företagsstöden är ända­målsenligt utformade. De företagsstöd som ingår i uppdraget är statligt stöd till regionala investeringar, statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag samt statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Dessa förord­ningar har från 1 maj 2015 ersatt de tidigare stödförordningarna Regionalt investeringsstöd, Regionalt bidrag till före­tagsutveckling samt statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation (Regional såddfinansiering). Tillväxtanalys ser inga tydliga behov av att förändra de nyligen reviderade stödförordningarna. Däremot kan det finnas skäl till att göra en uppföljning av denna översyn om två-tre år, då de nya förordningarna hunnit tillämpas i praktisk stödgivning.

Inledning

De statliga regionala företagsstöden utgör viktiga verktyg inom den regionala tillväxtpoli­tiken. De svenska företagsstöden har i stort sett haft samma utformning sedan åtminstone början av 1970-talet. Detta innebär att företagsstöden utformades och infördes i en tid då näringslivet såg annorlunda ut, jämfört med dagens situation. I början av 1970-talet sattes stor tilltro till regional utveckling genom en expanderande tillverkningsindustri. I dag ser vi en utveckling där ökad sysselsättning främst tillkommer inom expanderande tjänste­näringar, medan tillverkningsindustrin fortsätter att rationalisera sin verksamhet vilket leder till ökad produktivitet med färre anställda. Frågan blir då om de regionala företags­stöden är lämpligt utformade för att bidra till målet med fler konkurrenskraftiga företag och ökad regional tillväxt?

Genomförande och resultat

Tillväxtanalys har arbetat med tre analysfrågor: Svarar stöden mot politikens mål och inriktning? Svarar stöden mot företagens behov? Och är stöden utformade på ett ända­måls­enligt sätt? För att svara på de tre analysfrågorna har material från tre olika källor använts, nämligen en litteraturöversikt, företagsintervjuer samt en enkät­undersökning besvarad av regionala stödhandläggare.

Litteraturöversikten omfattar forskning, befintliga undersökningar och rapporter som belyser företags erfarenheter och behov av statligt finansiellt stöd. Litteraturöversikten pekar på att företags­stöden minskar företagens eget risktagande och möjliggör sats­ningar som annars inte skulle ha genomförts. Översikten pekar också på att stöden möjliggör att investeringar kommer i fråga tidigare än de annars skulle ha gjort, och i vissa fall också blir större än om de enbart skulle baseras på företagets egna resurser. När det gäller den andra slutsatsen är dock de empiriska bevisen inte otvetydiga. Allmänt pekar litteratur­översikten på en tendens till att tillgången till kompetens över åren blivit en allt viktigare utvecklings­förutsättning. Insatser som syftar till att stärka grundbulten kompetens är också ofta uppskattade av företagen och fungerar som en hävstång till utveckling av företaget.

En intervjuundersökning har genomförts med ett fyrtiotal företagare. Avsikten med denna är att få en bild utifrån ett företagsperspektiv av hur företagen ser på de aktuella stöden. I intervjuerna framkommer att företagen lyfter fram investeringar i nya maskiner samt lokaler/ byggnader och anläggningar som de viktigaste faktorerna för att infria sina tillväxt­ambitioner. Samtidigt framkommer att de viktigaste förutsättningarna för att företagen ska kunna utvecklas på längre sikt är stärkt kompetens, tillgång till kvalificerad arbetskraft samt tillgång till kapital.

När företagen tillfrågas om hur stöden bör vara utformade efterfrågas framförallt ökade möjligheter att få stöd till mjuka investeringar. Konkreta insatser för marknadsutveckling, export­krediter, kundaktiviteter samt att utveckla relationer med kund är några exempel som återkommer frekvent i företagens svar. Det framkommer samtidigt att det är komple­mentariteten mellan olika typer av stöd som efterfrågas. Det vill säga att det ges möjlighet att knyta kompetens och marknadsföringsinsatser till den investering i maskiner eller anläggning som gjorts. Kombinationen av stödformer och olika typer av stöd blir här intressant.

Slutligen har en enkätundersökning genomförts riktad till regionala stödhandläggare. Utifrån svaren kan vi i grova drag se att de anser att förordningarna fungera bra ur stöd­givningssynpunkt. Den senaste revideringen av förordningarna (som gäller från 1 maj 2015) har dessutom generellt upplevts som en förbättring. Bland de synpunkter som förs fram handlar vissa om stödnivåer och den statliga budgettilldelningen till regionerna, samt gränsdragningen när regionala investeringsstöd bör hanteras på regional eller statlig nivå. Många regioner och län efterfrågar mer vägledning från Tillväxt­verket, exempelvis avseende hur konkurrensfrågor kopplade till verksamhet på lokal marknad ska tolkas. Generellt framkommer inga tydliga förslag från de regionala stödhandläggarna på större förändringar, eller alternativa stödformer.

Slutsatser

Tillväxtanalys menar att det inte finns anledning att ändra utformningen av stödförord­ningarna. Däremot finns det anledning att vara observant på hur stödförordningarna tillämpas genom stöd­givningen. I ett längre perspektiv finns det anledning att inrikta stöd­givningen så att den kan bidra till strukturomvandlingen och stödja framväxten av nya växande näringar. I den praktiska stödgivningen skulle det innebära att en större andel av företagsstöden skulle riktas till andra branscher än tillverkningsindustrin och att en större andel av stöden skulle satsas på mjuka investeringar i syfte att höja företagens kompetens.

Samtidigt framkommer från en tidigare utvärdering av regionala investeringsstöd att stöden fyller en viktig funktion när det gäller hårda investeringar som i stor utsträckning går till tillverknings­industrin. Tillväxtanalys bedömer därför att det inte handlar om att upphöra med stöd till investeringar av den typen. Snarare handlar det om att successivt i ökad utsträckning försöka rikta stöden till nya växande näringar samt mot kompetens­höjande insatser i företag.

Fortsatt lärande

En bild som framkommit under arbetet med uppdraget är att det finns relativt begränsad tillgång till effektutvärderingar av god kvalitet, trots att staten under många år arbetat med selektiva företagsstöd. Det finns därför behov av ytterligare effekt­utvärderingar på området. Mot bakgrund av den stora komplexitet det innebär att genomföra effektutvärderingar av företagsstöd är det också viktigt att fortsatt metodutveckling sker, med kompletterande metodansatser, för att därigenom kunna dra säkrare slutsatser kring effekter av stöden.

Det kan även vara intressant att utifrån utvärderingar och erfarenheter samla upp vad vi vet om effekter av olika typer av regionalpolitiska insatser. Vad vet vi exempelvis om effekter och kostnadseffektivitet av mer generellt utformade företagsstödjande insatser jämfört med selektiva stöd? Här kan det finnas intressanta aspekter att studera vidare, till exempel genom jämförande studier av länder med olika typer av regionalpolitiska verktyg.